Maria Kain, ISF - ”Assistansens kvalitet riskerar bli sämre av minskad lönsamhet”
Kvaliteten i assistansen kan komma att försämras om lönsamheten fortsätter att sjunka för assistansbolagen. Det riskerar även att ge konkurrensfördelar till oseriösa aktörer som inte följer spelreglerna. Det menar ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, i sin senaste rapport om assistansmarknaden.
I ISF:s rapport Assistansmarknaden - lönsamhet och konkurrensförhållanden sägs det att rörelsemarginalen bland assistansföretag minskat från 7 till 4 procent mellan 2008 och 2016. Som orsaker nämns den förhållandevis låga uppräkningen av timbeloppet, övergången till efterskottsbetalningar och problem med timschablonens konstruktion. Maria Kain, enheten för funktionsvariation, ISF, säger att en del bolag i branschen under de kommande åren riskerar att hamna i betalningssvårigheter.
– Det kommer i så fall medföra att vissa anordnare inte kan erbjuda marknadsmässiga löner, vilket gör det svårare att rekrytera och behålla personal. Mångfalden av anordnare riskerar att minska och i slutänden begränsa brukarnas valmöjligheter.
Efterskottsbetalningen ger likviditetsproblem
Förutom den låga uppräkningstakten, som i flera år varit betydligt lägre än löneökningarna, har övergången till efterskottsbetalning påverkat assistansbolagen negativt. Bolagen har blivit mer sårbara likviditetsmässigt, säger Maria Kain.
– Det medför att det blivit ännu viktigare med ett funktionellt system för att redovisa utfört arbete och att Försäkringskassan betalar ut ersättningen snabbt efter att tidredovisningen kommit in vid månadens slut.
Maria Kain tror att orsaken till att uppköpen från riskkapitalägda företag minskat kraftigt under senaste året delvis beror på övergången till efterskottsbetalning. Övergången till efterskottsbetalning har inneburit en mer normal finansieringssituation för företagen på assistansmarknaden jämfört med andra branscher.
– Förskottsutbetalningarna var särskilt attraktiva för riskkapitalbolagen som har stort fokus på kassaflödet. Även för de mindre bolagen, som generellt har svårare att få extern finansiering, var förskottsreglerna att föredra.
Vill ni återinföra förskottsbetalning för vissa anordnare?
– Utifrån hur man vill att marknaden ska se ut kan det övervägas om villkoren för förskottsbetalning bör justeras.
Vad utgår du från när du säger ”hur man vill att marknaden ska se ut”?
– Det är till stor del en politisk fråga vilken marknad som bör eftersträvas, t.ex. vilken betydelse det har hur många och vilka typer av anordnare det bör finnas. Utifrån det kan man avgöra om några förändringar bör göras.
Timschablonen medför risker
Ytterligare en negativ faktor, menar ISF, är hur timschablonen (inklusive det högre timbeloppet som beviljas i vissa situationer) är utformat.
– Det, tillsammans med uppräkningstakten i förhållande till löneutvecklingen för assistenter, riskerar att medföra begränsade valmöjligheter för brukarna och svårigheter att rekrytera personliga assistenter, säger Maria Kain.
Vilka förändringar kan göras av schablonsystemet?
– Ersättningssystemet skulle kunna anpassas mer till de faktiska kostnaderna. Det skulle till exempel kunna handla om fler ersättningsnivåer. Man bör också ta hänsyn till de förutsättningar för rationalisering som anordnarna verkligen har.
Vilka faktorer borde i så fall styra olika ersättningsnivåer?
– Andel obekväm arbetstid och annat som gör att kostnaden per timme blir jämförelsevis hög. Vi har inte undersökt det i detalj och det behöver göras innan en eventuell förändring.
Fördelar för oseriösa anordnare
ISF varnar också för att den succesivt försämrade lönsamheten konkurrensmässigt gynnar oseriösa anordnare som inte följer spelreglerna.
Vilka metoder använder oseriösa anordnare?
– Vi har inte särskilt undersökt problemen med oseriösa anordnare men exempel som nämnts i studien är att de medvetet inte utför den assistans som är beslutad eller låter bli att betala exempelvis försäkringar eller sociala avgifter för att minska sina kostnader. Det förekommer även sämre anställningsvillkor för assistenterna och ett systematiskt användande av exempelvis lönebidragsanställda på ett sätt som inte är avsett.
Tillståndskraven bör skärpas skriver ni i rapporten. Hur?
– Det har vi inte gått närmare in på.
Ni skriver också att löneutbetalningar till assistenter ska spåras. Vad är tanken med det?
– För att underlätta kontroll vid misstanke om brott.
Ni tar också upp att anordnarna tjänar på att kunderna får fler timmar. Har ni några förslag på förändringar för att hindra det?
– Vi konstaterar att det är så men föreslår inget.
Svårigheter vid byte av anordnare
Ett problem som ISF tar upp i rapporten är när assistansanvändare vill byta anordnare. ”Byteskostnader” kan vara av många olika slag, säger Maria Kain.
– Det kan vara både faktiska och upplevda ansträngningar, både kostnader eller risker. Undanlagda medel har nämnts och även att ett byte av anordnare kan medföra en risk för att bli av med en högre ersättning. På en väl fungerande marknad bör brukaren uppleva få hinder för att byta anordnare.
Borde en före detta kund kunna använda undanlagda medel efter ett byte av anordnare?
– Vi tar bara upp att det kan vara en faktor som gör att en brukare inte byter anordnare, det kan i alla fall vara en tröskel.
Är det ett problem att assistenter inte alltid följer med vid ett byte, tex när det är skillnader i kollektivavtalen?
– Vi har inte undersökt detta.
Assistanskoll.se bra ingång för att orientera sig
Maria Kain säger att det finns tillgång till mycket information för dem som ska byta anordnare men att den delvis är ostrukturerad.
Vilka källor till information finns?
– Av de som svarat på enkäten anger flest att de blivit tipsade av en familjemedlem eller bekant som redan använder anordnaren eller av den anordnare som man använder idag. Annars genom brukarorganisationer, personliga kontakter och sökning på internet.
På sid 60-61 i rapporten talas det om hur ISF analyserat siffror från Assistanskolls jämförelsetjänst om hur anordnarna använder assistansersättningen. Dessa sägs ligga nära de ISF själva kommit fram till.
Hur ser du på söksajten Assistanskoll.se?
– Vi har inte fördjupat oss i Assistanskoll men sett det som en bra ingång för orientering. Men man behöver vara medveten om att det är företagen själva som lägger in informationen på Assistanskoll.
En god konkurrenssituation
När det gäller konkurrenssituationen på assistansmarknaden så är ISF relativt nöjda och de menar att finns många anordnare att välja mellan.
– Det är låg marknadskoncentration, låga in- och utträdeshinder och små vinstmarginaler säger Maria Kain.
När det gäller konkurrensen mellan kommunerna och de privata säger Maria Kain att de i vissa delar har olika förutsättningar men att det inte i stort påverkar konkurrenssituationen som de kan se.
– Det faktum att båda parter har både för- och nackdelar, och att de är relativt små, gör det svårt att säga vilken typ av anordnare, om någon, som har störst för- respektive nackdel, säger Maria Kain.