läs skrivbordsversionen istället
– Man spelar ett mycket högt spel med människor.
I det andra utläckta utkastet från LSS–utredningen föreslås lägre schablonbelopp när anhöriga arbetar som assistenter, att personlig assistans inte ska beviljas till barn under 16 år eller för det femte grundläggande behovet. En schablon på 15 tim/vecka för dagligt liv i hemmet, inköp, träning och fritidsaktiviteter. Detta drabbar i första hand de assistansberättigade, anordnarna i andra hand, säger Henrik Petrén.
– Våra medlemmar lever nära de assistansberättigade eller är själva assistansberättigade. De läckta förslagen skulle innebära en kraftig nedmontering av personlig assistans jämfört med idag. Därför blir det extra provocerande att utredningen inte ens verkar räkna med att deras förslag sparar in pengar totalt sett.
Ett utläckt förslag är att assistans inte ska beviljas till barn under 16 år och för det femte grundläggande behovet och personer som inte behöver praktisk hjälp. Istället ska kommunala insatser utan samma valfrihet ersätta assistansen.
– Våra medlemmar gör ett fantastiskt jobb, inte minst med just de här grupperna. För barn och personer med femte grundläggande behovet är assistans ofta den enda fungerande insatsen. Utredningen menar att detta inte ska spara pengar, men vill trots det ta bort fullt fungerande insatser. Det skulle innebära att från det och det datumet är assistansen slut och sedan får man säga upp avtalet med anordnaren och gå till kommunen.
Henrik Petrén tycker att detta är oerhört svårt att förstå och mycket grymt.
– Man spelar ett mycket högt spel med människor. Lyckligtvis verkar det finnas ett motstånd mot detta bland politiker, så jag utgår från att detta inte blir verklighet.
Ett annat förslag var att enbart 93,5 % av schablonbeloppet ska betalas ut när anhöriga, som delar hushållsgemenskap, är assistenter. Detta är främmande för svensk arbetsrätt, anser Henrik Petrén
– Principiellt och ur ett arbetsgivarperspektiv är det en mycket märklig tanke att man skulle ersätta anställda på olika sätt beroende på vem de är och inte beroende på vilket jobb de utför.
Är inte syftet att minska antalet anhörigassistenter?
– Man vill nog svälta ut dem ja.
Vilka effekter skulle det få?
– Arbetsgivaren har utifrån kollektivavtal och anställningsvillkor inte möjlighet att sänka lönen för assistenter som är anhöriga. Det direkta resultatet blir istället att den som har anhöriga anställda får sämre ekonomiska förutsättningar för annat – t ex utbildningar och omkostnader i sin assistans. För vissa kan konsekvensen bli att ersättningen blir så låg i förhållande till lönekostnader att ingen anordnare kommer kunna utföra uppdraget, och då återstår bara kommunen som utförare. Det är därför ett förslag som riskerar att leda till sämre kvalitet och mindre valfrihet.
Ett annat förslag är en schablon på 15 tim/vecka för andra personliga behov som dagligt liv i hemmet, inköp, träning och fritidsaktiviteter. Henrik Petrén beskriver det som ett verklighetsfrånvänt förslag, där man utgår från ett fingerat genomsnitt istället för att se på assistans som en individuell insats en person behöver för att kunna fungera.
– Utredningen har ett feltänk som bygger på att de grundläggande behov som beviljas täcker en stor del av assistansbehovet. Idag görs det en mycket restriktiv bedömning av grundläggande behov, de ligger ofta nära 20 tim/vecka. Lägger man till 15 timmar schablon blir det 35 timmar, det räcker inte långt. Detta är resultatet av att utredningen tidigare haft direktiv att spara in pengar.
Förslaget att beredskap tas bort från assistansen och blir kommunens uppgift att lösa kommer att splittra upp insatserna säger Henrik Petrén.
– Ett av de viktigaste värdena med assistans är att den ska tillgodose olika typer av behov istället för att stödet splittras upp. Så fort man blandar in flera olika huvudmän som gör olika delar, blir det en massa effektivitetsförluster.
Ett förslag är Henrik Petrén däremot positiv till, nämligen att anordnare som beviljas tillstnd alltid ska erbjuda samma arbetsvillkor som kollektivavtalen på området.
– Det tycker jag låter vettigt, det borde kunna undanröja konkurrens av oseriösa anordnare som tex inte betalar in pensionspengar.
Finns det mycket problem här?
– Det är svårt att säga, det saknas riktiga underlag. Det är klart att det förekommer och IVO borde få resurser för att utöva mer tillsyn. När de får impulser om att något är fel, borde de gå till botten med det.
I regeringens övergångsbudget höjs schablonbeloppet med 1,5 % nästa år. Det räcker inte säger Henrik Petrén, det är sjunde året i rad man höjt schablonen med en lägre nivå än löneökningarna som nu ligger på 2,2 %. Han hänvisar till en ISF-rapport förra året som sade att schablonen ligger för lågt och till den statliga utredaren Stig Svensson som sagt att assistansersättningen bör höjas i takt med löneökningarna.
– Om assistansersättningen hade följt löneökningarna sedan 2013 skulle den idag ha legat 20 kr högre, på 320 kr.
Vad leder detta till?
– De seriösa drabbas hårdast, de oseriösa som struntar i utbildning och pensionsbetalningar klarar sig bättre. Många anordnare kämpar och har det väldigt tufft idag. Ett tecken på det är att vi ser fler uppköp av mindre bolag.
LSS-utredningen föreslår inga lagändringar för grundläggande behov. Henrik Petrén vill dock att politikerna agerar snabbt med lagändringar för grundläggande behov så att tex andning, sondmatning och integritetsnära delar räknas in igen. I somras presenterade KFO ett förslag till lagändring.
– Jag hoppas politikerna tittar på vårt förslag. Det har lovats mycket innan valet och nu är det stiltje innan det finns en regering, men det är bråttom. Antalet assistansberättigade minskar hela tiden, säger Henrik Petrén.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.