Regeringen föreslår nytt grundläggande behov och föräldraavdrag

Lena Hallengren, Foto: Ninni Andersson

Regeringen vill genomföra en del av förslagen i utredningen Stärkt rätt till personlig assistans. I en lagrådsremiss föreslås tex att det femte grundläggande behovet ersätts av ett nytt och att det görs schablonavdrag för föräldraansvar. Och under våren planeras ytterligare en lagrådsremiss/proposition om egenvård.

Lagrådsremissen är nu skickad till riksdagens lagråd. Om den godkänns där kan den läggas fram som proposition till riksdagen. Enligt riksdagens propositionsförteckning planeras den att läggas fram i riksdagen den 5 april. Lena Hallengren säger att lagändringarna skulle stärka rätten till personlig assistans för personer med psykisk funktionsnedsättning och öka rättssäkerheten för barn i behov av assistans.
– Det här är den största reformen inom personlig assistans sedan LSS infördes, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.

Nytt grundläggande behov

I lagrådsremissen tas det femte grundläggande behovet "annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade" bort och ersätts med det nya grundläggande behovet stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.
Det föreslås även att kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som en enskild med psykisk funktionsnedsättning behöver för att klara att tillgodose andra grundläggande behov, ska räknas som en del av det grundläggande behovet. Detta utan krav på att hjälpen ska vara av särskild karaktär eller krav på ingående kunskaper om den enskilde.

Föräldraavdrag istället för föräldraansvar

Föräldraansvar är det hjälpbehov en vårdnadshavare normalt ska tillgodose, även hos ett barn med assistansersättning. Lagrådsremissen föreslår att föräldraansvaret räknas ut genom schablonavdrag (föräldraavdrag) från barnets grundläggande behov och andra personliga behov. Något föräldraavdrag ska inte göras för hjälpbehov som är kopplade till andning eller måltider i form av sondmatning. Något föräldraavdrag ska inte heller göras för grundläggande behov från och med den månad då barnet fyller 12 år, för andra personliga behov före den månad då barnet fyller ett år eller för andra personliga behov från och med den månad barnet fyller 18 år. Regeringen föreslås kunna ge föreskrifter om föräldraavdragens storlek.

2000 fler får assistansersättning

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Cirka 2 000 nya individer beräknas beviljas assistansersättning av förslagen. Kostnadsökningen beräknas till 3,33 miljarder när förslagen fått full effekt efter fem år, beräknat på schablonen för 2020.

Utredningsförslag som inte är med i lagrådsremissen

Utredningen "Stärkt rätt till personlig assistans" föreslog ytterligare ett grundläggande behov som inte är med i lagrådsremissen: Kontinuerligt stöd som föranleds av varaktig eller långvarig medicinsk problematik där uteblivet stöd utgör allvarlig risk för liv eller hälsa. Utredningens förslag att Behov av sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen ska kunna beviljas som personlig assistans, eller att föreskrifter för egenvård ska ersättas med en egenvårdslag är inte heller med i lagrådsremissen.

Ytterligare lagrådsremiss/proposition på väg

Enligt riksdagens propositionsförteckning planeras det även en proposition om stärkt rätt till assistans för egenvård, den planeras komma upp den 5 maj i riksdagen. Det innebär att det inom kort kommer en ny lagrådsremiss om detta.

Text: Kenneth Westberg

Vidare läsning

Lagrådsremiss - Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn

Pressmeddelande från regeringen

Hejaolika - "Jättelyft för personlig assistans från januari 2023"

Utredningen Stärkt personlig assistans