Wenche Willumsen, DHR – ”Märkligt att Allmänna ombudet ”anser” vad som inte ska vara assistans”
Wenche Willumsen Foto: Ludvig Lindqvist
Det är mycket upprörande att allmänna ombudet ”anser” och driver att tex dusch och av/påklädning vid träning inte bör vara ett grundläggande behov, säger Wenche Willumsen, rättighetspolitisk ombudsman på DHR.
– AO verkar vara ute efter något sorts golv för vad som ingår i grundläggande behov.
Namnet för tankarna åt fel håll
”Det allmänna ombudet för socialförsäkringen” (AO) drev ärendet som ledde till domen 3527–14 i Högsta Förvaltningsdomstolen som säger att det femte grundläggande behovet bara ska beviljas vid psykiska funktionsnedsättningar. Wenche Willumsen reagerar på att själva namnet ”allmänna ombudet” låter som att det ska bevaka ”det allmännas intresse”.
– Då tänker jag inte det allmänna i form av samhällets ekonomiska intressen utan mera utifrån vad som är rättfärdigt och bra utifrån lagstiftarens intentioner. När AO överklagar en dom blir Försäkringskassan motpart. Om det innebär den enskilde som hela saken handlar om blir helt överspelad – och inte har rätt eller möjlighet att yttra sig, kanske inte ens känner till att AO har överklagat domen – då är AOs roll och uppdrag mycket diskutabelt.
Statens advokat?
Eftersom AO utses av regeringen skulle regeringen i teorin kunna använda AO för att förändra i lagstiftning utan att behöva utreda den, menar Wenche Willumsen.
– Detta leder isåfall till en rättsosäkerhet utöver den övriga praxis som läggs fast genom annan överklagan. Och om AO är statens ”advokat” – då är det inte mer än rätt att assistansberättigade har sina jurister – var ska vi annars få motsvarande kompetens. Vi kan inte vända oss till IVO för de utreder kvaliteten i utförandet, inte beslutet och ISF utreder endast på regeringens uppdrag.
Hur ser du på kritik från advokaten Mathias Blomberg och folkpartisten Bengt Eliasson som bland annat säger att effekterna av det allmänna ombudet verkar vara att kostnaderna för personlig assistans minskar?
– Det är väl kanske AOs oskrivna agenda…
Har AO koll på hälsotillståndet för funktionshindrade?
Birgitta Smedberg säger i en intervju på Assistanskoll att AO i två andra ärenden i år driver dels att behov av hjälp med dusch samt av– och påklädning i samband med träning inte ska anses som ett grundläggande behov och dels att assistansersättning för dubbelassistans inte bör beviljas under skoltid.
Hur ser du på AO:s sätt att ta ställning i dessa ärenden?
– Om AO inte ser assistans vid duschning och av/påklädning i samband med träning som ett grundläggande behov verkar AO inte ha någon koll på hur illa det står till med det allmänna hälsotillståndet hos människor med funktionsnedsättning. Behovet borde snarare underlättas och uppmuntras än försvåras – illa, mycket illa.
Märkligt att AO ”anser” vad som inte ska vara assistans
Det är märkligt att det blir ytterligare en juridisk granskning av lagstiftningen anser Wenche Willumsen som undrar varför AO ”anser” att duschning och av/påklädning i en situation är grundläggande och inte i en annan.
– LSS ska ju ge oss möjligheter att ”leva som andra” och ha ”goda levnadsvillkor”. Här verkar AO vara ute efter något sorts golv för vad som ska ingå i grundläggande behov – alltså tidsomfattningen av behov som självklart ingår i grundläggande behov. Det är oroväckande tycker jag.
Fyller AO en bra funktion?
– Den frågan kan jag inte svara på. Så länge funktionen har det uppdrag och de ”rättigheter” den har och utreder utifrån EN jurists subjektiva tyckanden så lär den knappast fylla någon funktion som är till gagn för oss i alla fall.
Påminner om domen från 2009
Synen på grundläggande behov vid träning påminner starkt om Regeringsrättsdomen 5321–07 om grundläggande behov från 2009 som säger att tex assistans med ytterkläder inte ska ingå i grundläggande behov fortsätter Wenche Willumsen.
– Den domen var oerhört stötande. Domarkåren har väl själva på sin höjd hjälpt en dam på med kappan efter en bättre middag. Om de i den situationen också skulle assisterat damen ifråga med att trä på fingervantar på lama, snedställda fingrar, knyta en halsduk snyggt och bekvämt, sätta på en huvudbonad snyggt utan att förstöra frisyren – allt på en fysisk närhet av 20 – 30 cm – DÅ hade det kanske, kanske förstått att även assistans med ytterkläder är nära och intimt.
Risk för kollegial korruption
AO sitter på Försäkringskassan, har ingen personal utöver Birgitta Smedberg, utan ber vid behov om handläggarstöd från Försäkringskassan. AO har också rätt att begära att en tjänsteman vid Försäkringskassan företräder AO i domstol.
Hur ser du på hur AO är organiserat?
– Självklart finns det stora risker för ”kollegial korruption” när man delar uppgifter, kontor, fika och lunchraster med varandra. Allt annat är bara nys.
Wenche Willumsen anser också att många tjänstemän och politiker färgas av den massiva förtalskampanj som sprids i media.
– Från brukarsidan för vi en ojämn kamp mot de ”professionella tyckarna” som får ta plats i media. Dessutom talar politiken sitt tydliga språk – när det gäller assistansen har ”Vi måste värna reformen” betytt ”Vi måste göra besparingar” – och det budskapet har varenda tjänsteman uppfattat.
Menar du att politiska signaler från regering och/eller riksdag påverkar myndigheter eller domstolar så att bedömningarna blivit hårdare?
– Ja absolut – det har jag hävdat länge! Minns när jag hävdade det för Kenneth Johansson när han var ordförande för Socialutskottet. Han blev fullkomligt rosenrasande och menade med pondus och eftertryck att detta fanns det inga som helst belägg för – domstolarna är helt objektiva i sin bedömning. Not – säger jag – dessutom tror jag inte de besitter kunskaper om verkligheten vilket gör vissa utslag felaktiga och/eller obegripliga, avslutar Wenche Willumsen.