Linus Nordenskär, Försäkringskassan – ”Anordnaren bör ha en relativt god koll på hur det ser ut hos den försäkrade”
Linus Nordenskär
Försäkringskassan bemöter Fremias kritik mot orimliga återkrav och utbetalningstopp som inte kan överklagas. Återkrav sker vid en bedömning att det lämnats felaktiga uppgifter, säger Linus Nordenskär, nationell försäkringssamordnare.
Rekordhöga återkrav
Under 2020 krävde Försäkringskassan tillbaka 464 miljoner kr av utbetald assistansersättning efter avslutade kontrollutredningar. (se Försäkringskassans årsredovisning sid 149). Detta kan jämföras med 133 miljoner 2019 och 103 miljoner 2018. Under 2021 fortsätter samma trend, perioden jan–mars 2021, krävdes 143,2 miljoner kr tillbaka, berättar Thomas Nyström, controller på Försäkringskassan.
Hur stor andel återkrav ställs till anordnare respektive assistansberättigade?
– Av 464 miljoner kr som återkrävdes 2020 ställdes 265 miljoner kr till assistansberättigade, 128 miljoner kr till anordnare, 58 miljoner till assistenter och 13 miljoner kr övrigt.
Hur stor del av återkraven betalas in till er?
– Vi har tyvärr inte tillgång till någon exakt siffra.
Vad handlar återkraven vanligtvis om?
– Att den försäkrades behov av assistans överdrivs, simulering av assistansbehov eller att den assistans som den försäkrade har behov av inte utförs.
Vad är orsaken till att återkraven ökade till 464 miljoner under 2020?
– Dels att Försäkringskassan blir allt träffsäkrare i sina kontroller, dels att myndighetssamverkan har utvecklats och förbättrats, säger Thomas Nyström.
Stark kritik från Fremia
Branschorganisationen Fremia hävdar i rapporten Återbetalningskrav och utbetalningsstopp, att anordnare idag kan få återkrav på assistansersättning trots att de handlat i god tro. Henrik Petrén på Fremia säger att det förekommer att anordnare görs ansvariga för fel som assistansberättigade och assistenter gjort. Linus Nordenskär tillbakavisar kritiken.
– Den absoluta majoriteten av de återkrav som Försäkringskassan ställer gentemot bolag eller de assistansberättigade grundar sig i omfattande utredningar som oftast visar att assistansen under en längre tid inte utförts, att assistenter utfört andra sysslor eller arbetsuppgifter än att stödja den försäkrade eller att hjälpbehovet kraftigt överdrivits.
Fremia hävdar att anordnare görs ansvariga för fel trots att de handlat i god tro, vad säger du om det?
– Vi gör en bedömning i varje enskilt fall. Man väger in omfattningen och systematiken i om inte assistans utförts samt vilka eller vem som intygat tidsredovisningen eller lämnat uppgifter till Försäkringskassan.
Vilket ansvar har anordnarna?
Monica Svanholm, områdeschef vid avdelningen för funktionsnedsättning, sade i en intervju sep 2019 på Assistanskoll ”om den assistansberättigade har lämnat oriktiga uppgifter och anordnaren varit i god tro, ska Försäkringskassan ställa återkravet till den försäkrade/assistansberättigade”. Assistanskoll frågar Linus Nordenskär om detta gäller.
– Ja det stämmer. Vår utgångspunkt är att rikta återkravet mot den som förorsakat felutbetalningen, eller att denne skäligen borde ha insett att det skett en felutbetalning. Om något av dessa villkor är uppfyllt kan man inte anses ha varit i god tro. Bedömer Försäkringskassan att anordnaren eller den försäkrade lämnat oriktig information eller undanhållit att anmäla ändrade förhållanden så kan ett återkrav tillbaka i tiden bli aktuellt.
Hur långt är anordnarna skyldiga att göra efterforskningar om sina kunder?
– Anordnaren har ett tydligt ansvar som arbetsgivare gentemot arbetstagaren/assistenten och bör ha en relativt god koll på hur det ser ut hos den försäkrade. Arbetsgivaren ska ha kontroll på att assistans har utförts i den omfattning som anges i den tidsredovisning som ligger till grund för utbetalningen.
Anordnaren är även skyldig enligt lag (SFB 110:46-47) att inom två veckor anmäla ändrade förhållanden för tex bosättning, hälsotillstånd eller arbetsförmåga.
Vilka ändrade förhållanden om kunderna rapporteras inte in?
– Det vi ibland uppmärksammar när vi gör en fördjupad utredning är att man exempelvis har glömt att anmäla när man flyttar, får nytt samhällsstöd eller insatser som blivit delegerade enligt Hälso och sjukvårdslagen, HSL.
Varför kan inte utbetalningsstopp överklagas?
Försäkringskassan har sedan juni 2016 stoppat utbetalningar till assistansbolag de inte ansett som lämpliga, och enligt HFD-domen 2019 ref. 21 är detta beslut inte överklagningsbart. Fremia har kritiserat att Försäkringskassan kan göra utbetalningsstopp som inte går att överklaga av anordnaren. Fremia anser att enbart IVO borde ha möjligheten att göra utbetalningsstopp.
Varför anser ni att ni behöver kunna göra utbetalningsstopp?
– Vi vill säkerställa att inte skattemedel går till oseriösa eller kriminella anordnare som ofta har ett eller flera större återkrav gentemot sig samt att vi också upprättat anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), säger Linus Nordenskär.
Är det inte ett problem att utbetalningsstoppen inte går att överklaga?
– Eftersom det inte påverkar rätten till assistans eller att vi håller tillbaka någon ersättning så ser vi inte något problem gentemot den försäkrade. Vi värnar att man får den assistans som man har rätt till, därför betalar vi i dessa fall inte ut ersättning till bolaget utan direkt till den försäkrade eller någon annan betalningsmottagare som den försäkrade väljer. Detta gör vi i avvaktan av pågående tillsyn/utredning av IVO eller polisen.
När utbetalning stoppas
När utbetalning till ett bolag stoppas kontaktar Försäkringskassan de assistansberättigade via telefon samma dag och via brev samma vecka, säger Linus Nordenskär.
– Vi informerar om att man kan få utbetalningen till eget konto, eller till annat bolag eller kommunen.
Ger ni någon rådgivning eller hjälp till de assistansberättigade som berörs?
– Vi ger inga råd i den här frågan utan informerar om att Försäkringskassan nekat bolaget utbetalningar. Utbetalningsstoppet sker då normalt ett par veckor fram i tiden och de assistansberättigade måste därför komma in med ny betalningsmottagare. Vi är tydliga med att rätten till ersättningen inte påverkas eller utreds.
Följer Försäkringskassan upp vart de assistansberättigade tar vägen som anlitat en anordnare som fått indragna betalningar?
– Nej det följer vi inte upp. Merparten väljer att ta utbetalningen till eget konto. Vi har ingen statistik över vilka bolag de sedan väljer. Vi informerar även de kommuner som kan bli aktuella, för att de ska ha beredskap om så blir fallet, säger Linus Nordenskär.