Anna Westin, doktor i offentlig förvaltning, Åbo Akademi – ”Störst egenmakt i svenska brukarkooperativ”
I Sverige har assistansanvändare högst egenmakt i brukarkooperativ, lägst i kommuner, företag ligger däremellan. I Finland är egenmakten större för egna arbetsgivare än för de som anlitar ett företag. Det hävdas i en doktorsavhandling där egenmakt jämförts i olika anordnarformer.
Anna Westin har i sin doktorsavhandling Egenmakt och välfärdens praktik undersökt vilket inflytande och självbestämmande assistansanvändare har i Sverige och Finland. Hon har intervjuat 112 personer i fallstudier relaterat till företag och egna arbetsgivare i Finland samt brukarkooperativ, kommuner och företag i Sverige.
Egenmakt i personlig assistans
Anna Westin använder i sin avhandling egenmakt som övergripande begrepp vilket innefattar inflytande och självbestämmande för assistansanvändaren.
– Jag har valt att definiera brukarens inflytande över sin personliga assistans som en kombination av dels självbestämmande i valet av anordnare; dels inflytande i vardagen och möjligheten att detaljstyra sin personliga assistans efter egna behov, säger Anna Westin och refererar till bland annat Adolf Ratzka som grundade Sveriges första assistanskooperativ 1983.
– Adolf Ratzka beskriver i ”Independentliving rörelsen banade vägen” vikten av att assistansanvändaren bestämmer vilka som arbetar för honom/henne, med vilka uppgifter, när, var och hur. Då kan brukaren skräddarsy sin personliga assistans efter egna behov.
Anna Westin har utifrån studiens resultat konstruerat ett index som visar de viktigaste skillnaderna, tex om assistansanvändaren har rätt att vara arbetsledare, styra över assistenternas arbetsuppgifter och när de arbetar.
– Andra faktorer är vem som har sista ordet om schema och rekrytering, om brukaren erhåller fortbildning i att vara arbetsledare eller har inflytande över hur assistansersättningen fördelas mellan, lön, utbildning och omkostnader.
Högst egenmakt i svenska brukarkooperativ
Resultaten i avhandlingen visar att egenmakten är störst i brukarkooperativen. Där kan assistansanvändaren agera som autonom arbetsledare och i praktiken fungera som en egen arbetsgivare i brukarkooperativets ram, säger Anna Westin.
– Brukaren kan också välja att ha en administrativ arbetsledare som ger råd och stöd med att arbetsleda assistenterna och som håller i medarbetarsamtal och lönesamtal.
Som medlem i brukarkooperativet kan assistansanvändaren få möjlighet att utbilda sig och få fortbildning, säger Anna Westin.
– Det finns ingen motsvarighet i andra organisationsformer där brukaren som autonom arbetsledare arbetar med kvalitetsuppföljning, fortbildning och genom medarbetar–, lönesamtal, personalträffar.
Sättet att tänka kring egenmakt märks i tex i avtalet och genomförandeplanen som reglerar rättigheter och ansvar för assistansanvändaren och brukarkooperativet som arbetsgivare. Brukarkooperativ passar in på styrningsmodellen New Public Governance med målet att skapa partnerskap mellan medborgare och stat/kommun.
– Medborgaren som brukare förväntas här agera som medproducenter av välfärdstjänsterna och delta i kollektiva beslutsprocesser.
Brister i svenska kommuner
I svenska kommuner ligger betoningen på medbestämmande för assistansanvändaren som kan vara arbetsledare i vardagen, säger Anna Westin.
– Det saknas dock fortbildning för brukaren och assistenterna kan vara utbildade men lyder då främst kommunens åsikter i stället för brukarens åsikter.
Expertbedömningar avgör assistansanvändarens som förväntas vara passiv. Den administrativa arbetsledaren har arbetsgivaransvaret och sista ordet vid rekrytering och vikarieanskaffning och måste vanligen ta hänsyn till övertaliga vid kommunen och då väger assistansanvändarens åsikt lätt, säger Anna Westin.
– Nivån på egenmakt för brukaren är förhållandevis låg men brukaren är inte helt utan egenmakt. Ofta är tanken att brukaren ska ges möjlighet att godkänna sina vikarier men i praktiken kan brist på personal göra att det inte går.
Kommunerna motsvarar styrningsmodellen traditionell förvaltning som ger minst självbestämmande, mottagaren är främst en passiv mottagare av välfärdstjänster.
– Brukarens självbestämmande ses ofta som ett snävt egenintresse där legitimiteten för makt finns främst vid politiska val och beslut i stället för att brukaren ses som expert på sitt eget liv.
Assistansföretag i Sverige
Företagen i Sverige kan se mycket olika ut i Anna Westins studie. I regel har assistansanvändaren en administrativ arbetsledare med hela arbetsgivaransvaret.
– Brukaren har vanligtvis sista ordet kring rekrytering av nya personliga assistenter och godkänner de som arbetar som vikarier.
Företagen vinner över kommunerna då de brukar värna assistansanvändarens rätt att välja sin personliga assistent vid rekrytering, säger Anna Westin.
– Vid vikarieanskaffning kan det vara en administrativ arbetsledare, en personlig assistent eller brukaren själv som håller i detta.
Styrningsformen i svenska företag är New Public Management där målet är frihet för individen som konsument. Företagen söker vinstmaximering men visar också på sociala mål för sin verksamhet, säger Anna Westin.
– Brukaren agerar genom att välja anordnare. Det kollektiva deltagandet i beslut faller bort och företagen får näst sämst resultat bland svenska anordnartyper avseende brukarens egenmakt.
Assistansföretag i Finland
De finska företagen når mycket lägre nivå av egenmakt för assistansanvändaren än svenska företag, säger Anna Westin. Detta beror delvis på finansieringssystemet där kommunen ofta använder sig av köptjänster och andra regelsystem gentemot företagen.
– Många finska kommuner är små, har liten ekonomi och en stark statlig styrning vilket ger låg ekonomisk handlingskapacitet och liten förändringsbenägenhet.
En annan förklaring är det sätt man kontrakterar ut tjänster från kommuners sida för att spara pengar, säger Anna Westin.
– Styrning genom kontrakt gör det möjligt för kommunen att mäta prestanda. Valfriheten blir starkt begränsad. Sveriges vouchersystem vid beslut av Försäkringskassan där brukaren har rätt att välja anordnare och har en personlig budget ger bättre förutsättningar för egenmakt.
Egna arbetsgivare i Finland
Assistansanvändare som är egna arbetsgivare har större egenmakt än de som får assistans via företag. De har mer frihet som arbetsledare i vardagen, men upplever sig ofta påtvingade sin roll, säger Anna Westin.
– Kommunens handläggare har makten att utforma tjänsten och kontrollera ekonomin men brukaren erhåller ändå en hög nivå av egenmakt då de själva förväntas verkställa sin personliga assistans fullt ut.
Ingen av de intervjuade hade fått någon fortbildning kring personlig assistans. De var också personligen ansvariga vid en juridisk konflikt, säger Anna Westin.
– Många var aktiva i handikappråd eller föreningar.
Denna form passar in på organisationsformen kommunitarism där målet är ökad autonomi för tredje sektorn (civilsamhället) vid organisering av offentliga tjänster.
– Brukaren saknar kontroll över beslut som rör tjänstens utformning men ansvarar för att verkställa tjänsten och har stor makt i vardagen och kan välja sina assistenter.
Har du jämfört med assistansanvändare som är egna arbetsgivare i Sverige?
– Nej, jag inte kommit på något bra sätt att få tag på dem metodiskt, men de hade nog haft mest inflytande av alla då de själva utan tvång väljer att verkställa sin egen personliga assistans. Jag hoppas få göra en större nordisk jämförelse de närmaste åren på samma tema där de om möjligt ingår, säger Anna Westin.
Skillnader mellan Sverige och Finland
Personlig assistans ingår i en rättighetslagstiftning i både Finland och Sverige, men i Finland är den underställd socialvårdslagen och mindre i omfattning. I Finland beviljar kommunen assistans, i Sverige både kommun och stat(Försäkringskassan).
– I Finland beviljas mycket färre antal timmar vilket i praktiken begränsar brukarens självbestämmande, assistansen blir mer på assistentens villkor, säger Anna Westin.
Kommunen i Finland kan besluta att assistansanvändaren inte kan välja något annat än att bli egen arbetsgivare. Assistansanvändaren kan också få en servicesedel och välja mellan anordnare godkända av kommunen eller få en köptjänst utan valfrihet där olika organisationer kan anordna assistansen.
– Kommunen har den ekonomiska makten och avgör vilken valfrihet brukaren har. I Sverige får brukaren både valfrihet och en personlig budget vid statligt beslutad personlig assistans från Försäkringskassan, vilket är viktigt för att garantera brukarens inflytande, säger Anna Westin.
Finland ger assistans vid synskada
I Finland ställs formellt krav på att assistansanvändaren ska kunna handleda och arbetsleda sina personliga assistenter, i Sverige saknas ett sådant formellt krav.
– Detta leder till att den personliga assistansen riktar sig till olika målgrupper och har olika omfattning. I Finland kan personer med svåra kognitiva funktionsnedsättningar ha svårare att erhålla personlig assistans, medan exempelvis synskadade sedan lagen ändrades senast rätt till personlig assistans, till skillnad från Sverige där synskadade inte ens räknas in i LSS personkretsar längre, säger Anna Westin.
Anna Westin intervjuades av Kenneth Westberg 2022–01–18
Vidare läsning
Egenmakt och välfärdens praktik – En jämförande studie av brukarens inflytande inom olika organisationer som anordnar personlig assistans i Finland och Sverige
Doktorsavhandling, Anna M. Westin, Åbo Akademi. 2021