Hans Winberg, Leading Health Care – “De nära relationerna i personlig assistans har fördelar jämfört med hemtjänst”
Hans Winberg arbetar med begreppet nära vård där han vill motverka institutionalisering. Han anser att personlig assistans har stora fördelar med få personer runt assistansanvändaren och att relationerna blir starka. Detta gäller inte minst vid smittspridning av Coronaviruset. Han anser också att samhället misslyckats i att skydda alla som får stöd i hemmen i Coronaepidemin.
– Personliga assistenter behöver ha tillgång till samma skyddsutrustning som personal i sjukvården.
Hans Winberg är civilekonom från Handelshögskolan och är Generalsekrererare i Leading Health Care, en akademisk tankesmedja som arbetar med påverkansarbete och en dialog om hur framtidens hälsa, vård och omsorg ska se ut.
Assistans fördelaktigt jämfört med hemtjänst
I assistans är det ett begränsat antal personer runt den assistansanvändaren, jämfört med hemtjänst där det kan vara många olika personer. Hans Winberg ser det som en fördel när det gäller smittspridning.
– Självklart är det en fördel ju färre personer som är inblandade. Det är en stark skiljelinje mellan hemtjänst och assistans. I hemtjänst är du där under kortare perioder och kanske 8 ggr per dygn. För att det ska fungera med arbetstidslagstiftning med mera, måste man träffa många olika personer, och då får man inte samma djupa tajta relationer som i assistans där man kanske har 3–4 personer. Jag har rest i Kina med David Lega och hans assistenter och sett detta på nära håll.
Relationen är viktig
På Leading health care talar man om att hälsa, vård och omsorg måste präglas mer av relation än vad de gör idag. Han tror att de nära relationer som uppstår i personlig assistans kan skydda mot smittspridning genom att parterna känner och tar ansvar för varandra.
– Kommunikationen blir mer tillitsfull när relationen är stark. I hemtjänsten besöker varje anställd fler brukare kortare tider, vilket begränsar relationens styrka mellan givare och tagare.
Vill motverka institutionstänkande
Hans Winberg använder begreppet nära vård, som han anser kan tillämpas i detta sammanhang om man ser på skillnaderna mellan assistans och hemtjänst.
– Absolut. För mig är betyder nära vård att vi utgår från klienten och inte produktionen. Nära vård är en djupgående omställning som dels kan vara tekniska lösningar som att du kan ha en ventilator hemma som kan övervakas på distans. Då kan man hålla personer hemma med mobila team som håller koll på dem flera gånger per dygn.
Motverkar nära vård institutionstänkande?
– Absolut, utgångspunkten för institutionen är bland annat att alla tankar och föreställningar ska fungera på ett visst sätt och ingen går utanför den ramen.
Brist på skyddsutrustning
Coronaepidemin har blottat stora svagheter i arbetsledningen i företag och kommuner i all omsorg inklusive personlig assistans, säger Hans Winberg.
– I tider av kris märks brister tydligare. I Coronakrisen reagerade myndigheterna först med ryggmärgen, så som det skall vara i en kris, men tyvärr ingick inte omsorg och personlig assistans i denna primära respons.
Vad saknades i arbetsledningen?
– Personliga assistenter behöver samma stöd som personal i sjukvården med tex riktlinjer och tillgång till skyddsutrustning. Men intensivvården sög till en början upp allt. Man missade alla de som befinner i hemmen. Man borde ha börjat snabbt med att identifiera var de finns personer som tillhör riskgrupperna, som i LSS, på äldreboenden och i hemtjänsten.
Prioriteringar i sjukvården
Socialstyrelsens har skapat prioriteringar för intensivvården om platserna inte räcker till, där den biologiska åldern ska avgöra, vilket innebär förtur för den som har flest år kvar att leva. STIL:s Ordförande Jonas Franksson ser risker att prioriteringarna drabbar funktionsnedsatta genom fördomar om att deras liv inte har så hög kvalitet. Hans Winberg ser även risker för detta.
– Jag tror delvis han kan ha rätt i det, jag kan dela oron, vi kämpar med fördomar mot personer som har LSS. Vi måste vara vaksamma mot detta, men å andra sidan om ett fall kommer ut i tidningarna påverkar det oerhört mycket vilket jag tror gör att man är mycket försiktig här.
Kan behöva sjukvård snabbt
Om en assistansanvändare är smittad och är i hemmet måste säkerheten i form av tex skyddsutrustning vara samma som om personen vore inlagd för observation på sjukhus, säger Hans Winberg.
– Covid 19 sätter sig extra hårt i luftrören vilket leder till att många behöver intensivvård. Det är viktigt med snabb och väl förberedd respons om tillståndet förvärras, vilket troligen behövs här.
Varför behövs snabb hjälp?
– Om du har respiratoriska problem så behöver hemsjukvården kunna ta snabba beslut om inläggning. Tyvärr har vi i Sverige svårt med de som har komplexa tillstånd och reagerar ofta inte förrän de själva kommer in till sjukvården.
Vad behöver göras?
– Huvudmän och utförare, alltså hemsjukvård/sjukvård och assistansutförare eller hemtjänst behöver kommunicera med varandra. I andra sammanhang samlas de olika kompetenserna och samtalar med varandra. Men här jobbar man inte i nätverk, alla tittar själva och göra sin egen åtgärd, och alla tänker att någon annan göra resten men ofta finns inte den där andre som ska göra det.
Nätverk där alla lyssnar på alla
Dagens skarpa uppdelning mellan hemsjukvård, primärvård och personlig assistans behöver ersättas med ett nätverk, säger Hans Winberg.
– Detta tänkande stöter på motstånd eftersom det är mycket finare att jobba på sjukhus eller institutioner än hemma hos folk. Det finns hierarkier om vilken institution som är viktigast och har högst status.
Borde sjukvården också lyssna mer på den assistansberättigade?
– Vården lyssnar bara på patienter och inte assistansberättigade. Vi måste utveckla oss själva och systemen för att överbrygga alla som är inblandade i en persons liv så att de är medvetna om varandra. Det är det som kallas personcentrering, ett begrepp som väl mest används när vi talar om vård. Alla inblandade i en assistansberättigad persons liv måste kunna koordinera sig. Idag görs det av individen själv, eller kanske oftare av anhöriga, främst föräldrar. Här måste vi tänka mer som team, där självklart både individen själv och anhöriga är centrala för att det ska bli bra som helhet.
Assistans oavsett ålder?
De äldre och multisjuka far just nu oerhört illa av Coronaepidemin, många som bor på äldreboenden avlider nu av Covid 19. Assistanskoll frågar Hans Winberg om man efter Coronaepidemin borde diskutera och eventuellt genomföra en reform där personlig assistans kan beviljas oavsett ålder.
– Jag tror inte att vi är mogna för en så slagkraftig reform. Jag är nästan benägen att säga att det är en utopi, eftersom det finns en viss budget med pengar avsatt för de här ändamålen och det här området. Om du ska ha en ny funktionalitet i systemet måste budgetpengar omfördelas. Å andra sidan kan man troligen spara mycket pengar på andra områden. Om vi jämför med sjukvården är det otroligt mycket mindre kostsamt att behandla en person i hemmet än att ta in personen till sjukhus.
Politikerna är rädda för LSS
LSS är något som alla politiker är rädda för, det beror på den ständiga ökningen av kostnaderna, säger Hans Winberg. Men att kostnaderna för assistans eller LSS ökar betyder inte att kostnaderna ökar totalt i samhället fortsätter han.
– Man ser det som gökungen i boet som tränger ut allt annat i den statliga budgeten. Men det saknas studier där man ser helheten av kostnaderna. Man behöver se på alla budgetposter hos stat, kommun och regioner, säger Hans Winberg.