läs skrivbordsversionen istället
– LSS-utredningen får nu arbeta på till mitten av december.
Regeringen sade nyligen att de tar bort spardirektiven i LSS–utredningen och förlänger utredningstiden till den 15 december, vilket man kan läsa i nya direktiv från regeringen. Utredningen ska enligt Lena Hallengren inte lägga fram besparingar, men den ska samtidigt inte lägga förslag som ökar kostnaderna.
Vad är nu uppgiften för LSS–utredningen?
– Att ta fram förslag på hur LSS kan bli en lagstiftning som är tydligare, mer förutsägbar och ger den trygghet så att personer med stora funktionsnedsättningar får sina behov tillgodosedda. Det är utredarens uppgift att se till att lagstiftningen som snart är 25 år gammal, blir modern och är anpassad efter hur målgruppen ser ut och hur samhället förändrats. Jag kommer både före och efter att utredningen lämnats att ha en allt tätare och personlig dialog med funktionshinderorganisationer, de är viktiga i detta arbete.
Man kan se på personlig assistans som en mänsklig rättighet där behoven ska uppfyllas eller som ett behov som bör prioriteras gentemot behov hos andra grupper i samhället.
Hur ser du på personlig assistans?
– Idag har vi en rättighetslagstiftning, det ska det fortsätta att vara. När vi nu ser över lagstiftningen har vi varit tydliga med att förslagen vi får ska ta sin utgångspunkt i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vi måste alltid ha en effektiv användning av våra resurser och det gäller även assistansen. Men den som har behov ska också få det, vi har ingen ambition att tex dra in assistansen för barn under 12 år.
Domar i Högsta Förvaltningsdomstolen har de senaste åren tolkats så att antalet assistansberättigade minskat från runt 16 000 till idag drygt 14 600 och 8 av 10 som söker assistansersättning inte får det beviljat.
Har det inte praktiken redan skett besparingar?
– Du har helt rätt i att det är färre idag än för några år sedan som har statlig assistans. Men regeringen har inte ändrat lagstiftningen. Förändringarna har skett utifrån ett antal domar som sedan tolkats vilket gett omedelbar effekt, i människors vardag, i många fall mycket dramatiskt. För mig har det visat hur viktigt det är att vi får en tydligare lagstiftning i framtiden, säger Lena Hallengren.
Är det så att sparbetingen inte behövs längre när kostnaderna redan minskat?
– Jag förstår din fråga, ambitionen är inte att spara i assistans utan att se till att den som har behov av assistans får det, att reformen är effektiv och ekonomiskt hållbar.
Vill du göra något åt att ett antal domar och tolkningen av dessa gjort att antalet personer minskat och att det är svårt att få assistansersättning?
– Jag tycker själv att det oerhört svårt och en provocerande situation både för brukare och även som politiker att bara sitta och titta på och vänta på att domstolar ska bestämma om någon har rätt till assistans eller inte. Det påverkar människors vardag omedelbart och mycket brutalt. Därför vill jag ha en lagstiftning som är tydligare och mer förutsägbar än idag.
Assistanskoll frågar Lena Hallengren om regeringen har någon ambition att göra något åt effekterna av de domar som förändrat tillämpningen tex HFD–domen från 2015 som ledde till att det femte grundläggande behovet bara beviljas vid psykisk funktionsnedsättning eller domen från 2009 som ledde till att enbart integritetsnära delar av grundläggande behov räknas som grund för grundläggande behov.
– Jag har haft uppdraget i några månader nu, under den tiden har vi fattat beslut om att inte ha några tvåårsomprövningar, att väntetid och beredskap åter kan beviljas i personlig assistans och att det ska finnas en informationsskyldighet mellan kommunen och Försäkringskassan så att den enskilde inte faller mellan stolarna.
Vill du göra ytterligare åtgärder mot de domar som gett restriktiv tillämpning?
– LSS–utredningen som nu har till mitten av december på sig får arbeta på. Jag har stora förväntningar på det samlade förslaget utredaren presenterar, att det verkligen blir ett förslag som vi politiker kan ta vidare, diskutera och förhoppningsvis också enas om. Jag tror det krävs långsiktighet när vi tar beslut om en ny LSS–lagstiftning. För de som berörs är detta lika viktigt som en långsiktig energi eller försvarspolitik.
Den 13 april kom HFD–domen 682-17 som säger att sondmatning och egenvård kan bedömas som grundläggande behov. Lena Hallengren säger att hon egentligen inte kan recensera domar.
– Men jag ska inte sticka under stol med att jag gick och väntade den här dagen på hur beslutet skulle bli. Och det var med en suck av lättnad som jag kunde ta del av ett beslut som jag vet lättade oro och som jag vet att många kände var positivt.
Hur ser du på att Försäkringskassan i sin tolkning av domen kanske ändå inte beviljar sondmatning som grundläggande behov eftersom de kanske inte bedömer den som integritetsnära?
– Det är en viktig princip i svensk lagstiftning att vi som är ministrar inte får lägga oss i vare sig domstolarnas domar eller hur myndigheterna sedan tolkar de domarna, men jag kommer noga att följa frågan.
Om huvudmannaskapet för personlig assistans det ska vara statligt, kommunalt eller fortsatt delat är en av LSS–utredningens stora frågor. Lena Hallengren vill se en gränsdragning som är tydlig.
– För den enskilde är det ganska ointressant men för stat och kommun är det viktigt att det fungerar och är tydligt vem som har vilket ansvar.
Lutar du åt något särskilt håll?
– Det lutar åt att det är fortsatt delat, sedan handlar det om på vilket sätt. Den statliga delen handlar om att lyfta de största kostnaderna från kommunerna till den statliga nivån. LSS är, vilket man glömmer bort, mycket annat är assistans, jag är angelägen att alla de andra delarna fungerar så att det blir verkningsfullt för den enskilde, men att assistansen är delad i någon mening är ändå inriktningen.
Att en del fortfarande ligger på Försäkringskassan?
– Att det delas mellan statligt och kommunalt ja.
Hur ser du på det motstånd och rädsla som finns inom funktionshinderrörelsen för ett kommunalt huvudmannaskap för personlig assistans?
– Det finns inget som säger att kommunen ska ta över allt eller att staten ska ta över allt. Allt talar för att det fortsätter vara en delning. Staten ska inte släppa det ansvar staten en gång tagit för den statliga assistansen för de med de största behoven.
Lena Hallengren har ofta talat om att hon vill nå en bred överenskommelse i riksdagen om LSS och assistans.
Vilka partier kan detta nås med? Finns det partier du inte vill göra upp med?
– Om vi ska ha en lagstiftning som ger trygghet för den enskilde och som inte ändras vart fjärde år vid val behöver vi bred överenskommelse. Sedan återstår det vilka partier som vill delta i detta.
Det blir ju en viss skillnad om en överenskommelse görs med L–C–KD eller om den görs med M?
– De tycker mycket olika ja och det är intressant att se vad partierna vill möta upp med. För regeringen är det viktigt att de vi samarbetar med vill ha en lagstiftning som är tydlig, förutsägbar och ger trygghet till den enskilde och ser till att den som har behov av en insats också får det. Människors rättigheter och möjlighet till delaktighet ska stå i fokus.
Både Anders Lindberg och Lotta Gröning har i intervjuer på Assistanskoll sagt att det är regeringens politik via tex regleringsbrev till Försäkringskassan som lett till att allt färre har assistans och att fuskdebatten använts som alibi för detta.
Hur ser du på det? Behöver socialdemokraterna vara självkritiska idag?
– Här är det viktigt att påpeka att regleringsbrev inte får eller ska påverka hur rättighetslagstiftningen tillämpas, det kan bara domar och lagändringar göra.
Lena Hallengren säger slutligen att hon stödjer regeringens proposition om att begränsa vinster i välfärden, vilket gäller även för assistansbolag, som enligt regeringens proposition skulle kunna ta ut max statslåneräntan + 7 % vinst på insatt kapital.
Varför är det viktigt i personlig assistans?
– Som annan välfärd är viktigt att alla pengar verkligen går till assistans och inte hamnar tex på konton på Caymanöarna, säger Lena Hallengren.
Vidare läsning
Tilläggsdirektiv från regeringen Dir. 2018:35 om att utredningen inte längre ska föreslå besapringar
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.