Hanna Kauppi, KFS, - "Hanteringen av Arbetstidslagen borde vara en sak för arbetsmarknadens parter"
Försäkringskassan borde inte ta på sig rollen att anmäla brott mot Arbetstidslagen, ATL, säger Hanna Kauppi, Ordförande i branschrådet för personlig assistans hos arbetsgivarorganisationen KFS och VD på Särnmark Assistans.
Hon är också mycket kritisk till att jourtiden fortfarande ingår i den totala arbetstiden.
Om Försäkringskassans nya roll att anmäla om ATL inte följs
Hanna Kauppi tycker att det borde vara en sak för arbetsmarknadens parter att se till att ATL följs, hon tycker det är märkligt att Försäkringskassan tar på sig den rollen.
- Utgångspunkten verkar vara att det är satt i system att assistenter utnyttjas. Assistenten är alltid skyddad och bör kunna vända sig till sitt fackförbund. När man vill göra avsteg handlar det vanligtvis om att båda parter tycker att det är den bästa lösningen.
Finns det en risk att Försäkringskassan inte är medveten om de avsteg som kollektivavtalen medger?
- Det kan det säkert finnas, det finns en rad olika kollektivavtal med olika villkor, dessutom finns det lokala avtal som de måste ta del av.
Problem som återstår kring ATL
Enligt Hanna Kauppi hörs inte så mycket protester mot ATL längre, hon anser att det beror på att människor helt enkelt fogar sig efter regelverket. De stora problemen är enligt Hanna Kauppi att dygnsvilan hindrar längre arbetspass samtidigt som jourtimmarna är inbakade i arbetstiden.
- Kombinationen av de båda sakerna gör att det blir stora problem. Tidigare kunde du kombinera ordinarie arbetstid med jourtid, det gick att arbeta längre perioder utan att det innebar någon fara för säkerheten. Alla parter var nöjda, den assistansberättigade fick större frihet och assistenten kunde arbeta intensivt för att sedan vara ledig en längre period.
Många behöver dessutom omges av ett fåtal personer där arbetspassen inte bryts för ofta, det gäller särskilt för barn och ungdomar, säger Hanna Kauppi.
- Många familjer hittat lösningar som innebär att anhöriga helt enkelt finnas närvarande, vilket innebär gratisarbete.
Förlängda begränsningsperioder
Det har blivit något bättre sedan det infördes undantagsregler i kollektivavtalen säger Hanna Kauppi. Enligt ATL får den ordinarie genomsnittliga arbetstiden högst uppgå till 40 timmar per vecka under en fyraveckorsperiod, i kollektivavtalet har KFS istället fått 4 månader att fördela arbetstiden inom om lokalt avtal träffas.
- Det andra undantaget gäller den sammanlagda totala arbetstiden, inklusive jourtid, på 48 timmar per vecka. Där har vi sex månader att spela på istället för fyra.
Avvikelser från dygns- och veckovila
I KFS kollektivavtal är det inte, som i övriga kollektivavtal, specificerat att dygnsvilan kan gå ner till nio timmar och veckovilan kan gå ner till 24 timmar vid oförutsedda händelser. Det står dock att avvikelser från dygns- och veckoviloreglerna får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren.
- Det sägs att om dygns- eller veckovilan, på grund av en oförutsedd händelse, inte kan fås under en resa så ska assistenten kompenseras efteråt.
Hur ska det tolkas?
- Om du har två assistenter som åker med så finns det ett basschema. Om någon sedan blir sjuk eller om något annat inträffar, så löser de som är med på resan detta. Den assistent som fått bryta sin dygnsvila kompenseras sedan med ledig tid efteråt.
Anhörigberedskap
I kollektivavtalet finns det också möjlighet till anhörigberedskap som gäller om assistenten är anhörig till den assistansberättigade, vilket enligt Hanna Kauppi gett större flexibilitet.
- Det innebär att en anhörigassistent utöver den ordinarie veckoarbetstiden 40 timmar kan ha anhörigberedskap på upp till 48 timmar på en fyraveckorsperiod. Anhörigberedskap räknas inte heller in i genomsnittligt högst tillåtna sammanlagda veckoarbetstiden 48 timmar.
Om lagen om arbetstid i husligt arbete
I KFS finns det flera företag som har kunder som är egna arbetsgivare, de omfattas inte av ATL utan av "lagen om arbetstid i husligt arbete" som inte regleras av kollektivavtal.
- Många egna arbetsgivare tycker att detta är bra eftersom det ger andra möjligheter. Samtidigt vill jag säga att det inte innebär att man inte tar ansvar för sina assistenter, överenskommelserna görs alltid i en dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare. Vi ser inte heller mer konflikter eller problem här än när ATL gäller.
I Försäkringskassans nya vägledning sägs det att assistansersättning kan krävas tillbaka för den tid en assistent jobbat utöver vad "lagen om arbetstid i husligt arbete" tillåter..
- Att kräva tillbaka pengar kan få stora personliga konsekvenser för den assistansberättigade. Om det ska ske bör det först vara fråga om en mer komplex situation med felaktigt utnyttjande av assistansersättningen där arbetstiden kanske är en bland flera signaler på att något inte står rätt till, säger Hanna Kauppi.
Hanna Kauppi intervjuades av Kenneth Westberg 2009-02-10
Vidare läsning