Ola Linder, Institutet för mänskliga rättigheter – ”66-årsgränsen i personlig assistans är diskriminering”
Att Sverige satt en åldersgräns för rätten till personlig assistans betyder inte att det är rätt, säger utredaren Ola Linder.
– Bristen på personlig assistans för äldre personer riskerar idag leda till att de måste flytta från sina hem.
Sedan LSS infördes finns en övre åldersgräns, idag 66 år, varefter det inte går att söka personlig assistans. I rapporten Hemma är någon annanstans från Institutet för mänskliga rättigheter, sägs det att den ”diskriminerande åldersgränsen” i LSS och för personlig assistans bör tas bort. Ola Linder säger att det inte finns några rimliga skäl till att äldre personer inte ska kunna få personlig assistans.
– Oavsett när stödbehovet uppstår bör det finnas möjlighet att få personlig assistans för att kunna stödja individens självbestämmande och inkludering i samhällsgemenskapen.
Två huvudproblem
Det finns två huvudproblem med LSS och åldrande, dels den skarpa 66-årsgränsen för när det går att ansöka om personlig assistans, dels att personer med stora varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder inte kan få stöd om behoven uppenbart beror på åldrande, säger Ola Linder.
– I båda dessa delar hindras äldre personer som har behov av personlig assistans. Det gör att många som skulle ha nytta av insatsen får söka annat stöd eller blir utan.
Behöver båda dessa åtgärdas med lagändringar?
– Rimligen bör lagstiftningen och rätten till personlig assistans för äldre ses över utifrån de mänskliga rättigheterna i en utredning.
Kan inte rättfärdigas av statsfinansiella skäl
I Finland och Tyskland finns ingen övre åldersgräns för att söka personlig assistans, även om deras system skiljer sig på andra sätt jämfört med Sverige. Ola Linder anser att en åldersgräns i LSS går emot mot Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD), eftersom den kräver att staterna motverkar alla former av diskriminering mot personer med funktionsnedsättning.
– Att det görs en skillnad vem som kan få insatsen beroende på levnadsålder är diskriminering. Åldersgränsen missgynnar äldre personer med funktionsnedsättning.
Bengt Westerberg skrev 1994 i den ursprungliga LSS-propositionen (sid 64) att det ”av statsfinansiella skäl inte är möjligt att nu bygga upp ett system som innebär att rätten till personlig assistans gäller oberoende av den enskildes ålder”.
Hur ser du på det?
– Det var en stor framgång att LSS-lagstiftningen med personlig assistans kunde drivas igenom på 90-talet under den dåvarande ekonomiska krisen. Funktionsrättskonventionen tillträddes av Sverige 2006 och vi anser att det är hög tid för Sverige att ta steg mot att personlig assistans ska genomföras som rättighet även för äldre.
Äldre riskerar behöva flytta från sina hem
När äldre inte kan ansöka om och få personlig assistans finns det en uppenbar risk att det istället ges andra mindre individstyrda stödformer, säger Ola Linder.
– Det innebär till exempel att äldre personer riskerar behöva flytta från sina hem eftersom rimligt stöd saknas efter 66 år. Åldersgränsen riskerar även att befästa ålderism och en förlegad syn på äldre personers kapacitet.
Om åldersgränsen tas bort, borde man då skilja på behov som beror på åldrande och behov som inte beror på normalt åldrande?
– Nej, rätten till stöd för att personer med funktionsnedsättning att kunna leva självbestämt och vara inkluderade i samhällsgemenskapen bör inte vara beroende av när ett stödbehov uppstått, målet ska vara att alla i behov av stöd ska få det. Det är även svårt att bedöma vad som är ett behov som har samband med normalt åldrande.
Flera riksdagspartier ifrågasätter åldersgränsen
I höstens riksdagsmotioner motionerar både Centerpartiet(sid 37), Miljöpartiet(sid 4) och Sverigedemokraterna(sid 4) för att utreda om att ta bort åldersgränsen för att söka personlig assistans. Ola Linder ser det som positiva tecken.
– Vi skulle välkomna en utredning om att stärka rätten till personlig assistans för äldre personer med utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna.
FN:s funktionsrättskommitté gav rekommendationer
Sverige rekommenderades av FN:s funktionsrättskommitté 2024 att vidta lagstiftnings- och administrativa åtgärder för att säkerställa en nationellt enhetlig tillgång till individanpassad personlig assistans till alla personer med funktionsnedsättning, säger Ola Linder.
– Det inbegriper personer med funktionsnedsättning som är äldre än 66 år, liksom de 1 500 personer som förlorade sin personliga assistans mellan 2015 - 2022.
Hårdare rättspraxis kan också ifrågasättas
Sedan 2007 har det uppstått en hårdare rättspraxis som innebär att behov som tidigare gav rätt till personlig assistans inte längre ger den rätten. Personer har förlorat sin assistans trots att behoven inte förändrats. Även detta kan ifrågasättas av CRPD säger Ola Linder.
– Om det uppstår en praxis som begränsar rättigheterna och personer till följd av det fråntas sin personliga assistans kan det vara något som staten måste korrigera. Det beror lite på vad som ändras, men staten har det yttersta ansvaret att säkerställa de mänskliga rättigheterna och att uppnådda rättigheter inte försämras.
Uppnådda rättigheter får inte tas tillbaka
Icke-regression är en viktig princip för att säkerställa att staterna inte försämrar rättigheter. Enligt artikel 4 i CRPD ska staterna använda alla till buds stående medel för att progressivt säkerställa rättigheter, säger Ola Linder.
– Sverige rekommenderades 2024 av FN:s funktionsrättskommitté att vidta åtgärder för att se till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna enligt CRPD progressivt förverkligas helt och fullt samt avstå från att vidta åtgärder som innebär en tillbakagång, säger Ola Linder.
Ola Linder intervjuades av Kenneth Westberg 2024-10-18
Vidare läsning
Hemma är någon annanstans, En undersökning om äldre personers mänskliga rättigheter i äldreomsorgen
Rapport från Institutet för mänskliga rättigheter