Helena Höög, ISF – ”Vi säger inte vad man ska göra men vi visar spår vi tycker vore intressanta att pröva”
Begrepp som ”leva som andra” och ”goda levnadsvillkor” bör definieras. Funktionsförmågan skulle kunna avgöra antalet assistanstimmar vid bedömningen. Det som beviljas vid bedömningen bör vara det som utförs. Det är några saker ISF är positiva till i en ny rapport som beskriver problem i assistansersättningen.
I rapporten Assistansersättningen (Se Assistanskolls sammanfattning) har Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) haft i uppdrag att lyfta fram problem i lagstiftning och tillämpning av assistansersättning. Helena Höög är utredare på ISF.
– Vi svarar inte på hur man ska komma tillrätta med problemen men ibland visar vi spår vi tycker vore intressanta att pröva.
Definiera ”goda levnadsvillkor” och ”att leva som andra”
I rapporten säger ISF anser att lagstiftningen är otydlig eftersom centrala begrepp som delaktighet, självbestämmande, ”goda levnadsvillkor” och ”att leva som andra” inte definierats. Helena Höög säger att det gör att det inte är tydligt vilka ”andra personliga behov” som assistans kan beviljas för.
Varför är det ett problem?
– Det blir svårt att veta om Försäkringskassan kan göra en rättssäker och enhetlig bedömning av behovet. Det kanske inte går att beskriva de här begreppen i detalj, men det borde finnas en ram.
Rapporten säger här att ökningen av assistanstimmar kan bero på att individuella önskemål hos assistansberättigade väger alltför tungt i bedömningen.
Hur hänger det ihop med att lagen är otydlig?
– Eftersom det saknas definitioner finns ingen gräns för hur många timmar som kan beviljas. Om det inte är reglerat väger det som den sökande säger tungt.
Standardisera de behov som assistans kan beviljas för
I rapporten sägs det vidare att man skulle kunna standardisera vilka behov som assistans kan beviljas för. Detta skulle kunna motverka trenden med att antalet assistanstimmar ökar varje år. Det skulle även göra det bedömningen mer enhetlig och rättssäker enligt Helena Höög.
Riskerar inte en person bli låst att göra de aktiviteter som söktes vid bedömningen?
– Vi talar om att det inte finns kontroll av utförd assistans, det gäller att säkerställa att assistans utförts med kvalitet och att pengarna använts som det är tänkt.
En vanlig syn på vad som är assistans är att assistenten ska göra det som den assistansberättigade kunnat göra om denne inte haft en funktionsnedsättning. Vad anser du om det?
– Det har inte ingått i ISF:s uppdrag att definiera vad som skall avses med begreppet personlig assistans. Vi har pekat på att lagstiftningen är otydlig, det har det inte varit vår uppgift att bedöma olika tolkningar.
Ska man inte kunna välja att använda assistans till det man vill i livet, tex om man träffar någon blir förälskad och vill lägga mer tid på det?
– Som vi uppfattar det ska assistansersättningen säkerställa goda levnadsvillkor, och man ska kunna välja själv mellan det som täcks av goda levnadsvillkor.
Det finns en rädsla hos många att om man standardiserar vad assistans ska vara så blir livet mindre flexibelt…
– Återigen vi lyfter fram vissa problem med att begrepp inte är definierade, om alla ska vara lika inför lagen blir det problematiskt.
Det saknas kontroll
Ett annat problem ISF:s rapport tar upp är att det saknas kontroll av vem som utfört assistansen, vad som utförts och vilken kvalitet assistansen har. Ett viktigt steg här är införande av efterskottsbetalning, säger Helena Höög.
– Då får man betalt för det som utförts och kan redovisa vad som utförts och av vem, den assistansberättigade kan då inte heller bli återbetalningsskyldig.
Rapporten säger även att det kan vara svårt att avgöra om assistansberättigades beskrivning av sitt stödbehov överdrivits.
Hur ofta överdrivs behoven av de assistansberättigade?
– Vi har sett på rättsfall, vi har inte studerat någon omfattning.
Rapporten säger också att assistenter ibland utför arbetsuppgifter som kan likna hushållsnära tjänster för den assistansberättigades familj…
– Det har vi sett även i tidigare granskningar, även Socialstyrelsen har visat att det är en svår gränsdragning tex om man arbetar med någon som har barn. Ingår det att plocka undan efter barn eller att plocka in disk i diskmaskinen?
Anser ni att relationen mellan assistent och assistansberättigad är ojämlik?
– Vi säger att assistenten arbetar åt kunden till sin arbetsgivare, då blir det problematiskt och kan uppstå oklarheter. Det blir flera olika beroenderelationer.
Vissa assistansberättigade kan inte avgöra kvalitet
ISF:s rapport ser också problem i att kvalitet definieras av den assistansberättigade. Problemet är att lagen inte ser skillnad mellan assistansberättigades varierande förmåga att ta tillvara på sina intressen säger Helena Höög.
– Lagen är utformad efter personer som kan ta tillvara på sina intressen och själva bedöma detta. Vi vill visa på problemet med personer som inte kan avgöra det. Om de dessutom företräds av en assistent eller anordnare är det inte helt okomplicerat.
Det fungerar på vissa och inte på andra?
– Ja det kan fungera väl för den som själv kan avgöra detta.
Delat huvudmannaskap ger problem
Det delade huvudmannaskapet mellan stat och kommun skapar enligt ISF oklarheter kring hur deras beslut och verksamhet ska förhålla sig till varandra, tex assistans i skolan eller i daglig verksamhet säger Helena Höög.
– Assistansersättningen påverkar även förekomsten av andra kommunala insatser.
Kan kommuner se till att personer söker assistansersättning för att slippa kostnader för andra insatser?
– Vi har inte studerat om det är så men det finns incitament i systemet som gör det möjligt.
Kan det inte också vara så att många tycker personlig assistans är en bättre insats är andra alternativ i kommunen?
– Så kan det vara, men det kan finnas personer som önskat insatser som korttidsvistelse och olika boendeformer. Det är ett problem om de rationaliseras bort.
Är det för stor skillnad mellan LSS och kommunala insatser tex i SoL?
– Det kan jag inte svara på, men kan konstatera att det är en skillnad i ambitionsnivån i LSS och SoL.
Vill ni avskaffa det delade huvudmannaskapet mellan stat och kommun?
– Vi tar inte ställning till det, vi lyfter bara problem. Detta behöver utredas ordentligt.
Problem att alla tjänar på att fler timmar beviljas
Helena Höög säger att assistansberättigade och anordnare tjänar på att fler timmar beviljas, vilket gör att timmarna och därmed kostnaderna fortsätter att öka.
Hur ska ett system se ut där man inte tjänar på att fler timmar beviljas?
– Vi har inte gått vidare i den frågan, utan lyft problemet.
Det sägs i rapporten att föräldrar kan tjäna pengar på sitt barns assistans så att självständigheten hotas…
– Vi säger att det finns incitament som gör att man tjänar på att avstå andra insatser, om en familjs ekonomi vilar på den här insatsen, då kan man avstå tex korttidsvistelse av ekonomiska skäl..
Är det vanligt?
– Det kan jag inte säga, vi ser att incitamenten finns och att det faktiskt förekommer är tillräckligt för att lyfta frågan.
Kan det inte också vara så att ökningen av timmar beror på att personer upptäcker att de kan göra mer och mer med assistans?
– Absolut, det har vi talat om tidigare, men frågan är om det är den enda förklaringen. Vi tror att det är en del av förklaringen men inte hela.
Vore det ett problem eller vore det bra?
– Det är en fråga för lagstiftaren om man, oavsett orsak, ser det ökande timantalet som ett problem eller inte.
Vill lösa integritetskränkning med mer medicinsk bedömning
ISF ser problem i att assistansberättigade upplever bedömningen som integritetskränkande. Detta eftersom utredningssamtalen är en viktig grund för assistansersättningen säger Helena Höög.
– Om det upplevs som olustigt finns det en risk att det påverkar hur behoven beskrivs och hur handläggaren uppfattar dem. Samtidigt säger vi att om man ska bedöma om någon har rätt till assistansersättning måste man bedöma både om personen hör till personkretsen och/eller har det stödbehov som krävs.
ISF föreslår att frågorna borde styras mer av ICF:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.
Utgår inte bedömningsinstrumentet till stor del från ICF redan idag?
– Jo de kategorier som ingår är samma som i ICF, men det som saknas är skalan för att bedöma funktionsförmågan.
Vad innebär den?
– Att man graderar funktionsförmågan efter kroppsfunktioner, aktiviteter och delaktighet och kontextuella faktorer som omgivningsfaktorer och personfaktorer. Det bedöms också vad som är normalt för personer i samma ålder. Det görs genom tester och observation i samspel med personen. Det är ett väl utvecklat klassificeringssystem som i sig är objektivt. Det blir lika för alla.
Hur kan mer medicinsk kompetens i bedömningen leda till mindre integritetskänsliga situationer?
– Om bedömningen görs av medicinskt utbildad personal, som i sin vanliga verksamhet bedömer personer tänker vi att det skulle leda till färre integritetskänsliga situationer.
Assistansersättning skulle kunna bedömas efter funktionsförmåga
För assistansersättning skulle man kunna ha en bedömning som utgår från graden av funktionsförmåga istället för minut för minutbedömning säger Helena Höög. Då skulle fler timmar ges ju lägre funktionsförmågan är.
– I ICF finns det en gradering i olika kategorier, då skulle man kunna matcha graden av funktionsförmåga med antal timmar för att säkerställa goda levnadsvillkor.
Mer ingående bedömning till personer som vill ha mer stöd
Rapporten säger också att det skulle kunna införas en enklare behovsbedömning där man får ett lägre standardiserat antal timmar mot att man inte ställer lika ingående frågor. Här avser ISF bedömningen av funktionsförmågan säger Helena Höög.
– Personer som då anser sig behöva mer stöd skulle få ge en mer ingående motivering till varför de ska ha det.
Ska man behöva välja mellan att få det stöd man behöver och att få frågor man upplever som integritetskränkande?
– Vi har inte några skarpa förslag, det måste undersökas närmare. Vi tycker dock att det är mer objektivt att koppla stödets omfattning med funktionsförmågan. Om man då inte tycker det räcker vore det motiverat med mer utredning. Det vore naturligtvis bra om det inte heller var integritetskränkande.
Det sägs att detta skulle kunna minska kostnaderna, hur?
– Genom att stödet matchas bättre.
Eller att man låter bli att söka mer tid för att det blir för jobbigt?
– Tanken är att det ska bli enklare, säger Helena Höög.