läs skrivbordsversionen istället
– Enligt januariavtalet har vi full insyn och möjlighet att vara med och påverka, säger Bengt Eliasson.
Regeringen tillför 150 miljoner extra i vårbudgeten för budgetåret 2019 för att möta att fler får personlig assistans när sondmatning/andning blir grundläggande behov 1 juli. Bengt Eliasson välkomnar det men anser att lagändringen är otillräcklig.
– Lagändringen med sondmatning/andning måste förbättras, vi måste göra mer akuta åtgärder och arbeta långsiktigt med en ny utredning som ska bli starten till en helt ny lagstiftning.
Under 2018 avslogs 83 % av alla förstagångsansökningar av assistansersättning. Det är oacceptabelt höga siffor som borde vara de motsatta säger Bengt Eliasson.
– Det beror på en alltför ekonomistisk syn. Efter regeringens signalpolitik i slutet av 2015 kom en rad domar som tolkade lagen hårdare. Sedan tolkade Försäkringskassan i sin tur dessa domar ännu hårdare.
Vad kan ni göra mot detta?
– Enligt ingresstexten högst upp i januariavtalet har vi full insyn och ska kunna vara med och påverka via lagändringar, ändringar i LSS-förordningen, och regleringsbrev till myndigheter. Vi kommer att jobba med alla dessa tre vägar.
Lagändringen om att sondmatning och andning ska bli grundläggande behov har fått kritik för att Försäkringskassan fortfarande kan klassa delar av sondmatning och kanske även andning som ej integritetsnära. Bengt Eliasson håller med om att det finns stora brister.
– Det behövs ändringar så att hela gruppen fångas in. Förslaget fanns klart på socialdepartementet och vi hade att välja på att försöka ändra på det eller att skicka det på remiss så fort som möjligt. Vi sade skicka ut det så får remissinstanserna och behandlingen i Socialutskottet ta hand om det.
Vilka förändringar vill du se?
– Att integritetsnära delar tas bort på sondmatning och andning. Ändringarna bör dock göras innan propositionen lämnas till Socialutskottet, då får det en större tyngd.
Tror du det är möjligt?
– ja, det tror jag, annars har de inte oss med, och januariavtalet bygger på att alla fyra är med, detta är vår hjärtefråga.
Nästa steg, efter andning/sondmatning är en lagändring om att alla grundläggande behov ska räknas i sin helhet som assistansgrundande, inte bara de integritetsnära delarna. Det kommer att förhandlas mellan S+MP+L+C säger Bengt Eliasson.
– Vi kommer att ha flera förhandlingar i olika frågor. Grundläggande behov är den viktiga frågan, där måste vi få in en stöt så fort det går. Sedan vill vi ha fram det statliga huvudmannaskapet och ett avsmalnat föräldraansvar. Det är de akuta delarna. Detta är de viktigaste delarna av återställandet av LSS som vi ser det.
I januariöverenskommelsen nämns även rätt till assistans för tillsyn?
– Ja, det vill vi också genomföra, det kan vara tillsyn på natten, tex vid andning eller risk för epilepsi.
Socialstyrelsen sade i sin senaste rapport att ca 40 barn fått boende efter att tidigare ha haft personlig assistans. Detta har vi hävdat i fyra år, säger Bengt Eliasson.
– Vi har sett det när vi rest runt i landet. Detta beror inte på illvilja från kommunernas sida, utan är tecken på en desperat situation, där de gör sitt bästa för att lösa detta. De som behöver boenden ska ha det men när det blir istället för assistans, är det helt förkastligt. Barn ska leva med sina föräldrar. Här måste flera akuta delar lösas, tex andning/sondmatning och ett avsmalnat föräldraansvar.
Lena Hallengren sade i en intervju att frågan om statligt huvudmannaskap inte ska dras i långbänk. Bengt Eliasson håller med och säger att det inte behövs en ny utredning om huvudmannaskapet.
– Det är redan utrett i LSS-utredningen som kom den 10 januari. Det visste vi inte när vi satt och förhandlade fram januariavtalet. Jag förutsätter att vi kan använda material därifrån och från andra utredningar, sedan ska detta förhandlas, förhoppningsvis redan i år. Detta är ett svar på en akut situation där personer bollas mellan stat och kommun. Finansieringen ska vara helt statlig med en beslutsnivå i hela landet där Försäkringskassan beviljar allt.
Var ska gränsen, i ett statligt huvudmannaskap, gå för att få assistans? Vid 2, 3 eller 5 timmar grundläggande behov/vecka?
– Exakt var gränsen ska ligga får vi återkomma till.
LSS–utredningen som kom 10 januari ligger nu hos regeringen, Bengt Eliasson anser att den inte kan gå på remiss, de bärande pelarna är förödande för personlig assistans menar han.
– Det är för stor kursändring i förslagen om barn, schablonen, osv.
Finns det något i den som kan användas?
– LSS–utredningen och andra gamla utredningar kan som jag sade tidiagre användas för att bereda nya de lagändringar som behöver komma snabbt, tex att införa statligt huvudmannaskap.
Vid sidan av de akuta åtgärderna vill Bengt Eliasson tillsätta en ny LSS–utredning som ska lägga grunden för en ny förbättrad LSS-lagstiftning.
– Jag hoppas den kan starta i år. Bollen ligger hos regeringen men januariavtalet säger att vi ska ha fullt inflytande och det tänker vi använda oss av. Jag vet vad vi vill, och vad vi förhandlade om.
I en ny assistansutredning vill Liberalerna ta upp större förändringar. Bengt Eliasson nämner att se över personkretsarna, och överväga en rak behovsstyrd bedömning utan diagnoser. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska lättare kunna få LSS–insatser. Synsvaga och blinda behöver en förbättrad och friare LSS–ledsagning.
– Vi vill ha en flexibilitet där man utan nya beslut kan vandra mellan olika LSS-insatser och vi vill kunna bevilja hemtjänstinsatser tex för städning i LSS och personlig assistans, för att de som får insatsen ska slippa två huvudmän.
I en ny utredning vill Bengt Eliasson även se över 65-årsgränsen.
– Det är en långsiktig fråga, men det är fullt rimligt att man ska kunna nybevilja assistans efter 65 år. En person som drabbas av en hjärnskada vid 69 eller 72 års ålder bör kunna söka personlig assistans.
Ska det isåfall skiljas ut mot normalt åldrande?
– Ja normalt åldrande kan inte vara en funktionsnedsättning, även om det naturligtvis ger samma effekt i praktiken, där får medicinsk expertis dra ut gränser.
I Finland kan man ju beviljas personlig assistans efter 65 år…
– Ja det finns goda exempel här, men detta är som sagt en långsiktig fråga.
Bengt Eliasson vill även förändra nivån på schablonbeloppet. Hans parti vill göra dels en engångshöjning upp till en högre nivå och dels koppla uppräkningen till löneökningarna på arbetsmarknaden.
– Vi se ju vad som händer idag, små anordnare köps upp eller försvinner, en del kombinerar assistans med RUT–tjänster för att kunna få lönsamhet. Detta är det enda löneslag som regeringen sätter på svensk arbetsmarknad, de skickar utan förhandling ut en lönesats till 100 000 personer.
Kommer ni att ta upp detta i januariöverenskommelsen?
– Jag förutsätter att detta blir en diskussionspunkt.
Har ni någon med er?
– Även Centern och Miljöpartiet ser detta som ett bekymmer, säger Bengt Eliasson.
Det finns en parallell process i socialutskottet där framför allt Kristdemokraterna är drivande i att få till lagändringar i personlig assistans.
Hur påverkar det er process i januariavtalet?
– Vi påverkar naturligtvis varandra, utskottets arbete är viktigt för att få en bra slutprodukt i lagstiftningen.
Bengt Eliasson säger att hans parti har samma syn som KD i denna fråga.
– Ja här är vi helt eniga med KD. Skillnaden är att vi nu har en möjlighet att driva igenom det i januariöverenskommelsen. I den här frågan är det vi och KD och även V som har en liknande syn. Centern står också relativt nära.
Detta skär verkligen genom alla höger/vänsterskalor?
– Ja det känns ju lite ovant att säga att man står närmast KD och V, det är både glädjande och lite skrämmande.
Det finns en kamp om att ta åt sig äran för den kommande lagändringen. KD säger att den är ett resultat av KD/M budgeten och regeringen säger att de driver på i frågan. Bengt Eliasson säger att det alltid pågår en kamp mellan partierna.
– Det ligger i partiväsendets essens att vi slåss om vem som är bäst. Sanningen är att det är en lång process som lett fram till detta. Både vi och KD har lagt förslag i utskottet. Det som ledde fram lagändringen om sondmatning/andning var KD:s förslag, inget snack om det. Därför fanns ett arbete nästan klart som kunde läggas fram nu. Jag är glad vi fått in frågan i januariavtalet, jag är glad att KD skjuter på så hårt. Det viktiga nu är genomförandet.
Att frågan om personlig assistans har blivit så politiskt aktuell beror till stor del på att den kom upp i valrörelsen, anser Bengt Eliasson.
– Det var en av topp fyra frågor, det har aldrig hänt förr. Tio dagar innan valet stod alla partiledarna i TV och pratade om barnboenden. Detta kan inget politiskt parti själv ta åt sig äran för, det är ett hårt arbete från funkissverige som ligger bakom, från er, från andra, säger Bengt Eliasson.
Vidare läsning
Januariöverenskommelsen, punkt 64.
Säkerställ att den personliga assistansen och assistansersättningen präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet. Alla som har rätt till stöd ska få det. Rätt till assistans för egenvård, inklusive andning och sondmatning, ska återställas (Förslag kommer i den sittande utredningen). Rätten till assistans för behov av tillsyn ska stärkas. Definitionen av normalt föräldraansvar ska smalnas av. Tillsätt en ny assistansutredning för att
säkra detta. (Utredning 2019. Ny lagstiftning från 2021). Utred också frågan om huvudmannaskapet för den personliga assistansen. (Utredning 2021. Eventuell ny lagstiftning under nästa mandatperiod.)
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.