Karin Sundin, Socialdemokraterna – ”Vi har en positiv grundhållning till statligt huvudmannaskap”
Det behövs ingen förändring av behovsbedömningarna för grundläggande behov just nu, först måste de senaste lagändringarna utvärderas, säger Karin Sundin, ny S-talesperson för funktionshinderfrågor. Hon är samtidigt mycket kritisk till M-KD-L-regeringen som stöds av SD.
– Jag ser med stor oro på att man vill koppla rätten till assistans till svenskt medborgarskap.
Statligt huvudmannaskap nästa steg
Lagändringarna om stärkt assistans som infördes vid årsskiftet kom utifrån propositioner skrivna av förra S-regeringen. Karin Sundin, som är suppleant i Socialutskottet, ser ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans som nästa steg i en förändring.
– Den personliga assistansen behöver reformeras så att den fullt ut fungerar som den frihetsreform den var tänkt att vara. Utgångspunkten för det fortsatta arbetet blir de förslag som kommer i mars från utredningen om statligt huvudmannaskap.
Vill ändra uppräkning av timbeloppet
Funktionsrättsrörelsen har i en enkät på Assistanskoll riktat stark kritik mot M-KD-L-regeringens politik för personlig assistans, bland annat att timbeloppet höjdes med bara 1,5 %. Karin Sundin anser att kritiken är befogad.
– De partier som nu sitter i regeringen lovade stort och runt inför valet, inte minst vad gäller höjning av assistansersättningen. Så här långt har man hållit tunt.
Men Socialdemokraterna föreslog ju i sin budget samma uppräkning av assistansersättningen som regeringen, alltså 1,5 %...
– Uppräkningen av schablonbeloppet för assistansersättningen utifrån förordningen om assistansersättning är en trubbig modell för uppräkning. Vi socialdemokrater menar att grundregelverket kring uppräkningen behöver ses över, så man bättre kan möta prisökningar och sätta löner i takt med kollektivavtalsförhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter. Vi välkomnar initiativ från regeringen på detta område.
Koppla inte rätten till assistans till medborgarskap
Det är positivt att Ulf Kristersson i regeringsförklaringen lyfte fram att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället, säger Karin Sundin. Men hon tar starkt avstånd från att rätten till assistanskopplas till svenskt medborgarskap.
– Som socialdemokrat ser jag med stor oro på Tidöavtalets fokus på att dela upp människor i ”vi och dom” utifrån härkomst och medborgarskap, tex genom att man vill utreda rätten till assistans för personer som ännu inte har medborgarskap.
Vad innebär det om medborgarskap blir en förutsättning för assistans?
– Att Sverige ska göra allt större skillnad på människor utifrån härkomst. Många människor, både barn och vuxna, skulle bli helt beroende av sina anhöriga eller utlämnade till välgörenhet. Personer med uppehållstillstånd i Sverige ska också ha rätt att kunna delta i det svenska samhället.
S har en positiv grundhållning till statligt huvudmannaskap
Regeringen och SD skriver i Tidöavtalet att ”ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans ska övervägas. KarinSundin påpekar att utredningen om statligt huvudmannaskap tillsattes av S-regeringen 2021.
– Den tillsattes med målsättningen att skapa bättre förutsättningar för god kvalitet, hög rättssäkerhet, uppföljning och kontroll. Det är bra att regeringen och SD tycks dela uppfattningen att dagens system behöver reformeras.
Vill S införa ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans?
– Utgångspunkten när den S-ledda regeringen tillsatte utredningen var att se hur, och inte om, ett statligt huvudmannaskap skulle kunna utformas. Socialdemokraterna en positiv grundhållning, men vi vill gärna vill se utredningens förslag i sin helhet innan vi säger att vi är för dem.
Inte aktuellt nu att alla grundläggande behov ska räknas i sin helhet
I mars förra året gjorde en majoritet i Socialutskottet (alla partier utom S och M) ett ställningstagande om att utreda lagändringar som gör att grundläggande behov räknas i sin helhet som grund för personlig assistans.
Vill ni verka för att alla grundläggande behov räknas i sin helhet?
– Beräkningssystemet för hur mycket personlig assistans en person ska beviljas är komplext. Den socialdemokratiska regeringen gjorde viktiga och omfattande förändringar av vad som ska ses som grundläggande behov, av vilka de senaste ändringarna trädde i kraft nu vid årsskiftet. De förändringarna behöver få verkan och följas upp innan man ändrar på beräkningsgrunderna igen.
Hur ser du på minuträkning av behov, är det problematiskt och hur kan man ev komma bort från det?
– På något sätt måste man komma fram till hur stort den enskildas behov av assistans är. Men återigen, de senaste förändringarna behöver få verkan och följas upp innan man ändrar på beräkningsgrunderna igen.
När ska omprövningar återinföras?
Det finns en rädsla att många kommer förlora sin assistans med dagens behovsbedömningar om tvåårsomprövningarna införs samtidigt med ett statligt huvudmannaskap. Karin Sundin säger att det var nödvändigt att stoppa tvåårsomprövningarna 2018 i det läge som uppstod efter att HFD över en natt fråntog många människor sina tidigare rättigheter.
– Om socialdemokraterna inte stoppat omprövningarna hade det blivit än mer dramatiska konsekvenser. Efter det la den socialdemokratiska regeringen fyra propositioner till riksdagen som delvis, men inte fullt ut, återställt lagstiftningen.
Bör omprövningarna införas igen vid ett statligt huvudmannaskap?
– Vid någon punkt kommer det bli rimligt att återinföra omprövningarna. Men det behöver göras på ett förutsägbart och rättssäkert sätt, så att vi inte hamnar i en liknande situation som tidigare. Vi får först avvakta förslagen från utredningen om statligt huvudmannaskap.
Om att Humana fått återkallat tillstånd
IVO har återkallat tillståndet för landets största assistansföretag Humana, som sedan överklagade och fick inhibition i Förvaltningsrätten att driva verksamheten vidare i väntan på dom.
Hur ser du på att IVO återkallat tillståndet för Humana?
– Det är naturligtvis bekymmersamt eftersom det berör väldigt många människor, alla som har anlitat Humana för sin personliga assistans och alla anställda. Men frågan om den sakliga grunden för återkallandet är svår att svara på mitt under pågående process, säger Karin Sundin.
Sophie Karlsson, ordförande på IfA kritiserar att assistansanordnaren förutsätts veta så mycket om assistansanvändarens liv och rapportera förändringar, med tanke på integritet, hur ser du på det?
– Den frågan är svår att svara på under pågående process. Domstolens beslut kommer sannolikt få stora konsekvenser oavsett hur det slutar. Utifrån det behövs en fortsatt diskussion om såväl regelverkets utformning som tillämpning.
Många assistansanordnare hävdar att det är orimligt att de ska hållas ansvariga för allt deras kunder gör, hur ser du på det?
– Det är rimligt att alla led i en verksamhet har ett ansvar för att våra gemensamma skattepengar används på det sätt de är avsedda för. Sedan kan man alltid diskutera på vilket sätt man bäst utformar regelverken.
Allt större ansvar läggs på anordnare och myndigheter
När personlig assistans infördes 1994 fanns en stor tilltro till assistansberättigades förmåga att själv styra sin assistans, och ansvara för assistansersättningen. Med åren har det svängt och allt mer ansvar har lagts på anordnare och myndigheter.
Hur ser du på den utvecklingen?
– Det är en olycklig utveckling att många assistansberättigade upplever att de får sin frihet begränsad av regelverk och krångel. Samtidigt måste regelverket vara tydligt och uppföljningen tillräcklig för att säkerställa att våra gemensamma skattepengar går till det de var avsedda för och inte till maximerade vinster för oseriösa aktörer. Jag ser fram emot slutbetänkandet från utredningen om statligt huvudmannaskap. Det blir en viktig grund för utformningen av en mer individuellt anpassad och ändamålsenlig personlig assistans, säger Karin Sundin.