läs skrivbordsversionen istället
Ellinor Englund, jurist på SKL, menar att Socialstyrelsens kritik av kommunerna är märklig. Hon säger att det troligen finns en felaktig uppfattning om vad assistans ska kunna innebära och att det inte ska finnas en gräns för kostnaderna.
I Socialstyrelsens rapport Kartläggning och analys av vissa insatser i LSS – Tilläggsuppdrag avseende insatsen personlig assistans sägs det att hälften av kommunerna har lokala riktlinjer, tex att assistans beviljas för högst en veckas semester per år, att utlägg för fika för en assistent får vara max 30 kr eller att omvårdnad av barn till en person med funktionsnedsättning som huvudregel inte är en syssla för den personliga assistenten. Karin Flyckt på Socialstyrelsen liksom STIL och IfA är kritiska mot detta. Ellinor Englund, jurist på SKL svarar däremot att det måste finnas riktlinjer.
– Riktlinjer behövs för att underlätta för handläggare att göra likvärdiga och rättvisa bedömningar. Att omvårdnad av barn som huvudregel inte är en syssla för assistenten står tydligt i den ursprungliga LSS–propositionen (sid 176). Man kan däremot få andra insatser med stöd av socialtjänstlagen(SoL). Det framställs ofta som att man inte får hjälp alls om man inte får assistans.
Vad svarar du Socialstyrelsen när de säger att sådana här riktlinjer begränsar utrymmet för en individuell bedömning?
– Vi tycker det stora problemet är att lagstiftningen är oklar och att många riktlinjer därför behövs. Att Socialstyrelsen är kritisk mot riktlinjer som har stöd i förarbeten och rättspraxis är förvånande. Uppenbart felaktiga riktlinjer kan givetvis inte försvaras.
Karin Flyckt på Socialstyrelsen kritiserar även att man begränsar assistans för semester till en vecka per år…
– Det framstår som en märklig riktlinje. Det kan däremot finnas ett behov av en riktlinje kring var man kan ha assistans under sin semester. Det är ett problem att det inte framgår vad som gäller i LSS vid utlandsvistelse. Man kan kanske tycka att om man får assistansersättning ska man kunna göra vad som helst med sin assistans. Problemet är att kommunen har basansvaret och kan få skicka ut assistenter t.ex. till Grekland hos en privat anordnare om de ordinarie assistenterna blivit sjuka. Om detta är en skyldighet bör det framgå av lagtexten.
I Socialstyrelsens rapport framgår det också att 14 % av kommunerna betalar ut ett timbelopp/assistanstimme som är lägre än Försäkringskassans schablonbelopp. Ytterligare 12 % säger att de betalar ut en ersättning på ett annat sätt än ett timbelopp, tex genom att ersätta faktiska kostnader. Ellinor Englund svarar att kommunerna inte är bundna av schablonbeloppet.
– Då är det inte konstigt att man betalar ut faktiska kostnader – Regeringsrätten konstaterade redan 2005 att kommunens skäliga kostnader för personlig assistans utgår från de verkliga kostnaderna. Däremot att ha en generell lägre schablon är tveksamt. Lägre ersättning än schablonen kan däremot vara aktuell efter en individuell prövning.
Socialstyrelsen säger att möjligheten att välja anordnare kan minska?
– Det är förvånansvärt att Socialstyrelsen är kritisk i de fall lagstiftningen följs. Om Socialstyrelsen anser att valmöjligheten begränsas då kommunerna ersätter faktisk kostnad och att det är ett stort bekymmer bör myndigheten arbeta för ändrad reglering.
På frågan om det finns en konflikt mellan att försöka hålla kostnader nere och höga mål för vad LSS och personlig assistans ska innebära, svarar Ellinor Englund att det finns en föreställning om att LSS omfattar mer än vad som faktiskt är fallet.
– Det har många av de senare rättsfallen från Högsta förvaltningsdomstolen visat.
Ska man inte kunna leva det liv man vill via LSS och personlig assistans?
– Jo så långt det bara är möjligt men det finns gränser kring vad som regleras i LSS. Man kan föra samma resonemang som Högsta förvaltningsdomstolen i målet om omkostnader vid ledsagarservice. Om det varit lagstiftarens tanke att insatserna ska omfatta allt enligt den enskildes önskemål så skulle det sannolikt ha framgått tydligare i LSS.
Vad anser du om att personliga assistenter sköter om husdjur som hund och katt eller att de hjälper till att sköta en trädgård?
– Lagen ger inga tydliga svar på vilka behov som ska tillgodoses med personlig assistans. Det är därför svårt att veta vad som är en korrekt bedömning. Med tanke på det lilla som framgår av lagens förarbeten så ingår detta förmodligen inte i assistentens uppdrag.
En del menar att assistans ska innebära att man kan göra det man skulle ha gjort om man inte haft funktionsnedsättningen …
– Till viss del kan man instämma i detta – ”att leva som andra” uttrycks i lagtexten. Det är emellertid väldigt oklart vad det egentligen innebär. Med tanke på att skötsel av katt och hund etc. inte torde ingå i assistentens arbetsuppgifter, inte heller att sköta om lite större barn – så kan man nog inte tolka det så att allt som ”andra” kan göra ingår. Ett förtydligande från lagstiftarens sida är önskvärt.
Anser du att det finns en naivitet om att det inte ska finnas en gräns?
– Ja det kan man säga, det måste finnas en gräns. Det finns väl ingen lag i det här landet som inte har en gräns.
Många menar att en rättighetslagstiftning måste få kosta och inte ha en gräns?
– Ja en rättighetslagstiftning måste få kosta men lagen har vissa gränser. Några gränser är tydligt fastlagda av domstol andra är fortfarande oklara.
Hur kommer det sig att det finns så olika syn hos Socialstyrelsen och SKL?
– Ja, det får du fråga Socialstyrelsen om. Vår ambition är att vara så korrekta som möjligt utifrån gällande lagar och rättspraxis.
STIL har sagt de känner stöd i Socialstyrelsens rapport och är mycket kritiska mot kommunerna. Ellinor Englund svarar att det är bra att vara kritisk mot kommunerna när de gör felaktigheter men inte när de håller sig inom lagens ramar.
– En del problem som framkommer har att göra med det dubbla huvudmannaskapet, något som kommunerna i åratal försökt göra något åt.
Hur ska lagen ändras?
– Lagstiftningen bör vara tydligare så att bl.a. tveksamheter om innehållet i det arbete som assistenten ska utföra försvinner. Håller vi oss bara till assistansen så borde det vara bara en huvudman för all personlig assistans, och assistenternas sjuklöner bör finansieras via schablonersättningen. Detta har vi talat om i många, många år. När personer förlorar sin assistansersättning och ansvaret flyttas till kommunerna blir det dubbla utredningar hos kommun och stat och dubbla överklaganden i förvaltningsdomstolar, det är ett enormt resursslöseri.
Rapporten visar att åtta kommuner sätter en miniminivå (upp till 15 tim/vecka) för hur många timmar grundläggande behov man ska ha för att kunna få personlig assistans. Även detta anser Ellinor Englund bör lösas med tydligare lagstiftning.
– I Regeringsrättsdomen 5321–07 om grundläggande behov från 2009 framkommer det att det finns en nedre gräns när man kan ifrågasätta om det finns rätt till assistans om timmarna är för få. Men det är inte uttalat var den går. Då har vissa kommuner satt en gräns för att ha någon form av riktlinje. Lagstiftaren bör sätta en gräns eller tydligt ange att någon nedre gräns inte ska finnas. Nu är det oklart vad som gäller.
Ellinor Englund anser även att det är en missuppfattning att det ska vara en högre standard i LSS än i SoL därför att insatserna i LSS ska ge ”goda levnadsvillkor” medan insatserna i SoL ska ge ”skälig levnadsnivå”.
– Goda levnadsvillkor i LSS är en kvalitetsnivå på insatserna men det påverkar inte bedömningen av någons rätt till insats eller vad som ryms i varje insats. Skälig levnadsnivå däremot är inte bara en nivåbestämning utan begreppet ger också uttryck för vilken form av insats, vård och behandling, andra stödformer eller ekonomiskt bistånd som kan komma ifråga. Skälig levnadsnivå är mer en angivelse av vad som totalt ska uppnås efter en helhetsbedömning av en människas situation.
Ska det inte vara någon skillnad?
– Begreppen går enligt min mening inte att jämföra. Om du menar skillnad i kvalitet så blir det konstigt att hävda att det ska vara det. Skulle du säga att ett familjehem som tillhör LSS personkrets ska ha en högre kvalitet än ett som beviljas enligt SoL och i så fall varför? Jag tror inte man ska tolka det så. Vår önskan är att lagstiftningen förbättras så att det blir tydligare vad som gäller. Vi vill att man gör en total översyn av LSS.
Finns det någon gräns för hur tydlig lagen ska vara?
– Ja det finns det, ju tydligare lagen är desto svårare blir det att göra individuella prövningar, så detta är inte helt enkelt. Det behövs en större tydlighet än idag men inte så detaljerat att man förlorar möjligheten till flexibilitet och att kunna anpassa insatser efter individer.
Personer som fått assistansersättning ersatt av kommunal assistans har enligt Socialstyrelsens rapport i genomsnitt 25 % färre timmar, i genomsnitt 54 tim/vecka jämfört med 72 tim/vecka. Ellinor Englund kan inte säga om vad det beror på och tycker själv att det verkar märkligt.
– Detta bör man verkligen titta närmare på.
77 % av kommunerna säger att de alltid, eller i de flesta fall, tidsbegränsar sina beslut om personlig assistans. Socialstyrelsen säger i rapporten att detta skapar osäkerhet och otrygghet. Ellinor Englund undrar då om kommunerna egentligen inte borde göra samma tvåårsomprövningar som Försäkringskassan.
– Omprövningar görs för att den enskilde ska ha ett korrekt beslut. Bedömningar när det gäller behov av personlig assistans är svåra att göra och kan behöva korrigeras. Behov ändras också över tid och beslut behöver därför uppdateras. Är Socialstyrelsens uppfattning att tidsbegränsningar skapar osäkerhet och otrygghet så borde en rimlig följd av det vara att även kritisera Försäkringskassans skyldighet att regelbundet ompröva beslut.
Vad anser du om att assistans kan tas bort fast funktionsnedsättningen är oförändrad när rättspraxis ändras?
– Jag kan förstå att man kan bli helt förskräckt av detta. Det är inte bra om vi har en lagstiftning som är så otydlig att sådant kan hända. Men om jag förstått saken rätt så är det inte så att man förlorar sin assistans när rättspraxis ändras utan det blir ett byte av ansvarig huvudman – och det är ju något annat.
Många upplever en otrygghet av detta, t.ex. efter domen om integritetsnära delar av grundläggande behov 2009, hur ser du på det?
– Vi yttrade oss till domstolen i det målet och hade invändningar när det gäller den märkliga tidsberäkningen och uppdelningen av behov. Det är en olycklig dom, möjligen bör ändringar göras för att komma till rätta med följderna. Om en huvudman hade hela ansvaret skulle intresset avta för att på olika sätt reducera tid för personlig assistans, säger Ellinor Englund.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.