Per Strömberg, SIFR - "Att köpa ett mindre assistansföretag, förvärva fler och sedan sälja är en bra affär"
Det faktum att Frösunda såldes till ett nytt riskkapitalbolag efter bara tre år hos det första är antagligen ett tecken på att man gjorde en hög vinst enligt Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi och riskkapital på Handelshögskolan och chef på SIFR, Institutet för Finansforskning.
Oavsett om det förekommer i assistansbranschen eller inte tycker han dock det är förkastligt att bolag kan slippa skatt på vinster genom att låna pengar av egna bolag i lågskatteländer.
Vinster i riskkapitalbolag
När man talar om de vinster riskkapitalföretagen gör i företag inom vård, omsorg och skola ska manskilja på de pengar som tjänas in när de äger bolagen och vinsterna de får när de säljer enligt Per Strömberg. Det viktiga är inte att ta ut vinster medan man äger bolaget utan att det är värt så mycket som möjligt vid försäljningen.
- Vid ägandet ska bolaget växa eller effektiviseras genom tex bättre rutiner eller effektivare administration. De pengar man tjänar då återinvesteras i verksamheten, används till förvärv eller att betala av lån. Det är när riskkapitalbolaget slutligen säljer bolaget som man tar hem vinsten.
Hur stora vinster handlar det om?
- Ett riskkapitalbolag har vanligtvis avkastningskrav på 20-25 % på det kapital man lagt in. Det betyder inte att det köpta företaget måste ha så hög vinst, de kanske förväntar sig 10-12 % per år. Men eftersom man har en hög skuldsättning blir avkastningen högre. Om du lägger in 25 % eget kapital och lånar 75 % till sex procent ränta så ger en tioprocentig årlig avkastning hos det köpta företaget en avkastning på det egna kapitalet på drygt 20 %.
Vad kan tyda på att man gör stora vinster?
- Om det finns förnyat intresse från riskkapitalbranschen vid en försäljning.
Assistansens riskkapitalbolag
I assistansbranschen finns tre riskkapitalägda koncerner, Humana, Frösunda och Olivia. De har vuxit kraftigt sedan uppköpen, se Assistanskolls statistik. Det vanliga scenariot är att ett företag ägs i 5-6 år berättar Per Strömberg. Om det säljs tidigare är det ett tecken på att det gått ovanligt bra.
- Frösunda LSS AB köptes av Polaris Equity 2007 och såldes till Hg Capital 2010 för 130 miljoner Euro. Vi vet inte vad det köptes för 2007 men det gick tillräckligt bra för att ett annat riskkapitalföretag skulle köpa det, och eftersom det såldes efter bara tre år skulle jag gissa att det var en väldigt bra affär.
Polaris köpte Frösunda från Praktikertjänst 2007 och strategin var enligt Per Strömberg troligen att förvärva fler assistansföretag med de vinster som Frösunda gör för att sedan sälja ett större bolag till ett bra pris.
- Polaris är ett relativt litet riskkapitalbolag som köper mindre bolag. Strategin verkar ha varit att köpa ett mindre bolag och bygga upp ett större som är intressant för större riskkapitalspelare eller vårdkoncerner.
Argan Capitals köp av Assistansia (nu Humana) och Procuritas köp av Olivia 2008 verkar ha samma strategi enligt Per Strömberg
- Både Olivia och Humana har köpt upp assistansföretag och har säkert fått stordriftsfördelar genom att effektivisera inköp, logistik osv.
Kan de komma att göra en bra vinst när de säljer?
- Det kan de mycket väl göra.
Höga vinster kan leda till sänkt assistansersättning
I en nyligen lagd statlig utredning Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning ses för höga vinster som ett överutnyttjande av assistansersättning. Assistanskoll frågar Per Strömberg hur han ser på det.
- Den logiska slutsatsen om vinsterna är höga vore att sänka assistansersättningen, om man ser att assistansen kan utföras mer effektivt.
Då drabbas ju de som velat ge sina assistenter höga löner eller kvalitet i assistansen på annat sätt och prioriterat det?
- Då blir frågan om staten ska subventionera detta, vilket isåfall är ett politiskt beslut man kan ha olika åsikter om.
Två skattefrågor på bordet
I den allmänna debatten kring riskkapitalbolag talas det mycket om hur dessa kan undvika att betala skatt på sin vinst. Assistanskoll frågar Per Strömberg hur riskkapitalbolag kan göra rent tekniskt för att undvika att betala skatt.
- Det finns två skattefrågor på bordet idag, dels att man via lån från egna bolag kan göra stora avdrag och minska bolagsskatten, så kallade räntesnurror eller aktieägarlån. Den andra frågan är hur mycket skatt ägarna av riskkapitalbolaget själva ska betala när bolag säljs efter 5-6 år.
Räntesnurror och aktieägarlån
Om ett bolagsköp finansieras med eget kapital, är utdelningarna till de som investerat kapitalet inte avdragsgilla. Däremot är räntorna i de flesta länder är avdragsgilla när köp av bolag finansieras genom lån, vilket Per Strömberg inte tycker är en helt bra ordning.
- Lånefinansiering subventioneras framför kapitalfinansiering. Det finns egentligen ingen bra anledning att det ska vara så, historiskt sett har det blivit på detta sätt, vilket man som ekonom kan tycka är korkat.
Om du lånar pengar på banken tar du en konkursrisk. Om du däremot lånar pengar av ett eget bolag tar du inte någon risk men kan trots detta dra av skatt för räntekostnaden. Både riskkapitalbolagen och många multinationella bolag utnyttjar ofta detta till max säger Per Strömberg. Upplägget förutsätter att skatten som betalas på vinster kvittas mot skatten bolaget får dra av på lånen från sina egna företag.
- Lånen kan exempelvis läggas i ett separat bolag i ett skatteparadis med låg bolagsskatt. Bolaget i skatteparadiset lånar ut till ett bolag i Sverige som kan dra av räntekostnaderna på lånet. Om bolagsskatten är 28 % tjänar man 28 öre på varje räntekrona som betalas till det andra bolaget. I skatteparadiset kanske bolagsskatten är 10 % och vinsten blir då slutligen 18 öre per räntekrona när pengar skyfflas mellan länderna.
Hur länge har man kunnat göra detta?
- Länge, detta utnyttjas inte bara av riskkapitalbolag utan av flertalet multinationella koncerner med dotterbolag i olika länder. De är duktiga på att skicka räntekostnader till länder med låg beskattning. Även kommunala bolag har använt sig av detta.
Är det de här uppläggen finansminister Anders Borg nu vill stoppa i ett lagförslag?
- Just det, vissa riskkapitalbolag har dock insett det kontroversiella i detta och självmant slutat använda räntesnurror i de bolag som verkar inom skattefinansierad verksamhet.
Varför reagerar regeringen på detta just nu?
- Det är nog efter skandalen på Caremas äldreboenden som detta kommit upp i den allmänna debatten. Det är bra att man tar tag i detta, Skatteverket har processat mot den här typen av upplägg i flera år. De bryter ju inte mot reglerna, det är reglerna som är korkade. Problemet är att om man ändrar reglerna ändras de för alla bolag och inte bara för riskkapitalbolagen som egentligen inte är några starka maktaktörer. Om större aktörer som Volvo och Ericson påverkas av ett sådant upplägg kommer det att hävda att de får konkurrensnackdelar, och då får man etablissemanget mot sig.
Hur ser det ut i andra länder?
- I Danmark finns det en regel att man inte får dra av räntorna över en viss nivå på skuldsättningen. USA har liknande regler som Sverige.
Ligger det något i att hårdare skatteregler gör att riskkapitalet flyttar någon annanstans?
- För riskkapitalbranschen skulle en förändrad skatteregel troligen inte ha någon större effekt. Detta är ingen stor del i vinsterna utan mer som grädde på moset. Jag tror inte att borttagande eller begränsning av aktieägarlån skulle leda till att riskkapitalföretagen slutar köpa svenska bolag.
Vet du om Argan Capital, HG Capital respektive Procuritas som äger Humana, Frösunda eller Olivia använder sig av aktieägarlån?
- Nej, det vet jag inte.
Beskattning av vinsten vid försäljning
Ett riskkapitalbolag investerar kapital från tex pensionsfonder när de köper företag. När företag säljs efter 5-6 år betalas en stor del av vinsten tillbaka till pensionsbolagen och riskkapitalägarna behåller vanligtvis runt 20 % av vinsten. Hur detta ska beskattas är en annan het fråga just nu i Sveriges riksdag. Regeringen har lagt fram ett förslag som har stött på motstånd i riksdagens finansutskott.
Enligt Per Strömberg består vinsten vid försäljning dels av en okontroversiell fast avgift som underhåller organisationen, omkostnader, löner osv.
- Den andra delen som går direkt till ägarna av riskkapitalbolaget vill de själva ska beskattas som kapitalvinst med 30 %. Skatteverket vill däremot beskatta detta som lön med marginalskatt. Om jag försöker vara oidelogisk kan jag lägga argument åt båda håll, jag kan se en lönekomponent i detta men å andra sidan har ägarna har stora delar av sina besparingar i riskkapitalfonderna.
Har detta blivit en högervänsterfråga i riksdagen nu?
- Det verkar så ja.
Tror vinstbeskattning påverkar branschen
Beskattningen av vinsten kan enligt Per Strömberg liknas med situationen för egenföretagare som istället för att ta ut lön ofta vill ta pengarna som utdelning med bolagsskatt. Här säger Skatteverkets så kallade 3/12 regler att egenföretagare måste ta ut lön upp till ett visst belopp innan han/hon tar resten som utdelning med bolagsskatt.
- Samma logik ville Anders Borg nu använda på riskkapitalbolagen, så att upp till 5 miljoner skulle vara lön och resten utdelning som skattas med bolagsskatt.
Hur man beskattar ägarna här tror Per Strömberg påverkar branschen mycket mer än aktieägarlån, särskilt om man går tillbaka retroaktivt som Skatteverket vill göra.
- Många skulle få ett antal hundra miljoner i skatteskuld, vilket å andra sidan visar på att mycket stora vinster görs. Samtidigt kan den här osäkerheten leda till att de lägger riskkapitalbolagen i andra länder eller bosätter sig i andra länder.
Detta gäller alltså bara bolag som är i Sverige som tex Procuritas som äger Olivia?
- Just det, det gäller inte Argan eller Hg Capital som äger Humana respektive Frösunda. Ser man krasst ekonomiskt på detta, är 3/12-modellen acceptabel för de flesta riskkapitalister. Om allt däremot skulle skattas som inkomst av tjänst tror jag många skulle flytta.
Kan man inte kvalitetssäkra ska man inte privatisera
Per Strömberg anser att man inte tänkte igenom konsekvenserna tillräckligt när man privatiserat vård och omsorg. Tanken vid starten på sent 80-tal var att den offentliga sektorn var ineffektiv och att man inte var nöjd med servicen samtidigt som ett mycket större behov förutsågs i framtiden. I den privata sektorn hade produktiviteten däremot varit hög. Det första upphandlade företaget skulle hitta nya lösningar och vid nästa upphandling skulle man kunna få samma tjänst billigare.
- Att begränsa vinsten är fel väg, då begränsar man också hur stor effektivisering som går att göra. Det är smartare att låta företag göra stora vinster och sedan vid nästa upphandling betala mindre, förutsatt att man inte gör avkall på kvaliteten förstås.
Per Strömberg anser att det hela gåttfel när stat, kommun och landsting varit dåliga på att mäta och följa upp kvalitet. Kan man inte följa upp med kvalitetsmätning borde man inte ha privatiserat menar han.
-I Caremas äldreboenden har det tydligen inte varit bra, men vi vet inte hur det ser ut på andra håll. Det måste finnas en otroligt bra kvalitetsmätning och kontroll. Den har ju varit i det närmaste obefintlig i äldrevården.
I skolsektorn har det däremot fungerat bättre enligt Per Strömberg.
- Visserligen har man problem med betygsinflation och att lärarna själva rättar de nationella proven, men valfriheten gör att föräldrar inte väljer skolor med dålig kvalitet. I äldrevården däremot har inte valfriheten fungerat, den äldre och kanske demente kan inte välja på samma sätt.
Lösningen är däremot inte att gå tillbaka till hur det var på 70-80-talet enligt Per Strömberg. För att klara välfärden behövs det privata aktörer menar han.
- Rätt väg är att investera mycket mer i kvalitetssäkring och uppföljning, staten ska sköta detta genom inspektioner, där man inte ringer några veckor i förväg utan är mycket tuffare än idag, säger Per Strömberg.
Per Strömberg intervjuades av Kenneth Westberg 2012-04-15
Vidare läsning
Statistik för större assistansanordnare och deras tillväxt 2008 - nov 2011
Per Strömberg - "personlig assistans är en idealisk riskkapitalbransch"