läs skrivbordsversionen istället
– Brukarorganisationerna organiserar ju de ”vita” så att säga, därför finns det lite av ett blint öga där.
I Personlig assistans – Analys av en kvasimarknad och dess brottslighet analyseras assistansmarknaden med avseende på vad det är som driver tim- och kostnadsutvecklingen samt brottslighetens omfattning. Stig Svensson som lett utredningen har tidigare varit utredare i 40 år på Skatteverket. Han uppskattar det medvetna fuskets omfattning i personlig assistans minskat från en högre nivå och nu ligger mellan 2 och 6 procent.
FUT- Delegationens uppskattning 2007 på 7 % är inte osannolik menar Stig Svensson som tidigare sagt att det innan 2011 var ”vilda västern” i assistansen.
– 2011 infördes krav på tillstånd, 40 % av anordnarna underkändes. Socialstyrelsen konstaterade då att de inte i någon annan bransch upplevt så hög andel oseriösa aktörer. Vinstmarginalerna var under denna tid ständigt stigande. Efter den inledande tillståndsprövningen har regelverket och tillsynen skärpts ytterligare, men vi tror inte att de sopat helt rent för dörren.
Försäkringskassan uppskattade enligt Stig Svensson i underlaget till FUT- Delegationens uppskattning 2007 (sid 40 och 96) fusket till 2 % medvetet fusk från den sökande.
– Försäkringskassan gjorde uppskattningen utifrån de kontrollmöjligheter de hade då. Eftersom deras kontrollmöjligheter är oförändrade bedömer vi därför att fusket uppgår till minst 2 %.
Men i FUT- Delegationens rapport (sid 96) sägs det ju att Försäkringskassan uppskattade fusket till 0,8 – 1,7 %, det är ju lägre än 2 %...
– Vi avrundade till 2 % eftersom Försäkringskassan hade en så otroligt liten bild av verkligheten när de nämner sina siffror.
Massmedia skriver direkt att fusket är uppemot sju procent, den högsta siffran det spann som Stig Svensson har i sin utredning.
– Massmedia har en egen logik, det avvikande och extrema får störst utrymme. Det kan jag inte skydda mig eller brukarorganisationerna ifrån. Vi skriver att fusket ligger mellan 2 och 6 procent. Det är omöjligt för oss att bestämma ett mer specifikt värde, säger Stig Svensson.
Brukarorganisationerna är upprörda och känner sig utpekade av siffrorna…
– Det kan jag förstå men brukarorganisationerna organiserar ju de ”vita”, så att säga, inte de kriminella, därför finns det lite av ett blint öga där.
Hur bedömer du fuskets omfattning generellt i andra socialförsäkringar tex VAB eller sjukpenning/sjukersättning?
– Det har vi inte tittat på men risken för fusk är större ju större belopp det handlar om i enskilda beslut. Här är assistans unikt i storleken på beloppen. Det man kan jämföra med är sjukersättning, där skulle risken kunna vara likvärdig.
Både FUT- Delegationen och Ekonomistyrningsverket i sin rapport 2010 har använt den sk expertmetoden, där nyckelpersoner från olika myndigheter, i brist på fakta, tillsammans och under handledning av experter från Uppsala Universitet uppskattat fuskets omfattning. Niklas Altermark, statsvetare vid Lunds universitet, anser att expertmetoden är olämplig att använda på personlig assistans och att den använts på ett sätt som strider mot vetenskaplig metodik. Stig Svensson säger att han inte har några invändningar i sak.
– Kritiken som sådan har jag inga invändningar emot. Det innebär emellertid inte med automatik att uppskattningen därför var felaktig.
Men siffrorna bygger samtidigt på uppskattningar, det saknas väl konkreta bevis på fuskets omfattning ?
– Ja det stämmer. Men det stämmer för alla slag av bedrägerier att man inte kan få fram konkreta och exakta siffror.
Hur ser på tidigare kritik från Johanna Skinnari på Brå att expertmetoden påverkas av den tidsanda som gäller för tillfället?
– Bedömningar kan alltid kritiseras för att vara just det dom är. Bedömningar.
Stig Svensson menar att det på sätt och vis finns två världar som aldrig möts inom personlig assistans, en majoritet som sköter sig och de som arbetar kriminellt.
– Idag ser vi den vita och den svarta världen. Sedan finns det kanske också en tredje grupp, de som tar chansen när den dyker upp, men det vet vi ingenting om, vi har tittat på de stora ärendena med organiserat kriminella.
Så det finns dels en mycket kriminell del som lever sitt liv och dels brukare som nu känner sig ifrågasatta?
– Jag kan inte annat än beklaga om brukaren i gemen känner sig ifrågasatt. Att det förekommer fusk med personlig assistans är i grunden inte konstigare och annorlunda än att det förekommer fusk med tex skatter. Att det fuskas med skatter innebär ju inte att hela skattekollektivet sätts i fråga.
En oerhörd majoritet sköter sig fortsätter Stig Svensson.
– Men har man inte ha vettiga kontrollverktyg skulle det snabbt kunna urarta. Därför måste även den illegala delen diskuteras trots att den är liten.
Det är en stor skillnad mellan uppskattad brottslighet och brott som leder till lagföring. I assistansbranschen eller kvasimarknaden (en marknad där det allmänna betalar konsumentens köp och bestämmer vilka som ska få erbjuda tjänster genom tillståndsgivning) som den kallas i utredningen är dessa skillnader ovanligt stora, säger Stig Svensson.
– Det beror på att Försäkringskassan inte har några kontrollbefogenheter mot anordnarna.
Det är förvånansvärt att Försäkringskassan gör polisanmälningar över huvud taget med tanke på att de inte får kontrollera anordnarna menar Stig Svensson.
– De får 700 impulser om fusk/år men lägger 600 åt sidan. De kan inte heller göra det som Niklas Altermark föreslår, dvs ett obundet slumpmässigt urval eftersom de inte ens kan skicka förfrågningar till anordnarna. Det var det som förvånade mig mest i utredningen. Regeringen har i regleringsbrev år efter år uppmanat Försäkringskassan till kontroller. Försäkringskassan har i praktiken haft ett uppdrag de inte kunde utföra. Och då Försäkringskassan inte protesterat mot uppdraget har naturligtvis regeringen inte haft anledning att ändra på uppdraget.
Vilken kontroll vill du att Försäkringskassan ska kunna göra?
– De ska följa pengarna. Har utbetald assistansersättning gått till det den är avsedd för t.ex. assistanstimmar och utbildning av assistenterna. Detta kräver möjlighet att revidera och inhämta uppgifter från anordnarna. Inhämta uppgifter från banker. Lägga personligt betalningsansvar gentemot ledningen i anordnarbolaget och vid behov efter beslut i domstol med tvång inhämta uppgifter. Försäkringskassan bör också ges rätt att upprätta register över anordnarna. Kontrollarbetet bör ske i samarbete med IVO.
Stig Svensson vill begränsa den assistans som utförs av den assistansberättigades anhöriga till max 50 timmar i veckan eller 50% av beviljad tid.
– Vår analys av brottmål mellan 2010 och maj 2017 visar att 50 % av de assistenter som dömts för fusk är anhöriga. Det är en hög andel när anhörigassistans utgör cirka 20 % av all assistans. Domarna visar vidare att simulering av en funktionsnedsättning vanligtvis är beroende av anhörigassistans för att kunna genomföras. Vidare kan det bli osunda relationer när en hel familjs ekonomi är beroende av att en familjemedlem är funktionsnedsatt. Men som sagt, förslaget har lämnats till LSS–utredningen som diskuterar detta djupare.
Det finns säkert enskilda fall där detta mest ses som en inkomst och släkten anställs, men varför ska de som sköter detta på ett bra sätt straffas?
– Vi ser i domarna att 50 % av de som dömdes vara anhörigassistenter. Risken ökar markant. Vid organiserad kriminalitet är det de anhöriga man kan lita på. LSS ska enligt min mening ses som en frigörelsereform inte bara för den funktionsnedsatte utan även för familjen i övrigt. En hel familj ska därför inte vara ekonomiskt beroende av en anhörigs funktionsnedsättning.
Många hävdar att anhörigassistans är nödvändig för att kunna ha ett privatliv eller för att de anhöriga är de enda som kan kommunicera på ett bra sätt, borde det ges undantag?
– Vi har lämnat dörren öppen för undantag när det gäller barn med assistans. Samma sak när en assistent är sjuk, då är anordnarna oftast beroende av att en anhörig ska rycka in.
Det behövs fler försäkringsmedicinska utredningar med kliniska undersökningar av den som ansöker om assistansersättning, anser Stig Svensson. Han säger sig ha svårt att se vad motståndet i brukarrörelsen mot detta grundas i.
Det finns ett motstånd mot den medicinska modellen där man ser sig bli ett objekt och utsätts för integritetskränkande behandling…
– Ja, men har man ett försäkringssystem måste man ha någon form av kontroll. Om du tex påstår att bilen skadats måste man ha ett system där någon kollar detta. Om man enbart går på vad försäkringstagaren säger skulle Folksam och If gå i konkurs ganska fort.
Har man bara gått på vad personen sagt menar du?
– Ja det framgår av domarna att läkare skrivit intyg efter att ha träffat god man utan att träffa den enskilde. En läkare har åtalats men frikändes. Läkarna säger att man måste ha förtroende för vad patienten säger, en märklig inställning. Om patienten ska diagnosticera sig själv vad behövs då läkaren för?
Personlig assistent är den sjunde vanligaste arbetskraftsinvandringsgruppen till Sverige och har ökat med 75 % på tre år. Enligt Stig Svensson finns här inslag av människohandel i branschen för såväl assistenter som brukare. I Nationella underrättelsecentret, NUC, Myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brottslighet 2018–2019 sägs det på sid 10 att migranter utnyttjas i organiserade kriminella upplägg inom assistansersättning och att det förekommit att brukare med omfattande vårdbehov hämtats till Sverige tillsammans med personer som anställts som assistenter.
Hur omfattande bedömer du att detta är, hur många fall?
– Har jag ingen uppfattning om. Men kontrollen på Försäkringskassan bedömer att det har ökat.
Kan det inte också vara ok för personer som tex fått uppehållstillstånd i Sverige att låta en släkting komma hit som arbetskraftsinvandrare och arbeta som assistent? Måste det alltid vara fel?
– Det är långtifrån alltid fel. Det finns forskare, chefer i multinationella företag, dataingenjörer, kockar etc. som kommer hit och arbetar och som har en nära anhörig med behov av personlig assistent. Och ska då naturligtvis ha det.
Vill du kommentera razzian mot ett assistansbolag i Malmö, är detta exempel på vad du beskriver om människohandel?
– Där finns en ny vinkel som jag inte träffat på tidigare. att assistenterna inte vistats i Sverige. I övrigt ser det ut som ett typiskt assistansbedrägeri med så kallade pappersassistenter och, tyvärr brukare som farit illa.
Stig Svensson säger att han fått höra, även inom brukarrörelsen, att fusket ”handlar väl bara om invandrarfamiljer”.
– I domarna finns såväl svenska som invandrade familjer. Av domarna framgår också att de invandrarfamiljer som dragits in i fusket oftast inte är integrerade och i sin information därför är helt beroende av landsmän. Familjens ekonomi kan snabbt bli beroende av de arbetstimmar och kronor som den funktionsnedsatte genererar med följd att den funktionsnedsatte blir inlåst i hemmet. De som vuxit upp i Sverige har också mindre möjlighet att simulera skada eftersom det finns sjukjournaler som följt dig från BB.
Har ni fört någon statistik om detta?
– När vi läst domarna och analyserat dem har vi inte haft någon etnisk indelning. Jag kan därför inte svara på frågan om fusket är mer omfattande i invandrarfamiljer. Om detta skulle göras måste man definiera vad som menas med utländsk bakgrund, säger Stig Svensson.
– Man måste ha en definition som håller. Säg att du har ett bolag där ledningen är från ett annat land men brottet har begåtts i en svensk familj, vad är det då? Sedan kan det vara första eller andra generationen med bakgrund i ett annat land. Jag skulle inte ha problem med att föra en diskussion om detta men det måste göras på ett mycket strukturerat sätt, säger Stig Svensson.
Vidare läsning
Personlig assistans–Analys av en kvasimarknad och dess brottslighet
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.