läs skrivbordsversionen istället
Cecilia Blanck är positiv till regeringens lagförslag om nya grundläggande behov och schabloniserat föräldraavdrag. Samtidigt varnar hon för att självbestämmandet hotas när sjukvårdande insatser kan beviljas som assistans i nästa proposition.
Regeringen lämnade nyligen in en lagrådsremiss som föreslår nya grundläggande behov för tillsyn och ett schabloniserat föräldraavdrag. Lagrådsremissen grundas i förslagen i utredningen Stärkt rätt till personlig assistans. Om lagrådet ger sitt godkännande beräknas propositionen läggas fram 5 april enligt propositionsförteckningen för 2022.
– Många väntar, det är angeläget att datumet för ikraftträdandet, 1 januari 2023, hålls, säger Cecilia Blanck.
Cecilia Blanck välkomnar att det femte grundläggande behovet ”ingående kunskap” föreslås tas bort och ersättas.
– Behovet ”ingående kunskap” var en nödlösning från början. Det viktiga nu är att det täcks upp av nya, bättre definierade grundläggande behov, och att inga grupper hamnar utanför.
Att behov av kvalificerade aktiverings– och motiveringsinsatser ska kunna vara en del i det grundläggande behov som det avser att tillgodose, tex personlig hygien, är mycket bra, anser Cecilia Blanck.
– Äntligen avskaffas det underliggande kravet på att stödet måste vara praktiskt för att assistans ska kunna beviljas.
Stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom föreslås i lagrådsremissen bli ett nytt grundläggande behov. Det är bra men regeringen har tyvärr förändrat utredningens förslag, säger Cecilia Blanck.
– Regeringen vill behålla kravet på en viss frekvens av ingripanden. Det är olyckligt och innebär att om assistansen lyckas förebygga ett riskfyllt beteende kan den tas bort vid nästa omprövning. Det blir ett moment 22 och ologiskt eftersom stödet kallas ”förebyggande”.
Att föräldraansvaret schabloniseras och dras av med ett bestämt antal timmar i olika åldrar kommer att sänka tröskeln för många barn att få assistans och ge mer timmar till de med stora behov, säger Cecilia Blanck som dock är kritisk till delar i regeringens förslag
– Vi har synpunkter på bedömningen av åldersnivåerna och varför avdraget är uppdelat i två delar för grundläggande och andra personliga behov. Men sammantaget är detta ändå ett steg framåt!
Regeringen vill bestämma nivån på föräldraavdraget i föreskrifter…
– Vi har inga synpunkter på det. Regleringar på den detaljnivån brukar inte göras i lag, utan i förordningar och föreskrifter.
I den aktuella lagrådsremissen finns inte det av utredningen föreslagna grundläggande behovet: Kontinuerligt stöd som föranleds av varaktig eller långvarig medicinsk problematik där uteblivet stöd utgör allvarlig risk för liv eller hälsa, för behov av tillsyn tex vid svår epilepsi. Regeringen skriver att det ska komma först med propositionen om egenvård som enligt propositionsförteckningen lämnas till riksdagen den 5 maj 2022.
– Detta är en viktig pusselbit för att täcka upp för det borttagna – och innan dess urvattnade – behovet om ingående kunskap. Vi får lita på att regeringen lägger fram även det förslaget, säger Cecilia Blanck.
Ytterligare en proposition om egenvård och medicinsk problematik ska alltså läggas fram 5 maj i riksdagen. Cecilia Blanck är kritisk till delar av förslaget om egenvård i utredningen ”Stärkt assistans”.
– Vi delar inte bilden av att det skulle finnas så stora problem med egenvården idag, och anser att vissa av åtgärderna som föreslås är onödiga och snarare kommer att innebära integritetskränkande merarbete, dyrare assistans och risk för medikalisering av en fungerande service.
Det mest positiva i nästa proposition är att grundläggande behov som utförs som sjukvårdande insatser ändå ska kunna berättiga till personlig assistans, säger Cecilia Blanck. Samtidigt har JAG kritiserat delar av utredningens förslag, tex hur personer som behöver stöd i sitt självbestämmande behandlas.
– Utredningens förslag om hur assistansanordnare som vårdgivare ska sluta avtal med sjukvårdshuvudmannen tar inte tillräcklig hänsyn till den assistansberättigades självbestämmande. Vi ser stora risker för en oreglerad marknad där den enskildes vilja blir helt oväsentlig.
Enligt Försäkringskassans prognos kommer antalet assistansberättigade fortsätta minska fram till slutet av 2023, då propositionerna utifrån ”Stärkt assistans” beräknas få effekt. Cecilia Blanck tror att det är en gissning från kassans sida.
– Jag hoppas verkligen att den inte beror på att de har för avsikt att obstruera och driva fram restriktiv praxis kring de nya reglerna genom att avslå ansökningar och vänta in överklaganden.
Liberalerna vill se en kriskommission om kassans sätt att driva rättspraxis...
– Vi delar bilden att mycket gått snett, och att Försäkringskassan har ett ansvar för de restriktiva tolkningarna. Om en kriskommission kan lösa upp knutar och komma med konstruktiva förslag, så varför inte? Det får bara inte bli ytterligare en anledning att vänta och inte göra de lagändringar som krävs.
En annan risk är att tvåårsomprövningarna återinförs efter att förslagen i ”Stärkt assistans” genomförts, säger Cecilia Blanck.
– Omprövningsstoppet måste finnas kvar, annars kommer många att rasa ur assistansen, eftersom flera av de domar som föranledde stoppet handlar om andra saker än det som ”Stärkt assistans” nu åtgärdar, säger Cecilia Blanck.
Vidare läsning
Utredningen ”Stärkt rätt till personlig assistans”
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.