Lena Hallengren, Socialminister – ”Att leva som andra innebär också att man ska kunna sminka sig”
Lena Hallengren, Foto: Ninni Andersson
Lena Hallengren vill inte lova några åtgärder specifikt mot de allt hårdare bedömningarna av det grundläggande behovet ”personlig hygien”. Hon säger däremot att sminka sig bör ingå i att kunna leva som andra i samhället, men att det samtidigt är Försäkringskassans roll att tolka och tillämpa lagstiftningen.
I en interpellationsdebatt med Pia Steensland den 3 juni sade Lena Hallengren att hon aldrig skulle medverka till ett beslut och tolkning som finns i HFD – domen 2019 ref. 56 som sade att sminkning inte är ett grundläggande behov och att personlig hygien handlar enbart om att hålla sig ren från smuts och ohälsosamma ämnen.
Står du fast vid den åsikten?
– Den bärande tanken med personlig assistans är rätten att själv få möjlighet att forma sitt liv, att kunna leva ett liv som andra. Utan att gå in på juridiska frågor så jag har jag svårt att se annat än att leva som andra innebär att man också ska kunna sminka sig.
Har du något att säga om själva HFD-domen?
– Jag kan inte uttala mig om domar, utan det är Försäkringskassan som myndighet eller kommunen som har att tolka domstolspraxis.
”Försäkringskassan tolkar och tillämpar lagstiftningen”
Försäkringskassan har skärpt bedömningen i den nya vägledningen för assistansersättning sägs (sid 93– 94) efter HFD– domen och säger i en intervju på Assistanskoll att ”liknande behov” till behov som syftar till att hålla sig ren inte längre räknas som grund för assistansersättning i ”Personlig hygien”. Hit räknas troligen tex sminkning, hårklippning, hårinpackning och insmörjning i syfte att hålla huden mjuk och även rakning om syftet är att hålla sig ren.
Vad anser du om detta? Är det en acceptabel utveckling?
– Det är Försäkringskassan som tolkar och tillämpar lagstiftning, förarbeten och domstolspraxis. Vi i regeringen kan föreslå lagändringar, som därmed får genomslag i form av ändrad tillämpning.
Hårdare bedömningar har minskat antalet assistansberättigade
Försäkringskassan säger själv i rapporten Analys av minskat antal mottagare av assistansersättning att de hårdare bedömningarna av personlig hygien som startades av Försäkringskassan redan 2017 i ett rättsligt ställningstagande är en orsak till att antalet assistansberättigade minskar.
Vad anser du om den utvecklingen?
– Sedan ett antal år har det skett en kontinuerlig minskning av antalet personer som får personlig assistans. Det var också bakgrunden till att vi i regleringsbrevet till Försäkringskassan 2020 gav myndigheten i uppdrag att analysera orsaker till detta.
”Vi behöver se till helheten”
Lena Hallengren vill här säga att flera åtgärder vidtagits. 2018 gjordes lagändringar så att alla tvåårsomprövningar frystes, och att personlig assistans kunde beviljas för väntetid och beredskap. Andning har blivit ett grundläggande behov och den 1 juli kan assistans beviljas för alla hjälpmoment vid andning och sondmatning.
– Regeringen har därutöver tillsatt en utredning som ska lämna förslag på hur rätten till personlig assistans kan stärkas för stöd vid egenvårdsinsatser och behov av hjälp med tillsyn. Utredaren ska även göra en översyn av hur föräldraansvaret vid bedömningen av barns rätt till personlig assistans kan smalnas av.
Vill regeringen även agera mot den alltmer restriktiva bedömningen av personlig hygien?
– Det är ett problem att färre personer kommer in i ersättningen. Det handlar inte enbart om personlig hygien, utan vi behöver se till helheten, varför personer inte får tillgång till personlig assistans.
Skulle det inte gå att ge den pågående utredningen ett tilläggsdirektiv att utreda även förslag rörande den hårdare bedömningen av personlig hygien?
– Den pågående LSS-utredningen ska utreda möjligheten till stärkt rätt till personlig assistans för stöd vid egenvård, vid tillsyn och för barn. Den rör alltså andra viktiga frågor inom assistansen. Men regeringen följer noga utvecklingen vad gäller personlig hygien och övriga grundläggande behov, säger Lena Hallengren.