läs skrivbordsversionen istället

Ulla Clevnert, Socialstyrelsen - "kommunerna saknar ibland kunskap om skillnaden mellan LSS och SoL-insatser"

Enligt Ulla Clevnert, utredare vid Socialstyrelsens enhet för funktionshinderfrågor, kan begränsande kommunala riktlinjer ibland bero på att det saknas kunskap om skillnaden mellan LSS och SoL-insatser.

Socialstyrelsens syn på kommunala riktlinjer för personlig assistans

I Socialstyrelsens rapport Personlig assistans - Kartläggning av kommunala riktlinjer
från 2005 framkom det att mycket av kommunernas riktlinjer var en upprepning av LSS-lagen och förarbetena till den, men också att vissa kommuner hade begränsningar som inte var förenliga med LSS.
- Generella och administrativa gränser för vad assistansen ska innehålla är inte acceptabelt, eftersom den enskilde ska ha självbestämmande och ett stort inflytande, assistansen ska utformas efter de individuella förutsättningarna. Detta gäller alla LSS-insatser, men är extra tydligt i personlig assistans.
Socialstyrelsen tar dock inte avstånd från riktlinjer som sådana, de kan enligt Ulla Clevnert vara ett stöd i handläggningen av ett ärende.
- Riktlinjerna måste dock vara förenliga med lagtext, förarbeten och rättspraxis. Vissa kommuner menar att de trots detaljreglerande riktlinjer alltid gör individuella bedömningar, men hur det då blir i praktiken för den assistansberättigade är svårt att veta.
Har ni sett någon förändring sedan er rapport?
- Socialstyrelsen gör inga egna uppföljningar, men vi har sammanställt Länsstyrelsernas uppföljningar som visar att majoriteten av kommunerna helt eller delvis har reviderat sina riktlinjer. Här har säkerligen också Länsstyrelsernas tillsyn i rapporten "Riktlinjer - till hjälp eller stjälp" haft en verkan.

Om Socialstyrelsens roll i att lagstiftningen tillämpas i kommunerna

Lars-Erik Gotthard på Länsstyrelsen i Västra Götaland hävdade i en tidigare intervju för Assistanskoll att Socialstyrelsen och Länsstyrelserna varit för passiva och till viss del lämnat över tolkningsföreträdet till LSS-lagstiftningen till SKL, Sveriges kommuner och Landsting. Ulla Clevnert tycker inte att den bilden är helt rättvis.
- Tolkningsföreträdet innehas av domstolarna, samtidigt ska Socialstyrelsen och Länsstyrelserna lyfta fram de grundläggande principerna om självbestämmande och inflytande, men vi kan inte gå ut och tala om exakt hur det ska vara.
Domstolarna ska alltså sätta gränserna?
- Ja, de utformar en rättspraxis. Socialstyrelsens arbetssätt är att normera med föreskrifter och allmänna råd. Vi kan däremot inte skriva samma sak som i lagen och förarbetena, det står ju redan där. Däremot kan vi lyfta fram tillämpningen av lagstiftningen i olika sammanhang, som i vår handbok Bostad för särskild service med vuxna enligt LSS.

Om att det ibland saknas kunskap om skillnaden mellan LSS och SoL-insatser

Kommunerna kan ibland sakna kunskap om LSS, det kan exempelvis förekomma om samma personer arbetar med hemtjänst och assistans enligt Ulla Clevnert.
- Särskilt i mindre kommuner kan det vara så att handläggare arbetar mest med SoL-insatser som hemtjänst och lite med assistans, då finns det en risk att insatserna utförs på ett liknande sätt.
I "Personlig assistans - En inventering av forskningsläget" talas det om en kvarlevande hemtjänstkultur?
- Det var en hänvisning från oss till en annan text, men samtidigt är det inte ovanligt att situationen beskrivs på det sättet.
Kan det bero på att kommunerna är vana att fördela och prioritera kostnader?
- Visst, många kommuner kan ha svårt att få det att gå ihop, men det handlar oftast om en okunskap om skillnaden mellan insatserna. I hemtjänst, som är en SoL-insats ska en skälig levnadsnivå uppnås där du får vissa, i förväg bestämda uppgifter utförda, då kanske du inte får exakt lika många timmar varje vecka. I LSS-insatsen personlig assistans ska däremot goda levnadsvillkor uppnås, där du har rätt till ett visst antal timmar och att själv kunna styra över vad som utförs under den tiden.
Ulla Clevnert tycker också att det vore önskvärt att hemtjänsten blev mer lik assistansen så att även den som har hemtjänst kan välja den person som ger hjälpen, när den ges och hur den ges.
- Här finns det försök att skapa alternativ som "hemtjänst i assistansliknande form", där även de som inte har rätt till LSS kan få en SoL-insats utförd på ett liknande sätt.

Hur kommunernas roll förändras i och med LSS-Kommitténs slutbetänkande

I slutbetänkandet föreslås att kommunerna bara ska vara en utförare av assistans bland andra utförare, och att alla ska få samma tillsyn från Länsstyrelsen.
- Det kommer förhoppningsvis att leda till mer lika villkor och att man konkurrerar med en assistans av god kvalitet.
En brist har enligt Ulla Clevnert varit att kommunerna inte redovisar till den assistansberättigade hur ersättningen används och hur mycket omkostnadspengar som finns kvar.
- I LSS-kommitténs första delbetänkande krävdes det att alla assistansanordnare skulle redovisa vad pengarna går till. Att det kravet inte ställs i slutbetänkandet tycker jag är olyckligt.
Hur ser du på kommunernas fortsatta roll som assistansanordnare?
- Jag hoppas att kommunerna vill fortsätta att ge en kvalitativ assistans i kommunal regi, en del har börjat lägga ut den på entreprenad, vilket jag tycker gör att det blir ett alternativ mindre. En del vill ha kommunen för att få en trygghet och kunna behålla sina assistenter som kanske inte vill flytta på sig om de har en fast anställning i kommunen, säger Ulla Clevnert.

Ulla Clevnert intervjuades av Kenneth Westberg 2008-09-17

Vidare läsning

Bostad för särskild service med vuxna enligt LSS
2007 Socialstyrelsen: Publikation om stöd för rättstillämpning och handläggning. Här redovisas bland annat vad som ska utmärka en sådan bostad, hur stöd, service och omvårdnad ska ges, samt vilken kunskap och erfarenhet som personal och arbetsledare behöver.
Personlig assistans - Kartläggning av kommunala riktlinjer
2005 Socialstyrelsen

"Personlig assistans - En inventering av forskningsläget"
2005 Socialstyrelsen:

Riktlinjer - till hjälp eller stjälp
2007 Länsstyrelserna: Att kommunala riktlinjer begränsar självbestämmandet för den assistansberättigade.

2005 Assistanskommitténs enkätundersökning som visar att assistansberättigade i kooperativ och privata företag är mest nöjda.
"På den assistansberättigades uppdrag." (Del 4, bilaga 6)

Skicka sidan till: