läs skrivbordsversionen istället
Den nya vägledningen, beslutad 2009-02-05, har kommit. I denna version har försäkringskassan både varit stramare men också generösare. Det som präglar vägledningen i stort är att man gjort flera förtydliganden. Här presenteras en sammanfattning av flera viktiga förändringar och förtydliganden som nu gjorts.
Det kan ske förändringar för de som tillhör personkrets 2. Dessa personer kan bara få assistans om de också uppfyller kriterier för personkrets 3, vilket innebär "varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service."
För att bli beviljad assistans så ska hjälpbehovet fortsättningsvis vara igenomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Men det nya är att behovet kan vara utspritt under en längre period. Detta betyder att timmarna vissa veckor kan vara lägre än 20 timmar medan de i andra veckor kan vara högre.
Flera assistansberättigade är beviljade dubbel assistans. Det nya är att tiden för dubbel assistans endast ska beviljas för den tid när två assistenter defakto behövs vid en insats. Undantag kan emellertid göras vid allvarliga hälsorisker.
När det gäller begreppet "grundläggande behov" har försäkringskassan preciserat sig. Denna hjälp ska vara av privat karaktär och det handlar inte om man behöver hjälp utan att man verkligen behöver det. Vidare så beaktar försäkringskassan i vilken omfattning det är. Kan du klä på dig själv, men behöver hjälp med t.ex. ytterjackan, så räknas inte detta som ett grundläggande behov. Inte heller t.ex. hårtvätt ensamt.
Ett annat exempel är matsituationen. Försäkringskassan har haft som praxis att bara inkludera den hjälp som behövs vid själva ätandet vid beräkning av de grundläggande behoven. I det nya förslaget framgår att även hjälp med att ställa i ordning före och efter en måltid ska ingå i beräkningen av grundläggande behov. Alltså ska den tid det tar att värma och dela maten samt att plocka bort efter måltiden räknas till de grundläggande behoven. Men detta gäller inte personer som kan äta själva och är medvetna om det. Därmed ser vi en snävare tolkning.
Försäkringskassan vill även införa ett särskilt utbildningsstöd till dem som går på folkhögskola, universitet eller högskola. Detta stöd kan då utformas som en personlig praktisk hjälp av samma karaktär som den personliga assistansen enligt LSS och LASS.
Kostnaden för arbete på obekväm arbetstid, inklusive jourtid, anses i den nya vägledningen var ett giltigt skäl för att få höjd timbelopp. Detta om mer än hälften assistansen bedrivs på obekväm arbetstid
Möjligheten att kunna bekosta ett jourrum har efterfrågats av många assistansanvändare. Detta då med hjälp av assistansersättningen. Nu är detta möjligt eftersom försäkringskassan ställer sig positivt till att assistansersättningen användas till arbetsmiljöinsattser. Det är dock inget krav på att den enskilde måste iordningställa ett jourrum.
Försäkringskassan har ingen skyldighet att anmäla till arbetsmiljöverket om man upptäcker att någon personlig assistent jobbar mer än vad arbetstidslagen eller lagen om husligt arbete säger. Men man har nu möjlighet till detta. Fast då måste försäkringskassan göra en sekretessprövning och den enskilde får inte heller lida men p.g.a. av denna anmälan.
Förra året så kom en regeringsproposition som fastlade hur assistansersättningen får användas (Prop.2007/08:61). I den nya vägledningen betonas det flera gånger att det inte är möjligt att använda medlen till annat än betalning för just assistans och de kostnader som knutna till detta. Den assistansersättning som inte har använts till att köpa personlig assistans eller till att betala kostnader för personliga assistenter ska betalas tillbaka till Försäkringskassan.
Den som bedriver assistans i egen regi kan inte själv ta ut medel ur assistansersättningen för eget arbete. Däremot går detta bra om personen i fråga startar ett bolag, ekonomisk förening eller aktiebolag. Skatteverket vill dock att man i så fall har en F-skattsedel eftersom personen då slipper göra skatteavdrag vid varje utbetalningstillfälle.
Försäkringskassan varnar den assistansberättige för att köpa assistans från en enskild näringsidkare som saknar F-skattsedel. Om denne inte har F-skattsedel måste den ersättningsberättigade, utöver att göra skatteavdrag, betala arbetsgivaravgifter på samma sätt som om han själv anställde personliga assistenter.
Många assistansanvändare har beklagat sig över att de inte kan vara arbetsgivare åt dem som de lever i ett hushåll med. Men, om den assistansberättige bedriver sin verksamhet som ett handelsbolag, ekonomisk förening eller ett aktiebolag så går detta bra. Detta eftersom ett bolag eller ekonomisk föring är egna juridiska personer. Den ersättningsberättigade kan alltså köpa assistans av dessa juridiska personer eftersom de ses som fristående i förhållande till hushållet.
Nytt är även att försäkringskassan ställer sig positivt till att barn under 16 år kan bedriva näringsverk och anställa assistenter. Detta under förutsättning att överförmyndaren eller föräldrarna samtycker och ansvar för det hela. Föräldrar till ett omyndigt barn kan alltså själva anställa barnets assistenter för barnets räkning i dennes rörelse.
Text: Pär Blomqvist, Assistanskoll
Vidare läsning:
Läs: Försäkringskassans vägledning för Assistansersättning 2003:6 version 12 (beslutad 2013-06)
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.