Pelle Kölhed, expert i schablonutredningen – ”Att personer över 65 år inte kan få tilläggsschablonen är åldersdiskriminering”
Att schablonbeloppet sägs kunna sänkas med 22 kr hotar assistansens kvalitet. Det riskerar leda till sänkta löner för assistenterna och ett sämre liv för assistansanvändarna säger Pelle Kölhed.
Han hade velat se en timersättning som beviljar mer efter personens behov och där man kontrollerar att anordnarna ger det som beviljats.
Borde analyserat kostnader i assistans
Pelle Kölhed, Förbundsordförande i Personskadeförbundet RTP, satt med som brukarrörelsens expert i utredningen Förändrad assistansersättning – en översyn av ersättningssystemet. Han är kritisk till att utredningen hade för kort tid på sig.
– Ersättningssystemet är det viktigaste näst efter bedömningsinstrumentet i assistansen. Utredningstiden blev nu i praktiken sju, åtta månader efter att man kommit igång med jobbet.
Pelle Kölhed saknade även statistik och kunskap om hur kostnaderna ser ut i verkligheten för de som lever med assistans.
– Man borde ha tittat på vad assistansomkostnader, utbildning och administration innebär i praktiken för assistansanvändare. Den enda i utredningen som hade den kunskapen var jag, men behoven ser mycket olika ut för olika personer.
Sänkning av schablonbeloppet sänker kvaliteten
Pelle Kölheds huvudkritik riktas däremot mot något som Agneta Rönn anser inte är ett förslag i utredningen, nämligen att schablonbeloppet skulle vara 22 kr för högt jämfört med 2013 års nivå på 275 kr.Orsaken sägs vara att Försäkringskassan sedan 2008 räknat med högre löneökningar än vad som blev fallet och att detta inte rättats i efterhand.
– Agneta Rönn säger att schablonbeloppet ligger 22 kr för högt, men ger ingen bild av vad assistans borde kosta. En utredning som ska säkra assistansens kvalitet borde ha en egen bild av vad assistans ska kosta för att kvalitet ska uppnås.
Agneta Rönn medger i en intervju på Assistanskoll att kvalitet kan komma att sänkas om schablonbeloppet sänks med 22 kr men att det då beror på att man använt pengar som man egentligen inte skulle haft till tex utbildning eller löner, Pelle Kölhed är kritisk till resonemanget.
– Teoretiskt kan man säga så, men nu lever vi i en verklighet också.
Vad får det för följder om schablonen är fryst i två tre år vilket Agneta Rönn talar om som ett sätt att återställa schablonbeloppet till rätt nivå?
– Det blir lönesänkningar och mindre utbildning. Ingångslönerna blir genast lägre, företag kan dessutom säga att de inte har råd att betala löner, säga upp avtal och sedan återanställa folk.
Det skulle även bli svårare att leva som assistansanvändare, säger Pelle Kölhed.
– Redan idag gör många avkall på att tex åka på semester för att hålla uppe assistenternas löner. Det skulle överhuvudtaget bli svårare att göra det där lilla extra som att gå på olika evenemang, åka på semester osv, det blir bara det grundläggande livet kvar och det var inte tanken med LSS.
Hur går det för anordnare som prioriterar löner, utbildning och inte har vinst?
– De som valt att driva med kvalitet drabbas hårt, särskilt de allra minsta. Sedan finns de som gått in i vad de ser som en lukrativ bransch, ingen nämnd, de behöver bara ta en bit av sin vinst.
Sporrar kommuner som sänkt timersättningen
Utredningen kommer att ge vatten på kvarn till de kommuner som har sänkt timersättningen för kommunalt beviljad assistans säger Pelle Kölhed. Leksands kommun hade tex en timersättning på 221 kr (2013).
– Utredningen kommer troligen att leda till att fler kommuner sänker timersättningen vilket gör att assistansanvändare med kommunala beslut får lägre ersättning.
Regeringen har beställt sänkningen
Regeringen har redan i budgeten för 2014 börjat dra tillbaka pengar från schablonbeloppet och beskriver i en intervju för Assistanskoll samma motiv som Agneta Rönn. Detta är ingen slump menar Pelle Kölhed.
– Jag vill påstå att schablonutredningen är ett beställningsjobb från regeringen, där de påverkat resultatet.
Agneta Rönn säger att de inte påverkat varandra i detta…
– Ja vad ska hon säga, hon ska ju vara opartisk. Socialdepartementet hade två representanter i utredningen och vi vet inte vad som sker mellan mötena.
Pelle Kölhed säger att han hade möjlighet att säga vad han ville, men tycker det hade behövt vara fler från brukarrörelsen.
– Man tog inte mig på lika stort allvar jämfört med Försäkringskassan eller Socialdepartementet.
Blev tillrättavisad för sin kritik
Att Agneta Rönn säger att en sänkning av schablonbeloppet med 22 kr inte är ett förslag är en lek med ord enligt Pelle Kölhed.
– Det är semantik på hög nivå att säga så. När jag skrev kritiskt om detta i mitt särskilda yttrande till utredningen fick jag svaret att det finns inget sådant förslag och att jag skulle ta bort kritiken. Då skrev jag om texten till att en reservation mot att utredningen valt att inte ta ställning emot sänkningen.
Är det vanligt att man inte kallar saker för förslag men ändå beskriver det så här ingående?
– Nej det tror jag inte, det är inte heller vanligt att man tillrättavisar någon om det särskilda yttrandet som man gjorde med mig.
Ville se en legomodell med krav på redovisning från anordnarna
Schablonutredningen bestämde sig tidigt för att ha en grundschablon lika för alla. Pelle Kölhed hade hellre velat se vad han kallar en legomodell där ersättning ges för olika klossar som utbildning, assistansomkostnader osv beroende hur det ser ut för just den personen.
– Sedan skulle anordnarna redovisa till Försäkringskassan hur de använder pengarna. Då kan man kontrollera om företagen verkligen ger tex utbildning och löner för de pengar som beviljats för just detta. Idag behöver anordnaren inte redovisa till Försäkringskassan vad de gör med pengarna.
Hur ser du på att utredningen ändå valde en grundschablon lika för alla?
– Om jag ska vara elak kan jag säga att man hade större omtanke om Försäkringskassan, det fick inte bli för tungt administrativt.
Det fanns ju ett system med kostnadsredovisning före 1997 som togs bort just för att det blev tungt att administrera…
– Ja, men då hade man inte de it-baserade system som finns nu. Idag borde man kunna bygga ett it-stöd som samordnas med bedömningsinstrumentet. Då skulle vissa behov som ger rätt till assistanstid samtidigt kunna ge rätt till tex pengar för utbildning i timersättningen.
Diskriminering att inte ge tilläggsschablon till personer över 65
Ett extra påslag på schablonbeloppet för dem har mycket OB-timmar var ett önskemål från funktionshinderrörelsen säger Pelle Kölhed. Detta för att man ska slippa söka extra pengar för höga OB-kostnader. Han tycker dock att tilläggsschablonen som föreslås i utredningen är för låg.
– Vissa har så stora kostnader att det inte räcker.
Vad anser du om att personer över 65 år inte ska få tilläggsschablonen?
– Det resonerade vi aldrig om i utredningsarbetet, jag såg det inte förrän efter att utredningen var klar. Jag hade skrikit högt om jag fått veta det, det är ren åldersdiskriminering.
Agneta Rönn säger att det beror på att man inte kan utöka ett beslut efter 65…
– Men nu bli det tvärtom en sänkning av grundschablonen, det är oacceptabelt.
Talet om kompensation blir meningslöst
Att assistenters sjuklöner föreslås ingå i schablonbeloppet tycker Pelle Kölhed är bra, förutsatt att det höjs som kompensation.
– Kostnaden verkar ligga mellan 2,60 – 2,80 kr, så en ökning med 2,66 kr som föreslås verkar ok. Men att man samtidigt säger att schablonbeloppet kan sänkas med upp till 22 kr gör hela diskussionen med kompensation ganska meningslös. Regeringen får ju en möjlighet att ge och ta pengar efter vad de behagar.
Sjuklöneansvaret kan dock slå hårt mot de minsta anordnarna, särskilt egna arbetsgivare som inte kan spara pengar eftersom de betalar tillbaka alla oanvända medel var sjätte månad. Agneta Rönn säger att det kan krävas en särskild lösning för egna arbetsgivare, men hon lägger inget konkret förslag vilket Pelle Kölhed anser beror på att det saknats tid i utredningen.
– Nu säger Agneta Rönn istället ”det kan man kanske göra”, det leder bara till att regeringen kan säga att här gör vi ingenting för det finns inget förslag.
Positiv till krav på avtal
Pelle Kölhed är positiv till förslaget om ett krav på avtal mellan anordnare och assistansberättigad.
– Krav på avtal är bra, Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har sagt att de kommer att kolla detta om det kommer. De har sett att avtalen ofta är bristfälliga.
LSS-kommitten föreslog ju också krav på avtal, men det har inte genomförts…
– Det beror på att man velat låta assistansen stå så fri som möjligt, så att brukaren ska kunna bestämma. Det fungerar för de som klarar av att ställa krav, men alla klarar inte det. Kraven blir nog bara rekommendationer men jag tror IVO kan bli tuffa här och ge anmärkningar om anordnare inte uppfyller kraven.
Hur ser du på att assistansberättigade enligt utredningen inte ska kunna anställas för att arbetsleda sin egen assistans?
– Det tycker jag är bra, för att undvika att anordnare kan muta till sig kunder, säger Pelle Kölhed och jämför med trivselpengarna, där vissa anordnare före 2008 rekryterade kunder med löfte om att fick behålla delar av assistansersättningen.
Fusket har radikalt förändrat synen på assistans sedan 2008
Synen på personlig assistans har förändrats dramatiskt bara sedan 2008 säger Pelle Kölhed och tar rapporten Personlig assistans enligt LASS ur ett samhällsekonomiskt perspektiv från Socialstyrelsen som ett exempel.
– Då beskrevs assistans som en kostnadseffektiv insats jämfört med tex hemtjänst. När jag frågar Försäkringskassan om den får jag svaret att den inte var komplett, men vad som saknades i den har de svårt att svara på. Idag har det svängt totalt och man talar bara om överutnyttjande och fusk.
Pelle Kölhed anser att det som förändrat hela situationen är fusket. Fusket ligger idag som en slöja över hela assistansen menar han, man återkommer hela tiden till fusket och Billums utredning från 2011.
– Visst är fusket relevant, men man får inte bli så förblindad av det så man bortser från allt som är bra i assistans. I utredningsarbetet undrade jag varför ska fusket ältas hela tiden, vid ett tillfälle sade jag att jag lämnar utredningen om vi bara ska sitta och diskutera fusk.
Alla förslag kan införas utan riksdagsbeslut
Schablonutredningen gick ut på remiss den 21 mars med en remisstid på ca tre månader fram till den 25 juni 2014. Alla förslag i schablonutredningen kan genomföras utan en proposition med riksdagsbeslut påminner Pelle Kölhed.
– Regeringen kan besluta om ändringar i tex Förordningen om assistansersättning till den 1 januari 2015. Sedan är det upp till kommande regering att acceptera detta eller riva upp det, säger Pelle Kölhed.