läs skrivbordsversionen istället

Lena Hallengren, socialminister – ”Totalt beräknas 2 000 fler personer kunna få rätt till assistansersättning”

Lena Hallengren, Foto: Kristian Pohl

I en ny lagrådsremiss föreslås ”Egenvård vid medicinska tillstånd” bli nytt grundläggande behov. Regeringen vill däremot inte genomföra förslaget att sjukvårdande insatser ska kunna beviljas som personlig assistans.
– Då skulle den enskildes rätt till assistans bli beroende av hur en viss sjukvårdshuvudman skulle välja att göra, säger socialminister Lena Hallengren.

En ny lagrådsremiss Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård har presenterats av regeringen. Den planeras antas som proposition i riksdagen den 5 maj och lagstiftningen föreslås börja gälla 1 januari 2023.

Nytt grundläggande behov

I lagrådsremissen som bygger på utredningen ”Stärkt rätt till personlig assistans” föreslås ett nytt grundläggande behov som i beskrivs som ”Stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa”.
Det nya grundläggande behovet ska beviljas för tex akut hjälp med hantering av medicinteknisk utrustning eller tillsyn vid risk för grav epilepsi. Det ska enligt Lena Hallengren vara assistansgrundande i sin helhet och utan avdrag för föräldraansvar.
Skiljer det sig på något sätt mot förslaget som gavs i utredningen ”Stärkt rätt till personlig assistans”?
– Regeringens förslag har förtydligats jämfört med utredningens förslag, bland annat används begreppet medicinskt tillstånd istället för medicinsk problematik. Men regeringens förslag är i sak mycket likt utredningen.

Ingen exakt återgång till tidigare praxis

Runt 200 personer beräknas få personlig assistans via det nya grundläggande behovet som upphäver rättspraxis från bland annat HFD–domen 2015:46 från 2015. Men förslaget innebär inte en exakt återgång till tidigare praxis, säger Lena Hallengren.
– Regeringen har på olika sätt hanterat detta, men det har inte varit möjligt att ta fram lagstiftning som bara ”återställer” det som det var. I praktiken innebär förslaget om det nya grundläggande behovet att många av dem som efter 2015 förlorade rätten till assistans nu åter blir berättigade. Tillsammans med att andning införts som grundläggande behov är regeringens bedömning att vi nu får ett rättssäkert och förutsägbart system för rätt till personlig assistans för medicinska tillstånd.

Inget förslag om assistans för sjukvårdande insatser

Det finns inga förslag i lagrådsremissen om att sjukvårdande insatser ska kunna beviljas om personlig assistans, vilket fanns i utredningen Stärkt rätt till personlig assistans. Lena Hallengren bekräftar att det förslaget inte kommer att förverkligas.
– Nej; skulle man göra på det sättet skulle den enskildes rätt till assistans bli beroende av hur en viss sjukvårdshuvudman skulle välja att göra. Det är precis den typen av rättsosäkerheter och orättvisor vi vill bort ifrån. Med regeringens förslag blir det istället ordning och reda så att personer med rätt till stöd enligt LSS vet att de kan lita på att få de insatser som de har rätt till.

Egenvårdslag och hänsyn i sjukvården

Andra förslag i lagrådsremissen är att dagens egenvårdsförskrifter ersätts av en egenvårdslag och att det införs en bestämmelse i Hälso och sjukvårdslagen om att ta särskild hänsyn när vård ges till personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Lena Hallengren säger att regeringens förslag vill öka den enskildes möjligheter att kunna leva som andra.
– Konkret innebär det att hälso- och sjukvården ska planera och hitta lösningar utifrån den enskildes behov och när det behövs i samverkan med socialtjänsten. Det bör öka förutsättningarna för den enskilde att delta i samhällslivet och leva som andra i de fall där patientsäkerheten begränsar möjligheter till egenvård.
Vill ni ge större möjlighet att beviljas assistans under sjukhusvistelse, tex ta bort särskilda skäl att beviljas detta eller att det ges längre tid än fyra veckor?
– Det är inte aktuellt, säger Lena Hallengren.

Proposition klar

Samtidigt lägger regeringen fram propositionen ”Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn” med förslag om bland annat stärkt rätt till assistans för tillsyn och avsmalnat föräldraavdrag. Enligt Lena Hallengren är den identisk med den lagrådsremiss som tidigare presenterats. Denna proposition beräknas läggas fram i riksdagen den 5 april.
– Sammantaget beräknas de båda propositionerna leda till att 2 000 fler personer kan få rätt till assistansersättning, säger Lena Hallengren.

Lena Hallengren intervjuades av Kenneth Westberg 2022–03–24

Vidare läsning

Lagrådsremissen Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård

Propositionen: ”Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn

Pressmeddelande: Flera förslag på lagändringar för att stärka rätten till personlig assistans

Hejaolika: Stärkt egenvård och nytt grundläggande behov välkomnas

Skicka sidan till: