läs skrivbordsversionen istället

Försäkringskassans nya Vägledning, del 1 - "Vi backar något om grundläggande behov i matsituationen"

Försäkringskassan backar något i synen på vad som ska räknas som grundläggande behov i matsituationen. Assistansersättning beviljas för alla veckor om en person genomsnittligt har mer 20 timmar grundläggande behov per vecka.
Det är några av nyheterna i Försäkringskassans nya vägledning om assistansersättning som släpptes den 6 februari 2009.

Om grundläggande behov i matsituationen

I Försäkringskassans internmeddelande Assistansersättning - steg i bedömningen från november 2007 beskrevs det hur grundläggande behov ska bedömas. Försäkringskassan fick stark kritik för sin bedömning att den som själv kan föra maten till munnen och äta inte ansågs ha ett grundläggande behov i matsituationen. I den nya vägledningen backar Försäkringskassan något enligt Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare..
- Vi har lyssnat på kritiken och landat i att grunden är att du själv kan föra maten till munnen. Vi lägger till att personer som på grund av sväljningssvårigheter och risk för att sätta i halsen, behöver hjälp med att finfördela maten också har ett grundläggande behov även om de kan föra maten till munnen. Samma sak gäller för personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller demenssjukdomar som kanske kan föra maten till minnen men som inte är medvetna om vad de äter.Vi har också beskrivit en kammarrättsdom som styrker vår uppfattning.
Räknas tillagandet av maten och diskningen efteråt som grundläggande behov?
- Nej, det faller under andra personliga behov, enligt Tomas Sundberg som säger att den som kan föra mat till munnen, tugga, svälja och som inte behöver finfördela maten och som är medveten om vad maten innehåller fortfarande inte har ett grundläggande behov i matsituationen.
Har ni ändrat er på fler områden kring hur de grundläggande behoven ska beräknas?
- Vad gäller personlig hygien har vi i vägledningen inte tagit med skrivningen i internmeddelandet om att hjälp med hårtvätt ensamt inte kan räknas som ett grundläggande behov.

Varje vecka behöver inte uppfylla 20 timmar grundläggande behov

Försäkringskassan beviljar nu assistansersättning för alla veckor om en person genomsnittligt har mer 20 timmar grundläggande behov per vecka. Den förändrade inställningen kommer enligt Tomas Sundberg efter två kammarrättsdomar i Göteborg (mål nr 6235-08 och 1312-07)
- Om du genomsnittligt behöver hjälp med grundläggande behov mer än 20 timmar per vecka har du nu rätt till assistansersättning, även för tiden i de veckor där de grundläggande behoven är lägre än 20 timmar, vilket kan vara fallet om du tidvis är på korttidsboende eller daglig verksamhet.
Vilka valmöjligheter har ni generellt som myndighet att följa domar i förvaltningsdomstolarna?
- Regeringsrättsdomar måste vi följa, vid kammarrättsdomar har vi en valmöjlighet, länsrättsdomar kan vi följa om de är principiellt intressanta men det är sällsynt.

Om beräkning av aktiv och passiv tid vid dubbelassistans

Försäkringskassans vägledning beskriver också, utifrån en dom i Kammarrätten i Stockholm (mål nr 2398-08) hur beräkningen av tid för dubbelassistans bör ske. Enligt Tomas Sundberg ska beräkning av tid för dubbelassistans i normalfallet endast utgå från den aktiva tid då insatserna utförs, utan hänsyn till omständigheter som rör assistenten, schemaläggningsproblem eller liknande.
- Domstolen anförde här att undantag kan göras i fall då hjälpbehovet är av sådan art att det var förenat med allvarliga hälsorisker att medge dubbel assistans endast för aktiv tid när insatsen utförs. Ett fall som nämns i vägledningen är en kvinna som fick rätt till dubbelassistans i tre timmar i samband med måltider på grund av risk för kvävning om maten kom upp i matstrupen igen.
Idag finns det olika modeller hos lokala försäkringskassor för hur assistanstimmarna ska beräknas, i slutbetänkandet lyfts Örebromodellen fram som en modell där aktiv tid läggs samman när det totala antalet assistanstimmar beräknas, förordar ni någon viss modell här?
- Vi tar inte ställning till detta i dagsläget, utan avvaktar resultatet av den utredning som ska utforma ett instrument för behovsbedömning av personlig assistans, säger Tomas Sundberg.

Tomas Sundberg intervjuades av Kenneth Westberg 2009-02-10

Vidare läsning

Läs: Försäkringskassans vägledning för Assistansersättning 2003:6 version 12 (beslutad 2013-06)

Skicka sidan till: