läs skrivbordsversionen istället

Christian Källström, God Juridik – ”Skriv in i LSS lagtext att uppnådda rättigheter inte får försämras”

Försäkringskassan tolkar HFD-domen om personlig hygien onödigt restriktivt säger Christian Källström. För att stärka rättighetslagstiftningen vill han skriva in i LSS lagtext att uppnådda rättigheter inte får försämras och att gynnande beslut ska gälla.

HFD så kallade sminkdom 2019 ref. 56 sade att sminkning inte är ett grundläggande behov därför att det inte handlar om att hålla kroppen ren. Försäkringskassan uppdaterade därefter sin vägledning för assistansersättning. Christian Källström, jurist och VD på God Juridik, tycker att Försäkringskassan varit onödigt restriktiv.
– Försäkringskassan förefaller mena, efter sin inskränkta tolkning av HFD 2019 ref. 56, att personlig hygien enbart innefattar olika tvättmoment och att hålla sig ren är detsamma som att tvätta sig ren från smuts.

"Liknande behov" som inte längre räknas

I en intervju på Assistanskoll säger Försäkringskassan att skillnaden mot tidigare i vägledningen är att så kallade ”liknande behov” till personlig hygien inte längre godkänns. Försäkringskassan kunde dock inte säga vilka behov detta rör sig om.
Vad är dessa ”liknande” behov enligt din erfarenhet?
– Jag tror att Försäkringskassan syftar på de behov som räknats upp i vägledningen (sid 94) som icke grundläggande. Där nämns sminkning, hårklippning, hårinpackning, trimning av skägg och insmörjning i syfte att hålla huden mjuk. Det skulle också kunna vara tex användande av deodorant, säger Christian Källström.

”Rakning av skägg godkänns troligen inte längre”

I Försäkringskassans vägledning, sägs det vidare att rakning bara ska beviljas när syftet är att hålla sig ren. Christian Källström anser att all rakning kan ha som syfte att underlätta att hålla sig ren, och därför borde godkännas.
– Intimrakning kommer säkert att fortsätta vara ett grundläggande behov.
Vilken typ av rakning tror du inte kommer att godkännas?
– Förändringen blir sannolikt att rakning av skägg inte längre anses vara grundläggande.
Hur stor effekt tror du detta får?
– Vid en omprövning finns säkert någon som kommer att bli av med assistansen på grund av ändringen. Detta gäller i synnerhet de som har ett beslut från kommunen, eftersom Försäkringskassan nu bara omprövar vid väsentlig förändrade förhållanden. Däremot försvårar det ytterligare att nybeviljas assistansersättning.

Bryter mot FN–konventionen

Att Försäkringskassan upprättar riktlinjer som inskränker befintlig rätt till assistans anser Christian Källström strider mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
– För att inte bryta med FN–konventionen, men ändå efterleva HFD:s avgörande, borde Försäkringskassan enbart inskränkt rätten till assistans genom att undanta sminkning från de grundläggande behoven.
På vilket anser du att Försäkringskassan bryter mot FN:s konvention CRPD?
– Det framgår av intervjuer på Assistanskoll med Ciara Brennan och med Thomas Hammarberg att uppnådda rättigheter inte får försämras. Om Försäkringskassan haft som praxis att betrakta ett moment som ett grundläggande behov, och Försäkringskassan senare utifrån sin tolkning av HFD domen tar bort vissa hjälpbehov från ”listan” med grundläggande behov, så sker en försämring som kan anses strida mot konventionen.
Även HFD 2019 ref. 56 i sig kan på samma grund anses strida mot konventionen fortsätter Christian Källström.
– Även om FN–konventionen erkänner att rättigheter ska uppnås gradvis, finns det ett starkt antagande att stater inte ska genomföra bakåtsträvande åtgärder där redan uppnådda rättigheter tas bort eller begränsas.

Reflekterar inte över syftet med att hålla sig ren

Försäkringskassan verkar inte heller reflektera över vad syftet är med att hålla sig ren, säger Christian Källström. I ett hälsoperspektiv är att ”hålla människokroppen ren” ett vidare begrepp än att bara tvätta sig menar han.
– Syftet med personlig hygien är delvis att skydda hälsan, du tvättar inte händerna bara för att det inte är snyggt med skitiga händer utan även för att få bort skadliga bakterier och virus som inte syns, vilket är tämligen påtagligt i dagens situation med Covid–19.
Ur detta perspektiv borde även tex insmörjning ingå säger Christian Källström.
– Att smörja in huden för att förhindra att den blir torr och förebygga sprickor, är uppenbart en åtgärd för att hålla kroppen ren och frisk. Detta eftersom smuts och bakterier annars kan tränga in i den spruckna huden. Insmörjning är dessutom ett mycket nära och personligt hjälpbehov.

Avtvättning av smink som grundläggande behov?

Det kan vara svårt att få in sminkning under begreppen att hålla sig ren och frisk säger Christian Källström som vill visa på det absurda i sammanhanget med ett exempel med avtvättning av smink.
– Betänk en individ ”Anna” som har svårt att själv sminka sig på grund av ataxi med svårigheter att kontrollera rörelser. Hon nekas assistans för sminkning. När hon trots detta försöker sminka sig, uppstår ett behov av avtvättning av smink. Efter ett antal försök kan hjälpbehovet med avtvättning uppnått en sådan omfattning att det föreligger en rätt till assistans enbart utifrån det behovet. Skulle det verkligen beviljas assistans för detta? Antagligen inte, men ingen kan neka ”Anna” rätten att försöka sminka sig, om hon vill detta. Är det ett rättshaveristiskt agerande? Ja, isåfall precis som när Försäkringskassan inskränker rätten till assistans.

”Ser sig som en grindvakt mot kostnader”

Den mer restriktiva synen på personlig hygien startade inte med HFDs sminkdom utan i ett rättsligt ställningstagande från Försäkringskassan 2017, där Försäkringskassan bland annat sade att sminkning inte är ett grundläggande behov.
Vad tror du låg bakom att Försäkringskassan genomförde detta?
– Försäkringskassan verkar i stort sett alltid, i vart fall under min verksamma tid sedan 2005, ha strävat efter att begränsa rätten till assistans. Även vissa kommuner har medverkat i detta, trots att det var de som fått stå för kostnaderna när Försäkringskassan dragit in besluten, säger Christian Källström
Vad tror du ligger bakom den hållningen?
– Jag tror inte Försäkringskassans ledning ser sig som objektiva uttolkare av lagen och dess syften, utan mer som en grindvakt för att förhindra att kostnaderna blir större. Varför vill de annars ha tillbaka tvåårsomprövningarna, så att de åter kan börja sänka besluten enbart utifrån sina egna förändrade riktlinjer?

”Deras agerande visar på motsatsen”

Försäkringskassan förnekar i en intervju att de har en agenda med restriktivitet i assistansbedömningarna. Christian Källström tycker dock att deras agerande visar på motsatsen.
– Försäkringskassan medger ju att de redan innan HFD-domen i ett rättsligt ställningstagande sagt att ”personlig hygien” innebär att hålla sig ren, och att sminkning inte är ”grundläggande behov”. De följer således inte bara domen utan har redan tidigare begränsat rätten till assistans.
Vad är då drivkraften att förändra bedömningarna i restriktiv riktning?
– Detta är antagligen en kultur som sitter så djupt i väggarna att det känns helt normalt för ledningen på Försäkringskassan. De enskilda handläggarna måste följa direktiven från ledningen för få vara kvar på arbetet och avancera i hierarkin. Handläggare som tar beslut utifrån LSS syfte och mål, blir sällan långvariga.

Skriv in i LSS att rättigheterna inte får försämras

Vagheten i LSS lagtext har lett till att myndigheterna fått för stort tolkningsutrymme, säger Christian Källström.
– Det hade kunnat bli bra om det inte var för kommunernas alltmer pressade budgetar och Försäkringskassans inställning. Vagheten medför också att Försäkringskassan kan bli styrd av rådande politiska klimat och tidsandan.
Vad anser du behöver ändras i LSS?
– Utifrån FN-konventionen CRPD skulle det kunna anges i LSS, att vid en tolkning och tillämpning av lagen bör man säkerställa att åtnjutna rättigheter och vedertagen praxis inte försämras.

Generalklausul om syfte och mål i LSS

I en tidigare intervju har Andreas Pettersson, lektor i Juridik, sagt att syftet och målet i LSS inte tillämpades i den så kallade sminkdomen i HFD. I 5 § sägs tex Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Christian Källström säger att det skulle kunna behövas en generalklausul i LSS om att målet och syftet med LSS bör beaktas vid tillämpningen av lagen.
– Med tanke på att Försäkringskassan och kommunen ofta använder begreppet ”goda levnadsvillkor” som en begränsning, kan det finnas en poäng i detta.

Skriv in i LSS att gynnande beslut gäller

Therese Bäckman har doktorerat på gynnande besluts negativa rättskraft och är mycket kritisk till att beslut i LSS tidsbegränsas. Att gynnande beslut gäller tillsvidare är enligt Christian Källström en princip som skyddar den enskilde mot Försäkringskassans godtyckliga förändringar och det bästa sättet att leva upp till LSS kriterium på att insatserna ska vara varaktiga.
– Det borde införas en reglering i LSS om detta, så att kommunerna slutar upp med tramset att tidsbegränsa alla beslut, säger Christian Källström.

Christian Källström intervjuades av Kenneth Westberg 2020-06-16

Skicka sidan till: