Disabled Refugees Welcome - ”Stora brister på kunskap”
Sooz Romero och Jamie Bolling
Alla medarbetare i det nya ILI-projektet Disabled Refugees Welcome har själva både utländsk härkomst och olika funktionsvariationer. Jamie Bolling är projektledare:
– Inom projektet är vi alla från olika länder varav två är asylsökande. Vissa har kommit hit på grund av studier, andra på grund av arbete, kärlek eller diskriminering i sitt land. Och alla av oss har olika normbrytande funktionsvariationer. Det är vår styrka. Vi vet vad vi pratar om.
Det finns många berättelser som bekräftar de svårigheter som en nyanländ med funktionsvariation kan möta under sin första tid i Sverige: en man som fått uppehållstillstånd men flyttats flera gånger från den ena otillgängliga lägenheten till den andra och nu får bo i en barack i Åkersberga. En kvinna med blindhet som sitter isolerad i en lägenhet och inte vågar gå ut. En man som inte kan böja benen blir som tilldelad en överslaf på flyktingförläggningen och krävs på läkarintyg då han vill byta… Listan kan göras mycket längre.
– De flesta myndigheterna har inte koll på hur det är för nyanlända med normbrytande funktionsvariation. Det finns stöd för nyanlända generellt men väldigt lite riktat till den här målgruppen, säger Sooz Romero, fältarbetarkoordinator & metodutvecklare på Disabled Refugees Welcome, DRW.
DRW är ett treårigt projekt som drivs av Independent Living Institute (ILI) med medel från Allmänna Arvsfonden. Projektet startade i september förra året.
– Det handlar mycket om hur det svenska samhället ska förstå att det behövs en infrastruktur som fungerar utifrån målgruppens förutsättningar, säger Sooz Romero.
Stöd för att överleva
När Jamie Bolling, Verksamhetsledare, på ILI och projektledare på DRW, sammanfattar det stöd som samhället ger säger hon att ”folk får stöd till att överleva men det blir inte någon independent living”.
– Framför allt är det svårt för de som söker asyl, de kan få hemtjänst och i bästa fall få tillgång till rullstol eller kryckor. Först när man fått uppehållstillstånd har man rätt att söka personlig assistans. Folk är isolerade och mår dåligt, det är som alltid i politiken: funktionsvariationer kommer längst ner i hierarkin.
Dålig beredskap inför kvotflyktingar
Och ännu värre riskerar det att bli. Antalet kvotflyktingar, där andelen personer med vad som anses vara ”speciella behov” är uppskattat till en tredjedel enligt Stockholm Socialförvaltningen, ökar och Jamie Bolling tror att beredskapen att ta emot dessa är inte tillfredsställande.
– Det måste till ökade resurser för att ta emot människor med funktionsvariationer och jag tror inte det finns en tillräcklig bra förberedelse generellt. Det finns risk för att det blir kaos. Men en ny avdelning för nyanlända har startats inom Socialförvaltningen i Stockholm vilket är positivt, säger hon och lägger till att det är viktigt att framhålla de positiva initiativ som faktiskt tas. Kommuner har en integrationsansvarig också.
Stödet viktigt från sociala nätverk
Bland det stöd som finns för målgruppen spelar det informella stödet stor roll. Bland annat handlar det om råd eller ekonomiska bidrag från de olika egna utländska grupper, genom sina ”landsmän”, vilket skiljer sig mycket beroende på hur länge gruppen har funnits i Sverige och hur nätverken utvecklats.
– Oftast är det inte först och främst samhället och myndigheter som stödjer personerna ur isoleringen och vidare i livet utan mycket handlar om insatser från det civila samhället, i sitt sociala nätverk, säger Jamie Bolling.
Andra insatser kan ges från frivilligorganisationer och Sooz Romero nämner BOSSE Råd och kunskapscenter och FARR, Flyktinggruppernas Riksråd. Jamie Bolling framhåller Svenska kyrkan.
– Det civila samhället jobbar väldigt aktivt och har flera nätverk, föreningar, öppet hus och man kan ringa och få stöd. Även Stadsmissionen har stora nätverk. Men det har varit svårt att hitta några som riktar sig speciellt till nyanlända med funktionsvariationer. På de språkkaféer som vi besökt har till exempel tillgängligheten varit ganska dålig.
Elva olika nationaliteter
DRW-projektet har legat på lut en längre tid. Grundaren till ILI, Adolf Ratzka, har själv stora erfarenheter av migration och när han mötte Julius Ntobuah, som nu är fältarbetare i projektet, och de erfarenheter Julius hade med sig efter sin flykt från Kamerun fick idén fart. Nu har det 10 personer starka projektet varit igång i över ett halvår. Det finns fler liknande projekt och initiativ men Jamie Bolling menar att det som gör Disabled Refugees Welcome unikt är att alla mer eller mindre tillhör målgruppen.
– Vi är alla från olika länder varav två är asylsökande. Vissa har kommit hit på grund av studier, andra på grund av arbete, kärlek eller krig och diskriminering i sitt land. Och nästan alla av oss har olika normbrytande funktionsvariation. Det är vår styrka. Vi vet vad vi pratar om.
Brist på kunskap
Första halvåret har DRW, med hjälp av intervjuer, försökt att kartlägga situationen för målgruppen och få svar på hur mottagandet fungerar och vilket stöd som behövs för att slussa personerna vidare till rätt insatser. Den första och möjligtvis största utmaningen DRW mött är den okunskap som finns i samhället inom området - en okunskap som i hög grad också gäller dem själva i projektet säger Jamie Bolling. Så genom att bjuda in allmänheten till kunskapslyftande temadagar slår DRW två flugor i en smäll.
– Så utbildar vi inte bara oss själva utan samtidigt personer på nyckelposter på olika myndigheter - de som ”ska” kunna frågorna. Ett av de viktigaste målen med projektet är ju just att sprida kunskap. Vi vill ha en diskussion och utveckla framtiden tillsammans med andra.
Intersektionalitet
Ett begrepp som i hög grad aktualiseras i projektet är Intersektionalitet, det vill säga då två eller flera normbrytande identiteter samverkar, i det här fallet att vara både nyanländ och ha en funktionsnedsättning. Möjligtvis blir det än mer komplicerat för personer med kognitiva eller andra funktionsvariationer som inte syns utanpå. Sooz Romero säger att hen själv är och har träffat nyanlända med till exempel autism.
– De misstolkas väldigt lätt och blir utsatta för fördomar, stereotypa föreställningar och rasistiska strukturer. Personens svårigheter syns inte och myndigheter tror att de ljuger för att ta sig in i landet och de utsätts för fördomar om att invandrare är lata och inte vill jobba. De har det väldigt svårt. Sådana saker vill vi medvetandegöra i projektet.
Aktiva på Facebook
Projektet är relativt nystartat och de har mängder av idéer på saker de skulle kunna göra. En viktig sak är att göra sig synliga för målgruppen så DRW satsar därför mycket på att vara tillgängliga, dels med en hemsida och genom att skicka ut nyhetsbrev. Men DRW inser att bästa sättet att nå målgruppen troligtvis sker genom att vara aktiv på sociala medier. Facebooksidan har ca 150 vänner och en stor uppföljning säger Jamie Bolling.
– Många i målgruppen har ingen egen mejl men alla har Facebook. Förra veckan fick vi 900 likes för en bild vi lade ut på teamet.
Riktlinjer till myndigheter och civila samhället
Annars består det huvudsakliga arbetet just nu med att utveckla ”guidelines” som Jamie säger: riktlinjer för mottagandet av flyktingar med normbrytande funktionsvariationer. Tanken är att de ska bli en bok.
– Det kommer redan telefonsamtal från myndigheter som vill fråga om tips och råd i ämnet men än är vi inte några experter. Vi måste lära oss innan vi kan svara helt på frågorna. Men vi får ständigt nya tips på områden som vi kan arbeta med.
Sooz Romero fortsätter:
– Det behövs först och främst riktlinjer till hur myndigheter kan arbeta med målgruppen men samtidigt också hur människor i det civila samhället kan stödja dem. Det måste verkligen tas tag i nu.