Förslag i "Stärkt rätt till personlig assistans"

Bild på utredningenTvå nya grundläggande behov. Fast schablon för tid som dras av för föräldraansvar. En egenvårdslag och möjlighet för assistansanordnare att efter avtal utföra sjukvårdsinsatser. Det är några förslag i utredningen Stärkt rätt till personlig assistans - Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser. Förslagen föreslås börja gälla 1 januari 2023.

Utredningen (se kommittedirektiv) har pågått sedan januari 2020 och har haft i uppdrag att lämna förslag om stärkt rätt till personlig assistans för tillsyn, egenvårdsinsatser och föräldraansvar. Utredningen har letts av Fredrik Malmberg.

Förslag i utredningen:

Egenvård

  • En egenvårdslag ska införas som reglerar hälso- och sjukvårdens ansvar vid egenvård för tex samverkan, planering, instruktioner och uppföljning.
  • Ansvar och uppgifter för utförarna vid egenvård föreslås bli reglerade genom tillägg i förordningen (1993:1090)om stöd och service till vissa funktionshindrade.
  • Den som ansöker om tillstånd att bedriva enskild verksamhet enligt LSS ska redovisa rutiner för hur egenvård hanteras i verksamheten.
  • En ny bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen som anger att det, när hälso- och sjukvård ska ges till personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar, ska det övervägas om vård- och behandlingsinsatserna kan ges så att den enskilde att leva och delta i samhällslivet på samma villkor som andra.
  • Behov av sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen ska kunna beviljas som personlig assistans. En förutsättning ska då vara att det finns överenskommelse mellan sjukvårdshuvudmannen och den enskildes anordnare av personlig assistans om utförandet av de sjukvårdande insatserna.

Tillsyn

  • Det grundläggande behovet "annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade" upphävs.
  • Behov av kvalificerat motiverande eller vägledande stöd som är en förutsättning för att den enskilde ska klara sina grundläggande behov ska ses som en del i det grundläggande behov som ska tillgodoses.
  • Följande grundläggande behov införs: Kontinuerligt stöd som den enskilde till följd av sitt funktionshinder behöver för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.
    (Tex stöd för att förebygga att det uppkommer ett beteende som innebär risk för skada)
  • Följande grundläggande behov införs: Kontinuerligt stöd som föranleds av varaktig eller långvarig medicinsk problematik där uteblivet stöd utgör allvarlig risk för liv eller hälsa.
    (     tex praktiska åtgärder och sådan närvaro som behövs för att kunna avläsa den enskildes hälsotillstånd samt uppmärksamma när åtgärder behövs)

Föräldraansvar

  • Avdrag för föräldraansvar ska schabloniseras och faställas i tid för ett fåtal åldersspann med olika nivåer. Schablonen ska vara tvådelad: en del avser grundläggande behov, en del avser andra personliga behov.
  • Barn ska kunna beviljas kommunalt finansierad personlig assistans även omde bara har lite behov av hjälp med grundläggande behov.
  • Det nya grundläggande behovet "Kontinuerligt stöd som föranleds av varaktig eller långvarig medicinsk problematik där uteblivet stöd utgör en allvarlig risk för liv eller hälsa" undantas på samma sätt som sondmatning och andning från avdrag, dvs ska inte delas upp i integrietetsnära delar av grundläggande behov.


Konsekvenser av förslagen

  • Cirka 2000 fler personer (varav 800 barn) bedöms bli berättigade till personlig assistans om utredningens förslag genomförs.
  • Ökade kostnader om 2,7 miljarder kr vara 1,3 miljarder för barn. Staten får ökade kostnader med drygt 3,5 miljarder , kommunerna kostnader minskar med knappt 1 miljard och regionerna återtar kostnader för sjukvård med cirka 170 miljoner.


Funktionsrättsrörelsen välkomnar förslagen i utredningen

Läs utredningen! Stärkt rätt till personlig assistans - Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser (SOU 2021:37)

Skicka sidan till: