Åsa Furén Thulin, SKR – ”Åtgärderna ska bara ske tillfälligt under en Coronakris”

SKR har krävt att kunna upphäva SoL och LSS-beslut under en Coronakris för att tex kunna placera assistansberättigade på boenden. Detta har mött stark kritik, men åtgärderna ska bara ske om det är nödvändigt och efteråt ska ursprungsbesluten återställas. Det säger Åsa Furén Thulin, sektionschef på avdelningen för vård och omsorg, SKR.

Vid personalbrist eller smittspridning

Sveriges kommuner och regioner, SKR, gjorde den 23 mars en hemställan till regeringen med krav på lag- och regeländringar. SKR vill tex kunna upphäva SoL och LSS-beslut för att tex kunna prioritera mellan olika behov i en krissituation pga Coronaviruset och dess sjukdomstillstånd Covid 19. Personer med assistans ska då, om det behövs, kunna placeras i boenden eller få SoL-insatser. Åsa Furén Thulin anser att detta kan bli nödvändigt både vid ett stort personalbortfall och vid risk för smittspridning.
– Vi vet redan att det saknas skyddsutrustning på flera ställen och om man inte kan arbeta säkert måste man arbeta på annat sätt. Finns det inte någon personal att tillgå måste man också arbeta på annat sätt.
Varför vill SKR att socialtjänsten ska kunna fördröja, ändra eller tillfälligt riva upp gynnande beslut i LSS, för tex personlig assistans?
– För att vi förstår att alla inte kommer att kunna få tag på personal så det täcker alla former av insatser som personer är beviljade och individer som behöver stöd måste kunna få det – om än på annat sätt. Det handlar inte om att vi vill se en försämring för de som för stöd av socialtjänsten utan handlar om att påverkan ska bli så liten som möjligt.

Bara tillfälligt under en Coronakris

Besluten i LSS är individuella rättigheter. På frågan om hur SKR försvarar att dessa beslut ska kunna upphävas säger Åsa Furén Thulin att besluten bara ska ”upphävas” tillfälligt under viss tid under denna kris och bara om det är absolut nödvändigt utifrån personalbrist och smittorisk.
– Det ska givetvis inte vara för evigt och man ska inte behöva ansöka på nytt när denna extraordinära period är över utan då ska insatserna återgå till ursprungsbeslutet och verkställigheten blir som innan.
Vilken garanti ska det isåfall finnas för att det bara är tillfälligt?
– Utföraren bör få göra analyser för när man tror att man ska kunna ha löst situationen och tidsbegränsa. Om situationen är lika eller värre vid uppföljning kan man förlänga det tillfälliga verkställandet.
Så ursprungsbeslutet ska fortsätt att gälla i bakgrunden?
– Ja.

Stöd kan behöva ges i ett boende

Om det inte finns personal att utföra personlig assistans i hemmet hela den tid som individen har beslut på så behöver man tex kunna prioritera bort vissa saker – som till exempel fritidsintressen och utföra det som är grundläggande, fortsätter Åsa Furén Thulin.
– Givetvis ska både kommuner och privata utförare göra allt som står i ens makt för att varje individ ska få det stöd man har rätt till. Men finns det ingen personal kan en person behöva få stöd på ett särskilt boende. Men först ska man försökt lösa det på andra sätt. Såklart.
Kan även beslut om assistansersättning från Försäkringskassan påverkas?
– Beslutet tar Försäkringskassan, men utförandet kan bli annorlunda under en period om det inte går att få tag i personal.
Kan det inte vara farligt ur smittspridningssynpunkt att assistansberättigade placeras tillsammans på boenden?
– På ett boende är det mindre lägenheter alternativt rum där smittade isoleras och personal har utbildning och skyddskläder för att hantera det. De som inte är smittade kan vara i gemensamma utrymmen. Om man jämför med äldreomsorgen så kan vi se att alla på ett äldreboende inte får smittan även om några haft den.

Dialog med funktionsrättsrörelsen?

Åsa Furén Thulin säger att regeringen bör ta fram en förordning där uppföljning och rapportering ingår.
– Ingen vill att individer inte ska få det stöd de är berättigade till, men i detta läge måste vi se till att fördela resurserna som finns att tillgå och att alla som har behov får stöd i livet så de klarar sig genom denna period.
Borde inte dessa typer av förändringar i lag och regelverk göras i en dialog med funktionsrättsrörelsen?
– SKR arbetade snabbt fram detta förslag då vi fick och fortfarande får rapporter från våra medlemmar att verksamheter inte fungerar och att kommunerna redan tvingats börja prioritera. Då hinns inte alltid alla kontakter tas och i detta fall blev det så från vårt håll vilket vi förstår har skapat en oro och otrygghet vilket inte är bra.

Om kritik från FUB och STIL

FUB har riktat stark kritik mot förslaget och sagt att en sådan ändring av LSS som SKR föreslår skulle kunna ”användas långt efter den pågående pandemin är över för att motivera prioriteringar som är helt i strid med intentionerna i LSS.
Hur ser du på det?
– Som sagt – ingen vill gå emot intentionerna i LSS och SKR ser detta som en extraordinär händelse och en nödförfattning. SKR tänker att lagen träder i kraft och upphör att gälla när regeringen så bestämmer. Om en myndighet eller verkställare skulle tänka att detta skulle bli bestående behöver SKR bli tydligare i sin retorik, säger Åsa Furén Thulin.
Hur ser du på STILs kritik att detta är att tumma på mänskliga rättigheter?
– Jag kan förstå att man tänker att man tummar på mänskliga rättigheter, men som jag sagt tidigare så ser inte SKR att ändringarna skulle bli bestående.
Är det något du vill tillägga?
– I denna tid av Covid 19 måste alla hjälpa till och det innebär att alla i vårt samhälle kommer att få göra vissa uppoffringar. SKR hade önskat att det inte varit så men utifrån fakta och rådande situation bedömde tjänstemän och politik inom SKR att denna hemställan till regeringen var en nödvändig åtgärd, säger Åsa Furén Thulin.

Åsa Furén Thulin intervjuades av Kenneth Westberg 2020-03-31

Vidare läsning

Socialtjänstbloggen, Åsa Furen Thulin – Vi måste hjälpas åt FUB