Cecilia Blanck, Föreningen JAG – ”Det krävs en rejäl återställare av schablonbeloppet”
Höjning av schablonbeloppet, assistans i skola/daglig verksamhet, ny behovsbedömning, differentierat timbelopp. JAG har många krav på kommande regering.
Det mest akuta, som måste åtgärdas redan i höstens budget, är en höjning av assistansersättningens timbelopp, säger Cecilia Blanck. Hon konstaterar att nästan alla partier som nu förhandlar om att bilda regering varit kritiska till den låga uppräkningen de senaste tio åren. Hon har ett tydligt budskap som Föreningen JAG också driver i kampanjen Rimliga villkor.
– Nu behövs en rejäl återställare för att skapa förutsättningar för kvalitet. Årets schablonbelopp behöver höjas med drygt 30 kronor per timme och därefter höjas i nivå med löneökningarna.
Assistans i skola/daglig verksamhet
Cecilia Blanck hoppas även på överenskommelser mellan den kommande regeringen och dess samarbetspartier med nya satsningar på personlig assistans.
– Vi vill särskilt att man tar bort det otidsenliga förbudet mot personlig assistans i skola och daglig verksamhet, som bara skapar inlåsning och institutionalisering.
Grundläggande behov
I våras röstade alla partier utom S och M i Socialutskottet för att utreda lagsförslag som gör att alla grundläggande behov blir assistansgrundande i sin helhet. Cecilia Blanck vill se en lagändring om att grundläggande behov ska räknas i sin helhet. Det behövs ett omtag kring behovsbedömningarna och hur kvalifikationen till den personliga assistansen ska se ut, säger hon.
– Uppdelningen mellan grundläggande och övriga behov är inte självklar, och särskilt inte att de ska mätas i tid. Ta det grundläggande behovet kommunikation, det är oerhört centralt för den som behöver assistansen som kommunikationshjälpmedel. Men det går inte att mäta i tid – hur många minuter per dag kommunicerar du? Den som behöver personlig assistans för att kommunicera behöver såklart ha tillgång till det stödet all vaken tid. Kanske är det samma sak med de andra grundläggande behoven och kanske ska ytterligare grundläggande behov adderas, utöver de som tillkommer med lagändringarna i Stärkt assistans?
Om regeringsunderlaget
I det nuvarande regeringsunderlaget ingår M, L, KD och SD. Moderaterna har inte visat så stort intresse för reformer av personlig assistans, tex i Assistanskolls valenkät, medan L, KD och även SD talat om reformer av personlig assistans.
Hur ser du på det?
– Vi har ju under de senaste fyra åren haft en motsvarande konstellation, där det parti som ansvarar för finansdepartementet håller hårt i pengarna medan samarbetspartier på alla sidor lyfter behov av förbättringar. Vi får helt enkelt hoppas att stödpartierna väljer att prioritera just assistansen i förhandlingarna och att de får genomslag för det, säger Cecilia Blanck.
Många beskriver en rädsla för SD:s inflytande i den nya regeringen, har du någon kommentar till det?
– SD valde i riksdagsarbetet under förra mandatperioden att driva konkreta frågor om personlig assistans på ett positivt sätt. Vi kan ju dock konstatera att de i valrörelsen valt att lyfta helt andra frågor, så hur prioriterad den personliga assistansen är för SD i ett eventuellt regeringssamarbete återstår att se, säger Cecilia Blanck.
Kräver stöd utan luckor
Cecilia Blanck hoppas att Lars Lööws utredning kommer att visa förståelse för situationen för personer med de största behoven, men hon säger sig vara orolig då JAG inte fått vara med i diskussionerna i expertgruppen.
– De som har stora funktionsnedsättningar behöver ett heltäckande stöd, utan luckor vid t ex tillfälligt utökade behov som idag beviljas av kommunen. Jag hoppas innerligt att utredningen hittat lösningar på hur ett ”skyddsnät” för olika situationer ska fungera med staten som huvudman.
Differentierad assistansersättning
Riksföreningen JAG vill även ha en differentiering av assistansersättningen, med en individuell timersättning som utgår från den enskildes behov i sin assistans. ISFs rapport med förslag om en matematisk optimeringsmodell som utifrån data om de assistansberättigades behov prissätter assistanstimmarna kan vara en utgångspunkt, säger Cecilia Blanck.
– Det kanske krävs en ny utredning för att komma vidare, men det är möjligt att det redan finns tillräckligt underlag i de olika utredningar som sedan 90-talet föreslagit olika modeller för differentiering.
Lyssna på orden från 1993
Den ekonomiska krisen med inflation, höjda elpriser och högre räntor oroar Cecilia Blanck. Sämre ekonomiskt läge kan innebära risk för att det uppstår politiska idéer om nya besparingar, som när Magdalena Andersson hösten 2015 sade man behövde spara på assistansersättning och sjukersättning.
– Det kan hända igen. Å andra sidan röstades LSS igenom i riksdagen 1993 då vi var mitt uppe i en liknande ekonomisk kris. Då sade socialminister Bengt Westerberg följande:
”Den svenska ekonomin går för närvarande igenom en av sina svåraste perioder. Då sätts vår förmåga till solidaritet och inlevelse på speciellt hårda prov. Ibland förs den fördelningspolitiska debatten som om de flesta svenskar skulle vara "svaga". Det riskerar dränka kraven på angelägna förbättringar för dem som har de allra svårast. Det är sällan som de starkaste organisationerna företräder de mest utsatta människorna. Enligt min mening är det angeläget att vi även i svåra tider kan finna utrymme för förbättringar för de mest utsatta till vilka människor med grava funktionshinder hör.”