Jonas Franksson – ”Tomas Agdalen anpassar sig efter systemet”
Jonas Franksson reagerar starkt på Tomas Agdalens tankar om att assistansen kommit bort från Independentliving tanken och borde begränsas till en mindre grupp personer.
– Jag kan inte tro att han egentligen tycker att vissa inte ska ha självbestämmande i sitt liv.
Tomas Agdalen på ISF, Inspektionen för socialförsäkringen säger i en intervju på Assistanskoll att assistansen har kommit bort från Independentliving-tanken, att den idag omfattar grupper som den egentligen inte borde omfatta. Jonas Franksson menar att Tomas Agdalen låter ungefär som LSS-utredningen.
– Han verkar vilja att många som idag har assistans ska få andra insatser. Men assistans är en serviceform som ger det fulla självbestämmandet. Allt annat kommer att ge minskat självbestämmande och paternalism. Viljan hos rörelsen är ju tvärtom att andra insatser ska blir mer assistanslika. Tomas Agdalen tar inte hänsyn till opinionen hos målgruppen.
Vad tycker du om hans tanke att assistans ska vara för en mindre grupp som själva kan styra sin assistans?
– Jag kan inte tro att han egentligen tycker att vissa inte ska ha självbestämmande i sitt liv. Och vad menar han med att man inte kan mäta självbestämmande som en kvalitetsindikator? Det borde vara enkelt att se om människor verkligen har choice och control. Man skulle kunna mäta om människor upplever att de kan göra sina egna val, om de har kontroll över sina liv.
”Agdalen anpassar sig till systemet”
Tomas Agdalen resonerar att det kan fungera att vissa kan ha assistans som kran där de själva styr mängden timmar, men att det bara fungerar om det är en liten grupp som kan göra det. Jonas Franksson reagerar på detta.
– Jag har sett att det går att få självbestämmande för alla människor, men vi måste ha olika verktyg för att nå dit. Vi har t.ex. tagit fram självbestämmandekompassen som är en metod för att ge beslutsstöd. Även barn kan ju ha självbestämmande i förhållande till barnkonventionen.
Hur ska man tolka Tomas Agdalen då?
– Jag ser det som ett typexempel på hur en person anpassar sina åsikter efter systemet. Som jag känner Tomas Agdalen, och det säger han ju också, är han inte för paternalistiska åtgärder utan egentligen är han för självbestämmande.
Detta handlar i grunden om maktfördelning
Tomas Agdalen sade också att ingen hittills bestämt vad kvalitet är i assistans, och han ifrågasatte om det är bra att det idag finns 15 000 olika individers åsikter om vad kvalitet är.
– När Agdalen talar om kvalitet, menar han då kvalitet för den enskilde eller menar han att det är kostnadseffektivt undrar Jonas Franksson?
Ordet kvalitet har blivit en del av ett Orwellskt nyspråk vi levt med en längre tid fortsätter Jonas Franksson.
– Många använder ordet när de egentligen vill genomföra något annat.
Jonas Franksson säger att han till skillnad från Tomas Agdalen anser att den personliga assistansens kvaliteter är enkla att beskriva.
– Det handlar om att den som använder personlig assistans ska kunna bestämma vem som ger assistans, var den ges, när den ges, hur den ges och vad som ska göras. Att alltfler söker eller vill söka personlig assistans vilket är ett tydligt bevis för att serviceformen håller en hög kvalité.
Jonas Franksson tror inte detta resonemang i grunden handlar om pengar utan om maktfördelning.
– Vem det är som har makten över insatsen, är det verkligen rimligt att personer med normbrytande funktionsvariation ska bestämma så mycket? Jag tror det är främsta skälet till att serviceformen är så ifrågasatt.