Stig Svensson, utredare, Socialdepartementet – ”Släpper man in vinstdrivande företag måste man ha en mycket hård kontroll”
Stig Svensson är osäker på om det går att bedöma omfattningen av fusk inom personlig assistans. Det är lätt att hamna i en bubbla och tro att alla fuskar säger han.
I sitt arbete på Skatteverket har han tidigare utrett kriminella som varit kopplade till assistansbolag.
– Jag har vid två tillfällen stött på att yrkeskriminella haft fejkade anställningar som personliga assistenter.
Åsa Regner gav nyligen Stig Svensson i uppdrag att fram till den 15 januari 2018 utreda assistansersättningens utveckling och hur assistansmarknaden vuxit fram.
Stig Svensson har arbetat i 40 år som skatteutredare med EKO–utredningar, de sista 10 åren med inriktning på grov ekonomisk brottslighet. Hans uppdrag för Socialdepartementet handlar bland annat om att se hur assistansersättning använts.
– Det har ju satts ifråga om pengarna alltid går till brukarna, säger han.
Vart har det gått annars?
– Övervinster, till bolagens ägare eller deras privata levnadsomkostnader.
Vilken sorts privata levnadsomkostnader?
– Allt, barnens leksaker, bilen, maten, semesterresor, vilket inte är avdragsgilla företagsomkostnader. Detta är generella problem som alltid finns runt fåmansaktiebolag, dvs icke publika aktiebolag där aktierna ägs av styrelsen. Jag blev mycket förvånad av att Försäkringskassan ursprungligen inte haft rätt att kontrollera vad anordnarna använt pengarna till.
Har du inte lite kort tid på dig om uppdraget ska vara klart till 15 januari 2018?
– Jag hade inte tagit på mig uppdraget om jag inte trodde att det skulle kunna ros iland inom den tid som getts.
Lätt att hamna i en bubbla och tro att alla fuskar
Stig Svensson ska även utreda om varför det finns mer misstankar om kriminalitet jämfört med hur många som döms. Det talas ofta om att 10-12 % går till felaktiga utbetalningar, vilket bedömts via metoden ”expert elicitation” i tex Vad kostar felen? från FUT-Delegationen 2007.
– Är misstankarna befogade? Har man rätt utredningsmedel och befogenheter? Jag har bara läst lite om expertmetoden och vet att det finns experter som säger att den fungerar medan andra säger att den inte fungerar alls. Jag vet inte hur den är uppbyggd men vet för egen del att när man jobbar med kontroll är det lätt att man hamnar i en bubbla och tro att alla i omgivningen fuskar.
Det är ju en del av kritiken mot metoden…
– Ja, det måste man vara uppmärksam på när man jobbar med kontrollverksamhet. Man måste vara medveten om att folk i allmänhet inte fuskar. Hur mycket det är kan variera beroende på hur mycket pengar som cirkulerar och hur lätt det är att fuska. Om det är mycket pengar och kontrollnivån är låg, då drar det till sig kriminella.
Så är det väl på alla områden?
– Ja vi har varit lite naiva och inte skyddat de allmänna försäkringarna tillräckligt.
Osäker på om det går att bedöma omfattningen av fusket
Stig Svensson är dock inte säker på att det går att bedöma omfattningen och berättar att man på Skatteverket tidigare försökt bedöma hur stort skattefelet (den del av skatten som aldrig betalas in) är och att man till slut hamnade i den sk heuristiska metoden, alltså bedömningar mellan tummen och pekfingret. De behöver inte vara felaktiga men kan alltid sättas ifråga.
– Jag får se hur långt vi kan komma. Jag kommer att ha kontakt med ISF som gör en utredning fram till december om effekterna av lagändringarna om kontroll som infördes 2013.
Du ska också se om lagtexten är utformad så man kan lagföra de kriminella på rimligt sätt med rimliga arbetsinsatser…
– ja, jag vet ju att ELMA-målet i Södertälje tog upp hela Stockholms bedrägerirotels arbete under ett års tid. Det är orimligt. Om lagen behöver ändras vet jag inte, det kanske behövs andra metoder. Jag får ha ett öppet sinne för vad man kan göra.
Kriminella med fejkade anställningar som assistenter
Stig Svensson berättar att han stött på assistansfusk/kriminalitet i sitt arbete på Skatteverket. Dels när han arbetade som handläggare, dels när han var ledare för kontrollinsatsen Grov Ekonomisk Brottslighet, GEB, i Skatteverkets södra region.
– Som handläggare av grov ekonomisk brottslighet råkade jag vid två tillfällen ut för att den kriminelle plötsligt redovisade intäkter som LSS–assistent vilket förklarade hur de hade kunnat överleva. Vid det första tillfället var min spontana tanke: ”Det var som f–n. Undrens tid är inte förbi. Människor kan bli bättre.” Vid det andra tillfället hade jag sådan information att jag visste att det var lögn. Han utförde inget arbete men fick lön från ett assistansbolag. Jag hörde då runt bland kollegor och förstod att det var något som förekommit även i andra fall.
Vilken typ av kriminalitet sysslade de personerna med?
– Det var dels en medlem i ett kriminellt motorcykelgäng, dels en knarkbaron.
Men det har ju inte med personlig assistans att göra, varför var de assistenter?
– Det undrade jag också. De kriminella fick problem att förklara för Skatteverket vad de levde på när de redovisade noll inkomst. Ibland kan de säga att de sålt konst, vunnit på spel etc. Men det håller inte längden varför de för att slippa skattekontrollen visar upp en officiell inkomst. Vissa blir då socialbidragstagare. Men de som är högre upp i hierarkin tycker det är pinsamt och skaffar istället en ”riktig” inkomst.
Så ledningen för vissa assistansbolag har kontakter med kriminella nätverk?
– Ja någon form av kontakt finns det, om det sedan är vänskap eller hot eller annat vet jag inte.
Byggbolag blev assistansanordnare
2012 gjorde Skatteverket en utredning på uppdrag av finansdepartementet om skatteplanering i välfärdssektorn. Stig Svensson berättar att det fanns ett byggbolag som byggt upp enorma vinster.
– Plötsligt blir byggbolaget en assistansanordnare. Varför sker det, jo vinsterna som jobbats upp kunde då i en mycket löneintensiv verksamhet som LSS, plockas ut som aktieutdelning till en mycket lägre beskattning än om det tagits ut som lön. Ju högre lönesumma du har i ett bolag ju mer utdelning kan du nämligen ta ut enligt de sk 3:12 reglerna.
Togs inte med i GEB, Grov Ekonomisk Brottslighet
För 5-6 år sedan övervägdes det om utredningar av assistansbolag skulle läggas in i insatsen GEB (Grov Ekonomisk Brottslighet) på Skatteverket. Rapporter hade visat att det förekom omfattande fusk med löner (fel personer på kontrolluppgifterna), att bokföringarna hade mycket omfattande brister och att privata levnadsomkostnader redovisats som företagskostnader, berättar Stig Svensson.
– Efter diskussioner beslutades att hålla dessa utredningar utanför GEB.
Vad hade det inneburit om assistans tagits in i GEB?
– Det hade gjorts fler utredningar med större resurser. Vi ansåg dock att skatteeffekten av att lönerna redovisas på fel personer är liten. Att bokföringarna har stora brister och att privata levnadsomkostnader lades in i bolagen bedömdes inte vara tillräcklig grund för att lägga utredningarna i GEB. Vid tidpunkten för beslutet kände vi också till Södertälje–fallet med ELMA assistans men vi ansåg att ett fall inte kunde ligga till grund för att lägga assistansbolagen i GEB.
Ville Försäkringskassan det skulle tas in i GEB?
– Ja det togs upp i samband med ELMA–fallet. Det finns ofta ett intresse att det läggs i GEB för att få avlastning. Vi sade att visst var det hemskt brottsupplägg i Södertälje men det betyder ju inte att det är likadant i andra städer.
Kommer inte att syssla med bedömning av assistanstimmar
Förutom den typ av kriminalitet som Stig Svensson kommit i kontakt med finns det även en debatt kring överutnyttjande, vilket sägs förekomma om personer beviljas och/eller använder fler assistanstimmar än de behöver. Det är dock inget Stig Svensson kommer att titta på.
– Det handlar om läkarbedömningar och bedömningar på Försäkringskassan, jag kan inte LSS och ska inte syssla med det. Detta kommer LSS–utredningen att titta på. Jag ska titta på den grova kriminaliteten och hanteringen av pengarna.
Ser ingen fri marknad i välfärden
När det gäller privata anordnare vill Stig Svensson skilja på bolag och firmor å ena sidan och fonder, föreningar och stiftelser å den andra. Bolag drivs för att ge ägarna vinst säger han, vilket är en grundpelare i ett kapitalistiskt samhälle tillsammans med en fri marknad.
– Den grundpelaren ska vi vara rädda om. För vi vet att det inte finns något samhällssystem som är bättre på att effektivisera produktionen av varor och tjänster än det kapitalistiska.
Men när det gäller välfärden finns ingen fri marknad menar Stig Svensson som kallar det en kvasimarknand.
– Hur utvärderar man kvalitet i LSS? När kvaliteten inte kan mätas enkelt tar automatiskt vinsten över i ett vinstdrivande företag. Man kan också skumma marknaden på ”lätta” brukare eftersom man får lika mycket betalt för dessa som ”tunga” brukare. Du är ingen vanlig konsument på välfärdsmarknaden. Man kan välja att avstå från att köpa t.ex. en bil eller en städtjänst på den fria marknaden. Men på välfärdsmarknaden med t.ex. ett hjärtfel eller en funktionsnedsättning kan du inte avstå.
Är det bättre ju fler anordnare det finns att välja på?
– Det är bra att man kan byta från den ena till den andra, men vilka som ska få verka på marknaden är en annan femma.
Vinstdrivande företag i LSS kräver mycket hög kontroll
Släpper man in vinstdrivande företag inom LSS måste man ha mycket höga krav på uppföljning och kontroll fortsätter Stig Svensson.
– Detta har man efterhand insett och infört t.ex. tillståndsgivning för assistansbolag. Kostnaden för denna kontroll- och uppföljningsapparat får då vägas mot att släppa in de vinstdrivande företagen. I Tyskland drivs ena halvan av sjukvården av det allmänna och nästan hela andra halvan av stiftelser eller liknande institut som inte har vinstsyfte. Alla pengar som kommer in i systemet går tillbaka till sjukvården.
Vore Tyskland en modell för Sverige?
– Det är något som diskuteras inom Reepalus utredning. Det skapar problem om man tar in vinstdrivande på denna typ av marknad. Det har vi sett efterhand varför man infört tillståndsgivning och skärpt tillsynen.
Åsa Regnér anser att regeringen får orättvis kritik
Många som har personlig assistans är rädda för att fusket/kriminaliteten ska leda till att deras assistanstimmar skärs ner eller tas bort.
Hur ser du på det?
– Om det finns ett omfattande fusk kommer jag att föreslå åtgärder mot fusket. Mitt uppdrag är att säkerställa att LSS kan fortsätta. Det var statsrådet Åsa Regnér tydlig med inför att jag fick uppdraget.
Många gör kopplingen att förekomsten och särskilt debatten om fusket gör att det blir hårdare bedömningar av domstolar och på Försäkringskassan…
– Detta var statsrådet Åsa Regnér ganska irriterad på, hon tyckte regeringen och Försäkringskassan fått mycket orättvis kritik från media. Hon menade att Försäkringskassans måste ha en mer restriktiv hållning eftersom de inte kan strunta i vad Högsta Förvaltningsdomstolen sagt. Det kan och får inte en myndighet göra i en rättsstat. Hon sade också att riksdag och regering nu behöver se om detta (domstolarnas tolkning) var vad var man tänkte när lagen skrevs. Annars måste lagen ändras. Och det ska som jag förstår det, Desiree Pethrus titta på. Angående mitt uppdrag sade hon att fusket måste bort, för om det fortsätter med fuskfall efter fuskfall ifrågasätts snart hela LSS, säger Stig Svensson.