Ulrika Westerlund, Miljöpartiet – ”Djupt ovärdigt koppla rätt till assistans till svenskt medborgarskap”

Ulrika Westerlund
Ulrika Westerlund, Miljöpartiet

Det är oklart om M-KD-L-regeringen vill ha statligt huvudmannaskap och en reform av grundläggande behov verkar bortprioriterat, säger Ulrika Westerlund. Hon beklagar samtidigt att MP var alltför tyst i assistansfrågan i S-MP regeringen.
– MP tog
inte strid så tydligt som man skulle kunnat göra.

Ulrika Westerlund kommer från civilsamhället och har varit engagerad i HBTQ–rörelsen, bland annat som Ordförande i RFSL. Hon är nu Miljöpartiets representant i riksdagens socialutskott och talesperson i funktionshinderfrågor.
Hur insatt är du i funktionshinderfrågor?
– Jag har sedan tidigare en viss koll via kontakter i funktionsrättsrörelsen, och håller på att sätta mig in mer och uppdatera mig i frågorna nu. Det handlar om mänskliga rättigheter, vilket ju varit fokus i mitt arbete hittills.

Varför var MP så tyst i assistansfrågan?

Många i funktionsrättsrörelsen tyckte att Miljöpartiet svek i assistansfrågan när de satt i regering med S. Ulrika Westerlund håller med om att partiet var alltför tyst.
– Så var det men vi hoppas kunna vara tydligare nu när vi agerar som oss själva. Nu är vi friare att uttrycka våra egna åsikter.
Hur ser du på detta nu i efterhand?
– Sitter man i en regeringskonstellation får man kompromissa i vissa av sina frågor, så är det. Särskilt när man är ett mycket litet parti gentemot ett mycket större.
Detta var en fråga där MP inte tog strid så tydligt som man skulle kunnat göra.
Vilka assistansfrågor driver Miljöpartiet kommande mandatperiod?
– Vi vill ta upp de grundläggande behoven och stärka rätten till personlig assistans. Vi hoppas på bra förslag för statligt huvudmannaskap i Lars Lööws utredning. Sedan vill vi till exempel att 65-årsgränsen utreds så att assistans kan beviljas efter 65, vi lyfte detta nu när Börje Salming var ute i medierna.
Hur mycket vill ni räkna upp assistansersättningens timbelopp?
– Vi har inte tagit ställning till någon exakt summa.

Oklart om regeringen vill ha statligt huvudmannaskap

Tidigare har alla regeringspartier, KD, L, M och deras stödparti SD sagt att de vill införa ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans. I Tidöavtalet(sid 10) säger de att ett statligt huvudmannaskap ska ”övervägas” efter att Lars Lööws utredning är klar i mars nästa år. Ulrika Westerlund ser det som att de backar.
– Det är ingen utfästelse, man tar upp frågan men det är inte tydligt vilken viljeinriktning regeringen har. Så är det i många andra delar i Tidöavtalet, det är oerhört omfattande i frågor om migration och kriminalitet, med dyra och tidskrävande reformer, medan andra frågor nämns kort. Det är oklart hur mycket resurser det finns för att driva andra frågor än migration och kriminalitet.

Oväntat val av ansvarig minister

Camilla Waltersson Grönvall, Moderaterna, blev Socialtjänstminister med ansvar för funktionshinderfrågor. Ulrika Westerlund säger att det var ett oväntat partival.
– Partier som KD och L har investerat mer i den här frågan. Men allt är förhandlingar, KD och L har tydligen satsat mer på att få ministrar på andra områden.

Är grundläggande behov bortförhandlat?

Det sägs inget i Tidöavtalet om att grundläggande behov ska ge rätt till assistans i sin helhet vilket en majoritet i Socialutskottet krävde i våras. Det är tydligt att KD, L och SD inte fått igenom att det ska stå i Tidöavtalet, säger Ulrika Westerlund.
– M vill väl inte detta och då handlar det om prioriteringar. Alla partier har frågor de teoretiskt är för, men som de inte driver. L och KD har dock investerat mycket i den här frågan tidigare, det återstår att se vad som händer.
Jonas Franksson i STIL anser att KD, L och SD brutit ett löfte om grundläggande behov…
– Ja, så kan man se på det. Vi blir väl varse detta framöver, antingen nämns det i budgeten, kommer senare eller så är det bortförhandlat.

Djupt ovärdigt ur MR-perspektiv

Hela Tidöavtalet är djupt ovärdigt ur ett MR–perspektiv, säger Ulrika Westerlund. Regeringen och SD vill tex utreda om svenskt medborgarskap ska vara gränsen för att kunna söka och beviljas assistansersättning och annan välfärd. Samtidigt vill de kraftigt höja kraven att bli svensk medborgare, med försörjnings- och språkkrav.
– Det finns en uppenbar risk att personer med assistansbehov hamnar i ett Moment 22, där de inte kan försörja sig själva för att de inte har assistans och andra LSS-insatser. Och kan de inte försörja sig får de inget medborgarskap.

Göra skillnad på människor

Tidöavtalet präglas av att göra skillnad på människor baserat på medborgarskap och ursprung, fortsätter Ulrika Westerlund.
– Grunden är att på olika sätt försvåra att få svenskt medborgaskap och göra det mindre attraktivt att komma till Sverige.
De talar om att allt ska prövas mot EU–rätten, vad tror du om det?
– Det känns som att detta skrivits in för att man inte vet om det går att införa pga EU–rätten. De kommer att försöka genomföra allt som inte uppenbart bryter mot EU–rätt o andra avtal. Funktionsrättskonventionen är jag rädd för inte väger så tungt, eftersom den inte blivit en del av svensk lagstiftning.

Styras efter behovet av assistans

Tidöavtalet(sid 35) talar om att stoppa personliga assistenter som arbetskraftsinvandrare. Ulrika Westerlund vill inte att något yrke ska stoppas och att arbetskraftsinvandring ska styras efter behovet av assistans.
– Men de som arbetar som assistenter, oavsett om de kommer hit eller bor här ska ha samma villkor. Man ska inte kunna ta hit folk som har sämre villkor. Bortsett från det vill vi inte se begränsningar, säger Ulrika Westerlund.

Ulrika Westerlund intervjuades av Kenneth Westberg 2022-11-03

Skicka sidan till: