Krister Maltby – ”Det är inte EU, utan Kommunal och SKR som sätter stopp för dygnspass i personlig assistans"
EU:s arbetstidsdirektiv tillåter arbetspass på 24 timmar, och mer därtill, förutsatt att avvikelser från dygnsvilan och rätt till kompenserande ledighet skrivs in i kollektivavtalen. Det anser den personlig assistenten Krister Maltby som är mycket kritisk mot Kommunal.
– Kommunal såg en möjlighet att, av ideologiska skäl, omöjliggöra dygnspass genom att hävda att EU kunde tolkas kräva en gräns på 20 timmar.
Krister Maltby har arbetat som personlig assistent sedan 2004 och är en flitig debattör i bland annat Kommunalarbetaren i frågan om assistenters arbetstider. Han arbetat med samma assistansanvändare sedan 2014.
– Fram till 2020 arbetade jag i Ängelholms kommun. Från 2021 arbetar jag i MejDej kooperativet, på Fremias kollektivavtal.
Hur långa arbetspass kan du arbeta idag?
– Vi har schemalagda arbetspass på 24 timmar. Jourtiden är 6 timmar/dygn. Utan att bryta mot kollektivavtalet kan vi idag jobba arbetspass på upp till 30 timmar - men endast vid oförutsedda händelser i vårt fall.
Kommunal och SKR/Sobona begränsade möjlighet till dygnspass
Efter kritik från EU-kommissionen om hur dygnsvilan hanterades i svenska kollektivavtal kom arbetgivarorganisationen SKR/Sobona och fackföreningen Kommunal överens om att från 1 okt 2023 skärpa reglerna för dygnsvila mellan arbetspass. Arbetspass skulle få vara högst 20 timmar långa med inkluderad jourtid. Efter starka protester ändrades det så att det från 1 feb 2024 gick att få dispens för att arbeta 24 timmar med inkluderad jourtid, men många kommuner ger trots detta ingen sådan dispens.
Vad EU krävde av Sverige
Krister Maltby anser att EUs arbetstidsdirektiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning vid avvikelser inte alls kräver att arbetspass inte får vara längre än 20 eller ens 24 timmar.
– Det är artikel 3, 17 och 18 i EUs arbetsdirektiv allt handlar om. Artikel 3 anger att det skall vara minst 11 timmars dygnsvila. Sedan finns Artikel 17 och 18 som säger att avvikelser från tex dygnsvila och rätt till kompenserande ledighet ska skrivas in kollektivavtalen. Det är vad EU kräver.
EU kritiserade Sverige för att alla kunde jobba 26 timmarspass
Krister Maltby menar att EU-kommissionen kritiserade svenska kollektivavtal för att de implementerat möjligheterna till avvikelse från dygnsvila på ett felaktigt sätt. Detta genom att 11 timmar dygnsvila alltid kunde läggas i början på ena dygnet och i slutet på andra dygnet vilket ger 26 timmars sammanhängande arbete (så kallade rygg till ryggpass) - och dessutom utan en angiven kompenserande ledighet.
– EU-kommissionens kritik var att ALLA kunde jobba arbetspass på 26 timmar. EU krävde att de verksamheter som kunde jobba arbetspass med kortare dygnsvila än 11 timmar skulle skrivas in som avvikelser med en kompenserande ledighet i kollektivavtalen. Varken arbetstidsdirektivet eller EU-kommissionen kräver att en del av arbetspasset måste vara jourtid eller gränser på 20, eller ens 24 timmar. Utifrån EU finns det vid avvikelser inga absoluta tidsgränser på arbetspassens längd, utan det är verksamhetens behov som avgör arbetspassens längd.
Men EU-kommisssionen säger i brevet till regeringen att avvikelser ska ges restriktivt…
– Ja, EU påpekar mycket riktigt att möjligheten att tillämpa avvikelser skall vara restriktiv. Men det skall ses i ljuset av att vi i Sverige trodde att vi alltid kunde schemalägga arbetspass på upp till 26 timmar utan att behöva använda oss av avvikelseartiklarna 17 och 18.
Ska utgå från brukarens rättigheter
Schemaläggning av dygnspass ska primärt utgå från brukarnas behov och dess rättigheter i LSS, vilket handlar om inflytandet över assistansen, säger Krister Maltby.
– Vi kan då och se konsekvenserna i medierapporteringen, tex i ett reportage i SVT som beskriver resor som inte längre är möjliga att genomföra. Men borttagna dygnspass påverkar i många fall även brukarens mående och livskvalitet, som i somras beskrevs i ett reportage från Karlskrona i Epoch Times. Att gå från ett personalbyte per dygn till två eller kanske tre kommer kan leda till att tex en brukare med autism blir orolig och kanske utåtagerande, vilket direkt påverkar assistenternas arbetsmiljö negativt, fortsätter Krister Maltby.
– Att se att en brukare må sämre och kanske utveckla självskadebeteende eller ångest av alla personalbyten är naturligtvis något som även det ger en sämre arbetsmiljö och mående för assistenten.
Men riskerna med långa arbetspass då?
Många talar om riskerna med att vara vaken länge och arbeta långa arbetspass. Assistanskoll frågar Krister Maltby hur han ser på riskerna med att arbeta upp till 26 timmar arbetstid i sträck utan jourtid.
– Under många år har det varit möjligt att jobba dygnspass utan krav på jour. Vad jag vet är inte detta något som varit ett problem för assistenter. Vad jag vet är inte detta något som varit ett problem för assistenter. Självklart förutsätter ett arbetspass på 26 timmar i sträck utan jour att arbetet under natten i princip bara är övervakning.
Tror du det funkar för alla?
– Nej, sannolikt är inte detta att jobba 26 timmar i sträck något som funkar för alla. Men att jobba helger eller nätter rent allmänt är inte heller något som funkar för alla. Personligen så skulle jag föredra att jobba ett dygn i sträck och sedan vara ledig i tre, framför att jobba tre nätter i sträck.
Dygnspass utan jour förutsätter frivillighet
Dygnspass utan jour är mycket ovanligt och förutsätter dels att det är en nödvändighet utifrån brukaren, dels att det funkar för assistenterna, säger Krister Maltby.
– Ingen skall tvingas till sådana pass, det förutsätter frivillighet. Det centrala är att kollektivavtalet inte begränsar denna möjlighet. Om det är olämpligt utifrån arbetsmiljön kommer upplägget ändå falla.
Bara vissa kommuner beviljar 24-timmarspass
SKR/Sobona har sedan 1 feb 2024 ett avtal med Kommunal där arbetstiden inkl jour är högst 20 timmar, men samtidigt är det möjligt att arbeta 24-timmarspass inklusive jourtid efter ett särskilt dispensförfarande där kommunen tar beslutet. Krister Maltby anser att avtalet mellan Kommunal och SKR är alldeles för restriktivt med tanke på vad EU kräver.
– Jag menar att det är tydligt att Kommunal och SKR från början tänkt sig en maxgräns på 20 timmar. Men då det blev så hårda protester, valde man att skriva in en hypotetisk möjlighet att jobba 24-timmarspass i bilaga R och J. Samtidigt gjordes denna möjlighet restriktiv så att inte så många skulle jobba 24 timmarspass.
Flera kommuner tillåter 24-timmarspass tex Nybro Kommun, varför
räcker det inte att denna möjlighet finns?
– Brukarens rättigheter utifrån LSS ska inte vila i händerna på enstaka chefer i kommunerna. Det borde vara samma bedömning oavsett kommun. Idag struntar fortfarande många kommuner (tex Karlskrona) helt i brukarens behov och beviljar nästan aldrig 24- timmarspass. Detta trots att såväl brukares mående som assistenters arbetsmiljö kraftigt försämrats sedan dygnspassen togs bort.
Ta bort restriktiv skrivning om dygnspass
Den restriktiva skrivningen i SKR/Sobonas Bilaga J (sid 2): "Beslut om sådan avvikelse (arbetspass längre än 20 timmar) kan endast fattas då inga andra rimliga åtgärder står till buds." tolkas enligt Krister Maltby av många kommuner som att det är nästan omöjligt att bevilja dygnspass.
– Ska det på allvar bli möjligt jobba dygnspass i kommunerna måste denna mening bort ur avtalet. Dessutom behöver kravet att en del av passet ska vara jour tas bort liksom de restriktiva villkoren för att kunna jobba arbetspass längre än 13/20 timmar, samt kraven på dispensförfarande och att arbetstidsnämnden prövar beslutet.
Krister Maltby anser alltså att man kan ta bort allt som inte är EUs krav och istället skriva in vilka verksamheter som kan avvika från dygnsvilan och vilken kompenserande ledighet som då ska ges.
– Om man känner att man måste sätta en gräns på arbetspassens längd så sätt gränsen till 26 timmar.
Sitter i en referensgrupp hos Vårdföretagarna
Fremia och Vårdföretagarna har förhandlat för att få ett avtal med Kommunal om hur arbetstidsdirektivet ska tillämpas. Vårdföretagarnas och Fremias nuvarande kollektivavtal gäller fram till 31 okt respektive 30 sep 2025. Tills det finns nytt avtal är det i princip möjligt att jobba 26 timmar i sträck, menar Krister Maltby som sitter i en referensgrupp av personliga assistenter som Vårdföretagarna har dialog med.
– Vårdföretagarna har bollat olika upplägg med oss för att se vad konsekvenserna blir för brukare och assistenter. Normalt sett skulle en referensgrupp med assistenter vara något Kommunal använt sig av, men i denna fråga sitter arbetstagare och arbetsgivare på samma sida och Kommunal är motståndare till oss alla.
Är du medlem i Kommunal?
– Ja är medlem i Kommunal, och jag har haft en dialog med ledningen där men när jag blev alltför kritisk till vad de gör så avbröts samtalen.
Kommunal accepterade inte Vårdföretagarnas slutbud
Kommunal säger att Vårdföretagarna krävt för stora undantag och förhandlingarna avbröts i slutet av sep efter Kommunal avvisat Vårdföretagarnas slutbud. Detta beskrevs även i Kommunalarbetaren. Krister Maltby säger att Vårdföretagarna under förhandlingarnas gång bollat med assistenterna i referensgruppen vad som kan tänkas funka utifrån brukarna.
– För personlig assistans accepterade Vårdföretagarna gränsen på 24 timmar för ett arbetspass. Man accepterade också att det kunde finnas en arbetstidsnämnd som fick till sig företagens beslut om att förlägga dygnspass.
Vad kunde Vårdföretagarna inte acceptera?
– Man kunde inte acceptera kravet på att det alltid måste finnas jour inbakad i arbetspass längre än 13 eller 20 timmar eller att en arbetstidsnämnd kunde säga nej till företagets beslut om dygnspass. Även frågan om hur kompenserade ledighet vid "oförutsedda händelser" skulle läggas ut var något man inte kunde enas om.
Komplettera Arbetstidslagen istället
Krister Maltby anser att Vårdföretagarna med råge gått med på EU:s krav.
– Det som har varit på gång efter att Kommunal sa nej till Vårdföretagarnas "slutbud", är att Vårdföretagarna skulle skriva rekommendationer till företagen hur de skulle schemalägga för att inte bryta mot EUs arbetstidsdirektiv. Exakt hur dessa rekommendationer kommer att se ut återstår att se.
Vad tänker du sker om det inte blir något avtal med Kommunal?
– Senast när de nuvarande kollektivavtalen med Vårdföretagen och Fremia går ut under hösten 2025 måste parterna få till en lösning. Misslyckas de med detta så är min mening att möjligheten att tillämpa avvikelser måste skrivas in i arbetstidslagen.
Vad anser du isåfall ska skrivas in i kollektivavtalet?
– Bara EU:s krav, dvs att man anger de verksamheter som kan avvika från dygnsvilan på 11 timmar och skriver in den kompenserande ledigheten. Är dygnspass ett behov utifrån brukaren så skall det alltid beviljas. Det ska inte vara krav på att det måste finnas jourtid i arbetspass som är längre än 13 tim. Ingen arbetstidsnämnd ska kunna säga nej till ett företags beslut om dygnspass.
Kommunal inte konsekventa
Krister Maltby anser att Kommunals hållning i frågan inte varit konsekvent. I våras hotade Kommunal med att gå ut i strejk för att få igenom ett mindre restriktivt upplägg med SKR, bland annat att arbetstidsnämnden skulle tas bort, säger Krister Maltby.
– I mars skrev de följande i Kommunalarbetaren Kommunal kräver att dispensregeln slopas för brandmän och personal inom LSS. Man vill ta bort den centrala arbetstidsnämnden. Det ska i stället avgöras lokalt om man ska få dispens från reglerna om 11 timmars dygnsvila, anser Kommunal."
– Trots detta vill Kommunal nu tvinga på Vårdföretagarna krav på ett godkännande från Arbetstidsnämnden som man själv delvis ville ta bort i förhandlingarna med SKR.
Hur tolkar du det?
– Att det för Kommunal inte handlar om EUs krav utan om att avtalen måste vara lika och se ut som om de anpassats efter EUs krav.
”Kommunal ville ha bort dygnspassen”
Vad ligger då bakom den tolkning som gjorts av SKR och Kommunal av EU-kommissionens arbetstidsdirektiv? Krister Maltby menar att det kan ha gått till på följande sätt: När EU-kommissionen kom med sin kritik förstod Kommunal och SKR/Sobona att om arbetstagare skulle kunna jobba arbetspass längre än 13 timmar måste detta skrivas in som avvikelser i kollektivavtalen.
– Tidigare hade man trott att detta inte behövdes - utan man kunde jobba arbetspass på upp till 26 timmar bara utifrån var på dygnet man la ut dygnsvilan. Kommunal har av ideologiska skäl varit emot långa arbetspass under lång tid och såg nu en möjlighet bli av med dessa långa arbetspass. Kommunal trodde säkert att en stor del av deras medlemmar skulle bli glada över att långa arbetspass togs bort, men var samtidigt medvetna om att många som jobbade dygnspass skulle bli rejält missnöjda.
SKR/Sobona ville ha kvar möjligheten till 24-timmarspass, Kommunal vägrade detta men gick i förhandlingar med på arbetspass på 20 timmar om en del av passet var jour, fortsätter Krister Maltby.
– Jag tror att SKR/Sobona accepterade detta för att få till ett avtal som gav dem åtminstone någon möjlighet att förlägga pass som var längre än 13 timmar. Sedan tror jag att alla avtalsparter var överens om att föra ut att gränsen på 20 timmar var ett krav utifrån EU - fast alla visste att gränsen var en ren förhandlingslösning.
SKR/Sobona om 20-timmarsgränsen
Krister Maltby säger att SKR/Sobona gjort uttalanden om att 20-timmarsgränsen saknar stöd i EU:s arbetstidsdirektiv. ”I en artikel i Expressen sade Jeanette Hedberg, förhandlingschef på SKR att: det inte går att läsa ur en maxgräns i direktivet”. I en annan intervju sade Sobonas förhandlingschef John Nilsson på Brandbefälsmötet 2024 följande: (15:07 in i videon) ”Det är riktigt som vi var inne på tidigare, att det finns ingen tidsgräns satt i direktivet, det är vilan som regleras och ska säkerställas, men avsteg från vilan får bara göras om det finns verkliga skäl i verksamheten i undantagsfall”
– Sobona bekräftar ju själva här att 20-timmarsgränsen inte har med EU att göra. EU:s krav handlar om vilan och inte arbetspassens längd, säger Krister Maltby.
Kommunal och SKR/Sobona skyllde på EU
Kommunal kunde alltså lägga skulden på EU för att dygnspassen togs bort, och trodde kanske att arbetstagarna skulle svära lite och ge EU skulden, men acceptera situationen, fortsätter Krister Maltby.
– Men nu blev det inte så. Vi arbetstagare satte oss in i direktiv, rättspraxis, och skrivelse från EU-kommissionen och kunde själva se att gränsen på 20 timmar inte hade med EU att göra. Efter omfattande protester från oss skrev Kommunal och SKR in en hypotetisk möjlighet jobba 24-timmarspass i bilaga R och J. Möjligheten var dock extremt restriktiv - och jag tror att tanken var att det bara skulle se ut som en möjlighet på pappret. Men framför allt tror jag de i toppen på Kommunal och SKR som förhandlat fram gränsen på 20 timmar hade ett gemensamt intresse av att det fortfarande såg ut som att det EU krävde gränsen på 20 timmar – annars skulle deras ursprungliga påstående om detta avslöjats som den lögn jag menar att det var, säger Krister Maltby.
Krister Maltby intervjuades av kenneth Westberg 2024-11-11
Vidare läsning