läs skrivbordsversionen istället
Mellan 1 januari och 31 mars 2011 fick alla assistansanordnare söka tillstånd för sinverksamhet hos Socialstyrelsen. Egna arbetsgivare fick under samma tid anmäla sin verksamhet.
Jag anser att detta är experternas återtåg efter att de blev fråntagna makt och inflytande när LSS kom 1994.
Arbetsgivarföreningen KFO har fått uppgifter om att det kommit in uppåt 1000 ansökningar om att bedriva personlig assistans mot ett uppskattat antal på 800.
- Både anordnare och egna arbetsgivare hyr ibland in assistenter. Sådana uthyrningsföretag behöver nu söka tillstånd.
Man ser på assistans som om det är begränsat till ett fysiskt rum, när det i själva verket handlar om rörliga individer.
De stora företagen har mycket resurser och hyr in expertis som ställer frågor och ordnar tillståndsprövningen på några dagar. Större spelare får nu möjlighet att köpa upp företag som väljer att sluta eller som inte blir godkända.
För många sker verksamheten på uppdrag av assistansanvändaren och då gör man inte skriftliga planer för hur assistans går till.
I praktiken kan den försäkrade i de flesta fall få rådrum upp till två hela månader räknat från den månad då beslutet om att inte längre betala ut ersättningen fattades.
Vi har inte tagit ställning till om den försäkrade ska få fortsatt utbetalning för köp av personlig assistans av en anordnare som fått avslag men som överklagar detta beslut.
Om den försäkrade flyttar till ett län där anordnaren inte har tillstånd så får assistansersättningen inte användas för köp av personlig assistans av den anordnaren.
Tidigare artiklar
Information från Socialstyrelsen om tillståndsplikten
Assistanskoll har intervjuat Konsumentverket om skälighet i användande av skiljeförfarande och uppsägnings/bindningstider i avtal mellan assistansanvändare och assistansanordnare.
Det anses som oskäligt eftersom det skapar en obalans mellan parterna. Eftersom skiljeförfarande riskerar att bli mycket dyrt begränsar det i praktiken möjligheterna för en konsument att få sin sak prövad.
Krav på skiljeförfarande i ett standardavtal i med en konsument bedömer jag som direkt stridande mot avtalsvillkorslagen.
Om avtalet är individuellt utformat, gäller den vanliga Avtalslagen. Även där är en skiljeklausul, enligt min bedömning, att bedömas som oskäligt enligt 36 § i Avtalslagen.
Mathias Blomberg Advokat specialiserad på LSS:
Jag anser att användande av skiljeförfarande i ett avtal med en assistansanvändare är omotiverat, det är en mycket kostsam process och den enskilde, som redan från början är i underläge gentemot ett bolag.
Valmöjligheterna minskar, det blir svårare att välja en anordnare om det tar lång tid att komma ur avtalen. Det påverkar också konkurrensen, om kunderna byter oftare pressar det fram en bättre kvalitet på tjänsterna och bättre priser.
Vi har inte granskat standardavtal på assistansområdet. Siffrorna i Assistanskoll ger en indikation på hur det ser ut i branschen, det vanligaste verkar vara en till tre månader. Jag skulle bedöma att längre uppsägningstid än tre månader inte är motiverat.
Om assistansanordnaren inte behöver planera för assistenters uppsägningstid är det inte motiverat med en lång uppsägningstid av det skälet för assistansanvändarna.
Björn Jidéus, Arbetsgivarföreningen KFO:
Om assistenterna inte har långa uppsägningstider ser jag ingen anledning att hålla kvar assistansanvändaren längre än nödvändigt, då kan det skötas på en månad.
På Assistanskoll anger vissa anordnare upp till ett års bindningstid…
- Det anser jag inte går att motivera, det skulle jag bedöma som ett oskäligt avtal
Den 28 mars annonserade regeringen tillsättandet av utredningen "Åtgärder mot fusk, oegentligheter och överutnyttjande av den statliga assistansersättningen" som ska ledas av Susanne Billum, justitieråd i Högsta Förvaltningsdomstolen. Utredningen ska vara klar den 15 februari 2012. Förutom fusket vill regeringen även utreda den generella kostnadsutvecklingen och se åtgärder med syfte att "komma tillrätta med" kostnadsutvecklingen"
Kort information om utredningen
vi kan se att de missförhållanden som förekommit ofta upptäckts via polisanmälningar istället för av de myndigheter som handlägger ärendena, så det borde finnas förbättringspotential i myndigheternas hantering.
Vill regeringen dämpa kostnaderna generellt sett?
- Vi vill framförallt veta grundorsakerna till kostnadsutvecklingen, vilket många utredningar sett på tidigare utan att riktigt kunna säga vad det beror på.
Jag skulle inte vilja använda ordet nedskärning, jag ser det som att få kontroll över kostnadsutvecklingen. Vi vill utreda vad det beror på, är detta rimliga kostnadsökningar och sjunker samtidigt andra kostnader i välfärdssystemet?
Ser du ett slopande av att få behålla assistansen efter 65 års ålder som en möjlig förändring för att dämpa kostnadsutvecklingen?
- Någon sådan åtgärd har inte aviserats av regeringen. Det kan tilläggas att innan man överhuvudtaget ens diskuterar åtgärder på området så behövs ett underlag, vilket den tillsatta utredningen ska ta fram.
Vilhelm Ekensteen, Ordförande i IfA - "Är jakten på fuskare en täckmantel för besparingar i den personliga assistansen?"
Citat från debattartikel på SVT-debatt:
Vi assistansberättigade har mottagit utredningsdirektiven med förvåning och djupaste oro!!
Enmansutredarens direktiv att ge förslag som "kommer till rätta med kostnadsutvecklingen" är i all sin hotfulla otydlighet en signal som återigen väcker assistansberättigades stora ångest.
Det som förvånar oss är att regeringen med det här beslutet kör över sina egna initiativ att komma tillrätta med eventuella problem i reformen. Inte mindre än tre olika arbeten pågår i skrivande stund.
Minskad ökningstakt för assistansersättningens kostnader
Enligt siffror från Försäkringskassan ökade kostnaderna för assistansersättningen för stat och kommuner med 6,6 % under 2010, jämfört med året innan. Det är den lägsta ökningstakten sedan assistansersättningen infördes 1994.
Eva Olofsson kräver svar om regeringen kommer att vidta åtgärder för att assistansberättigade ska kunna arbeta på annan ort än där de bor. Eva Olofsson nämner en man bosatt i Göteborg som tvingades tacka nej till ett arbete i Stockholm eftersom assistansersättningen inte täckte assistenternas reseomkostnader och uppehälle på arbetsorten. Assistanskoll kommer att följa upp svaret från Maria Larsson.
Assistanskolls nyhetsbrev bevakar assistansreformens utveckling/avveckling, informerar om den marknad som uppstått när hemsamariter ersattes av personliga assistenter och ger tips om hur man får ut det mesta av sin assistans.
Sedan april 2010 kan du annonsera på Assistanskoll.
Om du vill att din reklam ska vara med läs mer här.
I Assistanskolls Faktabas finns länkar till lagar, myndighetsinformation, rapporter från organisationer, propositioner, statliga utredningar, avhandlingar/uppsatser, facklitteratur, mediareportage, utbildningar för assistenter, utbildningar och rådgivning till assistansberättigade.
Guiden "Att välja assistansanordnare" ger hjälp att välja utifrån individuella behov och preferenser.
Guiden "Att vara egen arbetsgivare" ger information om hur det går till att anställer sina assistenter själv, om möjligheter och ansvaret det leder till.
Assistanskoll listar 204 assistansanordnare, av dessa har 189 lämnat uppgifter till Assistanskoll om sina tjänster och villkor. De 189 anordnarna har tillsammans 7 247 kunder, vilket motsvarar ca 37 procent av alla assistansberättigade i Sverige eller ca 89 procent av de som väljer icke-kommunala anordnare.
Uppskattningen baserar på 15 886 (sep 2010) personer med assistansersättning från Försäkringskassan och 3400 personer (dec 2009) med personlig assistans via kommunala LSS-beslut. Enligt Försäkringskassan väljer ca 51 procent av de assistansberättigade privata anordnare. Siffror saknas om hur personer med kommunala LSS-beslut valt anordnare. Om samma valbeteende antas för båda grupperna täcker Assistanskoll 73 procent av den icke-kommunala marknaden.
Vi har sammanställt statistik om antal assistansberättigade och deras val av anordnare från 1994 - idag. Vi visar utvecklingen av de största assistansanordnarna och vilka företag som ingår i olika ägargrupper. Vi jämför assistansersättningens schablonbelopp med löneutvecklingen för personliga assistenter. Länk till vår statistik
Assistanskoll jämför samtliga kollektivavtal som gäller för personliga assistenter. Kollektivavtalen för KFO, KFS, Vårdföretagarna, Arbetsgivaralliansen och SKL/PACTA (inklusive de olika villkoren för HÖK och PAN-anställda assistenter och anhörigvårdare)
Anordnare som inte uppdaterat på 1 ½ år kommer att tas bort från jämförelsen. Vi vill därför påminna de anordnare som deltar i Assistanskoll att uppdatera uppgifterna i sina profiler.
Ett växande antal kommuner väljer att, på sin hemsida, länka till Assistanskoll för att hjälpa assistansanvändare att välja assistansanordnare: se listan på kommunerna som länkar till oss här
Läs intervju med Östhammars kommun om varför de hänvisar assistansberättigade till Assistanskolls jämförelse av anordnare Helena Molarin, chefshandläggare, Östhammars kommun - "Vi informerar om Assistanskoll i vårt skriftliga material"
Vi ser gärna att vår information på Assistanskoll sprids till så många som möjligt. Ni kan hjälpa oss med detta genom att länka till vår hemsida Assistanskoll
Länka också gärna till artiklar från Assistanskoll så länge ni anger oss som källa.
Nyhetsbrevet når ca 4 409 e-postadresser varav ca 340 är assistansanordnare och 950 är LSS-handläggare. Brevet går ut till handikapporganisationer och deras tidskrifter, fackföreningar, tjänstemän och politiker på olika nivåer samt assistansbrukare, anhöriga, och assistenter.
Adolf Ratzka
verksamhetsledare,
08-740 42 00,
Algren Morgan
administratör,
08-506 221 77,
Kenneth Westberg
journalist,
08-506 221 81,
Om du inte vill ha nyhetsbrevet svara till epostadress nedanför med "nej tack".
Om du har inte fått nyhetsbrevet direkt från oss, men vill prenumerera på det svarar du "ja tack" till algren.morgan@independentliving.org.
I Assistanskolls Faktabas finns länkar till lagar, myndighetsinformation, rapporter från organisationer, propositioner, statliga utredningar, avhandlingar/uppsatser, facklitteratur, mediareportage, utbildningar för assistenter, utbildningar och rådgivning till assistansberättigade.
Guiden "Att välja assistansanordnare" ger hjälp att välja utifrån individuella behov och preferenser.
Guiden "Att vara egen arbetsgivare" ger information om hur det går till att anställer sina assistenter själv, om möjligheter och ansvaret det leder till.
Assistanskoll listar 204 assistansanordnare, av dessa har 189 lämnat uppgifter till Assistanskoll om sina tjänster och villkor. De 189 anordnarna har tillsammans 7 247 kunder, vilket motsvarar ca 37 procent av alla assistansberättigade i Sverige eller ca 89 procent av de som väljer icke-kommunala anordnare.
Uppskattningen baserar på 15 886 (sep 2010) personer med assistansersättning från Försäkringskassan och 3400 personer (dec 2009) med personlig assistans via kommunala LSS-beslut. Enligt Försäkringskassan väljer ca 51 procent av de assistansberättigade privata anordnare. Siffror saknas om hur personer med kommunala LSS-beslut valt anordnare. Om samma valbeteende antas för båda grupperna täcker Assistanskoll 73 procent av den icke-kommunala marknaden.
Vi har sammanställt statistik om antal assistansberättigade och deras val av anordnare från 1994 - idag. Vi visar utvecklingen av de största assistansanordnarna och vilka företag som ingår i olika ägargrupper. Vi jämför assistansersättningens schablonbelopp med löneutvecklingen för personliga assistenter. Länk till vår statistik
Assistanskoll jämför samtliga kollektivavtal som gäller för personliga assistenter. Kollektivavtalen för KFO, KFS, Vårdföretagarna, Arbetsgivaralliansen och SKL/PACTA (inklusive de olika villkoren för HÖK och PAN-anställda assistenter och anhörigvårdare)
Anordnare som inte uppdaterat på 1 ½ år kommer att tas bort från jämförelsen. Vi vill därför påminna de anordnare som deltar i Assistanskoll att uppdatera uppgifterna i sina profiler.
Ett växande antal kommuner väljer att, på sin hemsida, länka till Assistanskoll för att hjälpa assistansanvändare att välja assistansanordnare: se listan på kommunerna som länkar till oss här
Läs intervju med Östhammars kommun om varför de hänvisar assistansberättigade till Assistanskolls jämförelse av anordnare Helena Molarin, chefshandläggare, Östhammars kommun - "Vi informerar om Assistanskoll i vårt skriftliga material"
Vi ser gärna att vår information på Assistanskoll sprids till så många som möjligt. Ni kan hjälpa oss med detta genom att länka till vår hemsida Assistanskoll
Länka också gärna till artiklar från Assistanskoll så länge ni anger oss som källa.
Nyhetsbrevet når ca 4 409 e-postadresser varav ca 340 är assistansanordnare och 950 är LSS-handläggare. Brevet går ut till handikapporganisationer och deras tidskrifter, fackföreningar, tjänstemän och politiker på olika nivåer samt assistansbrukare, anhöriga, och assistenter.
Adolf Ratzka
verksamhetsledare,
08-740 42 00,
Algren Morgan
administratör,
08-506 221 77,
Kenneth Westberg
journalist,
08-506 221 81,
Om du inte vill ha nyhetsbrevet svara till epostadress nedanför med "nej tack".
Om du har inte fått nyhetsbrevet direkt från oss, men vill prenumerera på det svarar du "ja tack" till algren.morgan@independentliving.org.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.