Karin Boskovic, IfA – ”Vi såg likheter i utformning av assistans för barn och vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar”
I projektet IFOKUS utvecklar IfA en metod för att öka möjligheten till delaktighet och självbestämmande för vuxna assistansberättigade med kommunikativa och kognitiva funktionsnedsättningar.
– Metoden ska underlätta kommunikationen mellan den assistansberättigade och assistansanordnaren, säger Karin Boskovic.
Projektet IFOKUS
IfA har beviljats stöd från Allmänna Arvsfonden för projektet IFOKUS som ska öka förmågan till självbestämmande för vuxna assistansanvändare med kommunikativa och kognitiva funktionsnedsättningar. Projektet startade 1 september 2014 och samarbetar med Dart kommunikations- och dataresurscenter i Göteborg och ett antal assistansanordnare i att utveckla en metod som ska öka den assistansberättigades självbestämmande. Karin Boskovic är projektledare.
– Vi fick medel från arvsfonden att utveckla metoden under ett år. Därefter kommer vi att söka ytterligare medel för att kunna sprida informationen.
Projektet Lyssna lade grunden
Karin Boskovic drev tidigare IfA: s projekt Lyssna som pågick 2008 - 2012 och handlade om barn och ungas rättigheter i assistans. 2011 infördes ett barnperspektiv i LSS och nya krav ställdes på assistansanordnare. Barnen skulle göras delaktiga i utformningen av assistansen. Föräldrar, anhöriga och anordnare skulle ges stöd för att göra det möjligt. I projektet utvecklades en samtalsmatta där olika samtalsämnen och frågor framställs i form av bilder. Lyssna-projektet ledde i sin tur till att IFOKUS tog form berättar Karin Boskovic.
– Vi märkte att många anordnare kände sig osäkra inför att sätta sig och prata med barn om assistansen. Kravet väckte lite rädsla helt enkelt. Det vi då gjorde var att ta fram ett lättillgängligt verktyg man kunde använda vid utformningen av barns assistans. I det här arbetet var det flera användare som kände att det här verktyget kunde användas även av vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar. I båda fallen styr den assistansberättigade via en legal företrädare eller medarbetsledare.
Samtal sker via bildstöd
Under våren utbildas assistansanordnare i AKK, alternativ kompletterande kommunikation. Det innebär en intervjumetodik med ett bildstöd som hjälper personer att samtala om sin assistans berättar Karin Boskovic.
– Vi kommer att träffa anordnarna som är med i projektet under tre träffar under våren där vi utbildar dem i metoden. De får utbildning kring en samtalsmatta som det har tagits fram bildstöd till. Allt görs i samarbete med Dart kommunikations- och dataresurscenter i Göteborg.
Blir det webbaserat?
– Ja, verktyget ska ligga som en undersida till IfAs hemsida. Vi kommer att ta fram en ny sida med frågeformulär som används tillsammans med anordnaren och som kan utmynna i en arbetsbeskrivning där ansvarsfördelningen blir tydlig. Det kan sedan användas i introduktionen och styrningen av assistansen. Det blir då personens möjlighet att kunna vara maximalt delaktig.
God man eller inte
De flesta assistansberättigade lever sitt liv med stöd av assistans och styr själva hur de vill ha det. Men många behöver stöd och då åligger det assistansanordnaren att ge dem det, säger Karin Boscovic.
– Personer med kognitiva och kommunikativa svårigheter kan ha svårigheter att uttrycka hur assistansen ska vara utformad. Då kan man använda metoden för att tydliggöra i olika assistanssituationer.
Det är ett kommunikationsverktyg alltså?
– Det är en metod som ska användas i samtal om den personliga assistansen. Finns det en god man eller annan legal företrädare är det viktigt att tydliggöra den personens roll, i vilka frågor denne ska vara med och styra, samt hur assistansbehovet ska tillgodoses i olika situationer för att på så sätt skapa god kvalitet i assistansen.
Hur bör en god man vara involverad?
– En god man har en rådgivande funktion. Det är inte ovanligt att en god man är involverad i den personliga assistansen när personen behöver god mans stöd. Ibland kan god man vara involverad även i frågor, som den assistansberättigade kan styra själv över med stöd av assistans på ett eller annat sätt. Och i andra fall kanske den gode mannen inte finns där överhuvudtaget. Det handlar om att göra rollerna tydliga så det också blir tydligt för de personliga assistenterna.
Det låter svårt.
– Ja, det är jättesvårt. Men det gäller att man börjar prata om det så att man lyfter fram den assistansberättigades vilja, önskemål och rätt till sin personliga assistans.
Kan användas i genomförandeplanen
Verktyget kan användas som en del av genomförandeplan, då den assistansberättigade har behov av stöd i styrningen av assistansen. På det sättet blir metoden även en kanal för kommunikation med anordnaren och kan användas kontinuerligt under assistansen, säger Karin Boskovic.
– Det är ju inte assistenterna som ska tycka och tänka inom det här. Det är en metod där den assistansberättigade tillsammans med anordnaren och eventuella företrädare kan utforma assistansen.
Ska metoden hjälpa assistenterna att komma in sin arbetsroll?
– Fokus ska ligga på den assistansberättigades möjlighet att kunna kommunicera och tydliggöra hur behoven och önskemålen ser ut. Sedan kan det användas som ett underlag när man informerar och diskuterar med assistenterna. Det ska inte vara så att assistenterna styr hur assistansen utformas.
Är det vanligt att assistenten styr?
När den assistansberättigade saknar förmåga att instruera och informera sina personliga assistenter är det viktigt att på annat sätt tydliggöra dennes vilja och önskemål. Saknas tydligheten, så är det lätt att det istället är de personliga assistenternas vilja och initiativ som styr. Vi får ofta höra detta från assistansanvändare, anordnare och företrädare. Det är viktigt för alla parter att det blir tydligt hur personen vill ha det och vad den personliga assistenten ska kompensera för.
Kan den här metoden användas i alla assistansuppdrag?
– Metoden kan användas i alla typer av uppdrag, men som anordnare måste man anpassa metoden utifrån den enskilda assistansanvändaren. Om man ska anordna assistans för personer som har omfattande funktionsnedsättningar, kanske med kognitiva svårigheter så krävs det att anordnaren lägger ner engagemang för att säkerställa kvaliteten i assistansen. Vissa assistansanvändare har inte förmåga att på något sätt samtala om sin assistans och kommunicera sina önskemål. I de situationerna får anordnaren tänka på ett annat sätt. Då får man ha dialogen med företrädaren och med anhöriga eller andra personer som känner person allra bäst och försöka få fram hur assistansanvändaren ska kunna bli nöjd med assistansen för att kunna tydliggöra detta för de som utför insatsen. På så sätt kan vi arbeta för att öka assistansanvändarens rätt till delaktighet på sitt sätt och göra dennes assistans personlig, säger Karin Boskovic.
Karin Boskovic intervjuades av Herman Grafström 2015-03-30
Vidare läsning