1 April 2015

Assistanskoll köps upp av Pricerunner

Assistanskolls jämförelsetjänst kommer från 1 januari 2016 att ingå Pricerunners verksamhet. Personalen på Assistanskoll följer med till nya lokaler på Regeringsgatan i centrala Stockholm.

Pricerunner som ägs av IAC lade nyligen ett bud på Assistanskolls jämförelsetjänst för att bredda sin verksamhet och ta sig in i den svenska omsorgssektorn. Assistansföretag ska nu kunna sökas på samma sätt som dammsugare och barnvagnar säger en talesperson för Pricerunner.

Personalen på Assistanskoll följer med och kommer nu att möta en helt ny miljö i en kapitalstark bransch. Ett krav från Pricerunner var att personalen ska använda kostym på arbetstid och ha en firmabil med loggan "Assistanskoll - en del av Pricerunner".

Detta är en omställning säger Kenneth Westberg på kontoret i Farsta.
– Nu behöver vi vänja oss vid att äta lunch på Café Opera och hotell Diplomat istället för kinakrogen i Farsta Centrum.

Permanent utredning av personlig assistans

Assistanskoll har via en säker källa fått veta att regeringen vill tillsätta en ständigt pågående utredning av personlig assistans. Dagens system med utredningar som avlöser varandra anses vara alltför kostnadsdrivande.

Vår källa på Socialdepartementet säger att regeringen tog beslutet efter att internrevisionen granskat kostnaderna för att varje enskild utredare ska sätta sig in i ämnet. En ständigt pågående utredning skulle slippa det arbetet.

Utredningen startar den 15 september 2015 och ska kunna lämna förslag på förändringar av assistansreformen en gång per år, troligen sista augusti lagom till riksdagens öppnande.

Nyckelpersoner från olika myndigheter ska rekryteras från Socialstyrelsen, Försäkringskassan, brukarrörelsen tillsammans med representanter från samtliga riksdagspartier vilket ska garantera att det kan komma förslag som kan få bred majoritet i riksdagen.

Efter att voteringen gjorts om fem gånger bordlades frågan

Igår skulle Riksdagen äntligen rösta om att ändra § 9a i LSS så att hela det grundläggande behovet räknas som grund för assistansersättning. Då hände något oförklarligt. Trots att talespersoner för samtliga partier sedan lång tid sagt att assistansbedömningarna blivit för hårda och borde ändras, blev röstresultatet ett nej till förändringar.

Ledamöterna blev mycket förvånade över resultatet och därför gjordes omröstningen om – fem gånger, men med samma resultat. Efter att riksdagens vaktmästartjänst konstaterat att det inte fanns några tekniska fel beslutade talmannen att bordlägga frågan och skicka den vidare till riksdagens utredningstjänst.

En riksdagsledamot som vill vara anonym var mycket upprörd.
– Jag förstår ingenting, vi har ju alla sagt att bedömningarna av assistansersättning blivit för hårda och att domen från 2009 om integritetsnära delar av grundläggande behov gick för långt. Hur kunde detta hända?

Vinstuttag enbart när goda levnadsvillkor uppnåtts

En kompromiss kan vara på väg i den heta striden om vinstuttag hos företag inom LSS och personlig assistans. Enligt en källa i den nystartade utredningen är regeringen, Vänsterpartiet och ett borgerligt parti i princip överens om att vinst kan tas ut om goda levnadsvillkor uppnås.

Frågan är nu hur man ska bedöma att goda levnadsvillkor uppnåtts. Därför kommer Socialstyrelsen att få ett sidouppdrag där goda levnadsvillkor ska definieras.
– Definiering av goda levnadsvillkor skulle kunna ske genom att det skapas en normalmodell med hjälp av tidigare forskning och en omfattande SCB-undersökning där vi får ett genomsnitt av allmänhetens syn på detta, säger Hjalmar Bengtsén som är sakkunnig i utredningen om vinster i välfärden.

Om goda levnadsvillkor verkligen uppnåtts skulle isåfall bedömas vid tvåårsomprövningen genom omfattande frågor och hembesök.
– Om så är fallet ges klartecken för anordnaren att ta ut vinst de kommande två åren från assistansersättning som beviljats den personen, säger Hjalmar Bengtsén.

Integritetskänsliga skäl i asylprövningen?

Kostnadsökningen i personlig assistans har dämpats av att enbart integritetskänsliga delar av grundläggande behov berättigar till assistans. Detta hävdar konsultfirman "Integritet - nyckeln till framgång" som nu erbjuder Migrationsverket att köpa och införa ett system med integritetskänsliga skäl vid asylprövning.

Stina Hartlén på konsultfirman "Integritet - nyckeln till framgång" anser att man kan lära av de ekonomiska effekter som uppnåtts i personlig assistans.
– 2007 slog Försäkringskassan fast att enbart integritetskänsliga delar av grundläggande behov ger rätt till assistansersättning, linjen fick stöd i Regeringsrätten 2009. Sedan dess har kostnadsökningen för personlig assistans dämpats. Vi ser möjligheter att även här dämpa kostnaderna för de volymer, förlåt asylsökande, som söker sig till Sverige.

I den modell som ”Integritet - nyckeln till framgång” erbjudit Migrationsverket skulle integritetskänsliga skäl upp till en viss nivå ge rätt till asyl och uppehållstillstånd. Modellen skulle innebära att handläggare på Migrationsverket med hjälp av ett bedömningsinstrument ställer frågor till den asylsökande.
– Det kan vara frågor om hur allvarlig och långvarig en integritetskränkande behandling varit i det land man söker asyl från. Sedan görs en bedömning om det räcker för att asyl ska beviljas.

Förändringen skulle även gälla redan fattade beslut. Alla uppehållstillstånd som beviljats sedan 1993 kan komma att omprövas. Det kan också bli aktuellt med återkommande omprövningar.
– Vi har inte diskuterat intervallet för omprövningar ännu, modellen med tvåårsomprövningar kan vara lite väl hård, man måste samtidigt känna trygghet i att bygga upp ett liv i Sverige, säger Stina Hartlén.

Funkisboenden nästa för Bert Karlsson?

De personer som förlorat sin assistansersättning kan vara nästa guldko för Bert Karlsson. En källa med god insyn säger att ett stort antal kommuner via SKL för samtal med Bert Karlsson om att hyra plats i så kallade funkisboenden.

Företrädare för ett stort antal kommuner menar att en ny typ av boenden behövs eftersom många personers stöd inte längre räcker till för att de ska kunna bo i egen bostad. Boenden ute i landsbygden skulle kunna vara lämpliga enligt Per Anders Larsbo på SKL.
– Bert Karlsson har arbetat länge med boenden för asylsökande och vi undersöker nu möjligheterna att göra samma sak här. Dåligt besökta vandrarhem eller kursgårdar skulle kunna användas för den här behjärtansvärda uppgiften.

Boendena måste även göras tillgängliga i den mån de inte är det. Här kan kommunerna gå in och lägga till resurser fortsätter Per Anders Larsbo.
– Ja om ett företag sköter drift och tillhandahåller personal bör kommunerna bidra till anpassning i form av ramper och handikapptoaletter.
SKL ser dock ett problem i ökade färdtjänstkostnader om boendena ligger alltför avlägset till.
– Därför diskuterar vi möjligheten att köpa in minibussar eller kanske tom utgångna SL-bussar som kan disponeras av varje enskilt boende, säger Per Anders Larsbo.

Som tur är innehåller nyhetsbrevet enbart aprilskämt. Men vem vet vad framtiden har att bjuda på…

Ge oss synpunkter!

Skicka sidan till: