Henrik Petrén, Fremia – ”Indexreglera assistansersättningen innan det är för sent”

Henrik Petrén
Henrik Petrén, Fotot: Kajsa Göransson

Årets Fremiabarometer visar att 50 % av anordnarna drar ner på fortbildning och 40 % anställer assistenter till lägre ingångslön. Tidpunkten när det inte längre går att bedriva verksamhet kryper närmare, säger Henrik Petrén som kräver åtgärder från regeringen.
– Det krävs en rejäl förstärkning av schablonbeloppet för att kompensera ett drygt decenniums urholkning

75 assistansanordnare har svarat på frågor om ekonomin i årets Fremiabarometer. Resultatet visar att läget är tuffare än någonsin, säger Henrik Petrén som är branschansvarig för personlig assistans där Fremia har omkring 500 anordnare och egna arbetsgivare som medlemmar.
– Huvudorsaken är att uppräkningen av assistansersättningen sedan många år varit mycket lägre än de personliga assistenternas löneökningar.

Några resultat i Fremiabarometern

  • 96 % säger att höjningen av assistansersättningen på 2,5 % inte motsvarar kostnadsökningarna i verksamheten.
  • 92 % säger att verksamheten är satt under ekonomisk press. För fem år sedan var motsvarande siffra 70 procent.
  • 81 % har behövt göra anpassningar till den rådande ekonomiska situationen.
  • 50 % drar ner på kompetensutveckling och fortbildning.
  • 40 % anställer assistenter med lägre ingångslön.
  • Drygt 10 % överväger att lägga ner verksamheten.

Uttalanden från medlemmar…

En medlem skriver: ”Tyvärr kommer vi med stor säkerhet att behöva lägga ner verksamheten. Vi inväntar nästa höjning från staten sedan tas beslutet i november 2024. Verksamheten har urholkats under lång tid eftersom höjningen av assistansersättningen inte följer med de kollektivavtalade löneökningarna. Mycket tragiskt för våra anställda och kunder som trivs hos oss.”

En annan medlem skriver ”Lönerna höjs med det dubbla mot vad assistansersättningen höjs. Horribelt, att man får göra så mot de personer som verkligen är i behov av assistans.”

Kostnadskrävande kunder väljs bort

Om schablonbeloppet fortsätter räknas upp som hittills tror Henrik Petrén att de assistansberättigade som har störst behov av välutbildade och lönemässigt dyrare assistenter får allt svårare att hitta en assistansanordnare som tar emot dem eftersom assistansersättningen helt enkelt inte räcker till.
– Seriösa anordnare med höga kvalitetsambitioner kommer inte längre kunna bedriva verksamhet och tvingas lägga ner.

Bra tillkännagivande i riksdagen

En majoritet i Socialutskottet av S, V, MP, C och SD gjorde 31 mars ett tillkännagivande till regeringen att ”årligen redovisa hur schablonbeloppet räknats fram, och göra översyn av modellen för uppräkning av assistansersättning. Beslutet fastställdes i Riksdagen 12 juni. Henrik Petrén tycker att det är ett steg i rätt riktning även om han hade velat se ett mer förpliktande tillkännagivande.
Hur bör regeringen agera på tillkännagivandet?
– Regeringen måste förstås låta detta komma till uttryck i den kommande höstbudgeten, dels genom en kraftig uppräkning av schablonbeloppet utifrån faktiska kostnadsökningar, dels genom att ta fram förslag på en ny uppräkningsmodell som garanterar assistansersättningens värde i förhållande till kostnadsökningar för löner.

Dimridåer om huvudmannaskapet

KD, L och M säger i en reservation att tillkännagivandet inte behövdes eftersom frågan bereds av regeringen i utredningen om statligt huvudmannaskap. Henrik Petrén ser inte den argumentationen som seriös.
– Det statliga huvudmannaskapet är visserligen en viktig fråga, men en helt annan fråga. Det finns inga egentliga skäl till att de frågorna ska beredas tillsammans.

Regeringen har haft råd med andra reformer

Dan Hovskär, KD, säger i en intervju på Assistanskoll att landets ekonomiska förutsättningar är det största hotet mot att det kan ske en förstärkning av assistansersättningen. Henrik Petrén anser dock att regeringen haft utrymme för såväl skattesänkningar som nya satsningar sedan de tillträdde 2022.
– I det sammanhanget är assistansersättningen ingen stor post. Men framför allt är detta inte en fråga om reformutrymme överhuvudtaget. Rätten till personlig assistans är fastslagen i lag och det är varje regerings ansvar att budgetera det som krävs för att upprätthålla lagen, det är inte något som kan prioriteras bort.

Rejäl förstärkning och indexering

Det måste nu till en rejäl förstärkning av schablonbeloppet för att kompensera ett drygt decenniums urholkning, säger Henrik Petrén.
– Och efter det krävs en ny modell för årlig uppräkning som säkerställer att rätten till personlig assistans inte kan urholkas genom budgetbeslut, vilket de facto är den situation vi har idag. En sådan modell måste bygga på någon form av indexering som garanterar värdesäkring utifrån kostnader för löner och allt assistansersättningen ska finansiera, säger Henrik Petrén.

Henrik Petrén intervjuades av Kenneth Westberg 2024-06-20

Vidare läsning

Fremiabarometern 2024 (sid 16–20 om personlig assistans)


Skicka sidan till: