Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Vi kan komma att definiera integritetskänsliga delar i fler grundläggande behov än måltider"

Det går inte längre att söka assistansersättning för enstaka veckor, istället ska genomsnittet för grundläggande behov beräknas under upp till ett års tid, där tiden räknas endast när en person inte har någon annan stödinsats. Detta framgår av Försäkringskassans nya vägledning för assistansersättning som kom den 3 september 2009.
Vägledningen lyfter även fram en regeringsrättsdom som fastställer att inte alla delmoment i de grundläggande behoven berättigar till tid. Enligt Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan, kan man även komma att definiera integritetskänsliga delmoment vid personlig hygien och av/påklädning.

Det går inte längre att söka assistansersättning enstaka veckor

Enligt Tomas Sundberg finns det sedan 2000 en praxis att inte räkna tid för grundläggande behov som tillgodoses genom verksamheter enligt 4 § LASS, dvs skola, barnomsorg eller daglig verksamhet. Det kan man bara göra när det finns särskilda skäl. Nu har en kammarrättsdom (KRNG mål nr 1312-07) enligt Tomas Sundberg visat att samma sak ska gälla för andra samhällsinsatser om behoven tillgodoses där, exempelvis korttidsvistelse och bostad med särskild service. Samtidigt går det inte att söka assistans för enstaka veckor, istället ska genomsnittet för de grundläggande behoven räknas för en längre period, längst 52 veckor enligt Tomas Sundberg. I den nya vägledningen(sid 61) finns ett metodstöd för handläggarna om detta
- Tidigare, sedan 2006, tolkade vi det som att en prövning kunde göras varje vecka, om du var på växelvård kunde du vårdas i ett kommunalt boende en vecka och få assistansersättning när du var hemma en vecka. På grund av flera domar i kammarrätten kan vi inte längre göra den tillämpningen. Det kan få konsekvenser för vissa grupper.
Vilka konsekvenser kan det få?
- Att vissa istället får söka andra LSS-insatser eller stödinsatser från sin kommun.
Tomas Sundberg säger att man nu bör räkna genomsnittet av grundläggande behov under så lång tid som ett år.
- En längre tid kan behövas, eftersom det ofta handlar det om unga vuxna som lever ganska oregelbundna liv, de kanske går i skola eller har korttidsvistelse.
Men ett år är inte regel säger Tomas Sundberg, om en person exempelvis är på korttidsvistelse en vecka av fyra i ett regelbundet schema, kan genomsnittet beräknas på en månad om alla veckor ser likadana ut.
- Här är det viktigt att vi väljer perioden utifrån vad som är mest fördelaktigt för sökanden.

Tid för grundläggande behov som tillgodoses i annan verksamhet räknas av innan den genomsnittliga tiden fastställs

Hanna Eriksson, jurist på STIL har i en intervju kritiserat Försäkringskassan och menar att det skapas en inlåsningseffekt när tid för grundläggande behov som tillgodoses i daglig verksamhet, skola och barnomsorg räknas av innan (istället för efter) att den genomsnittliga tiden för grundläggande behov fastställs. Detta kan enligt henne leda till att personer inte börjar i skola eller daglig verksamhet av rädsla för att förlora sin assistans och att personer med mycket svåra funktionsnedsättningar riskerar att inte få personlig assistans när de inte befinner sig på exempelvis daglig verksamhet. Tomas Sundberg avvisar dock tanken attdra av tid för grundläggande behov i exempelvis skola efter att man bedömt om personen är assistansberättigad.
- Vi tolkar inte domarna som kommit på det sättet, vi tolkar de som att man i det första steget inte ska räkna tid i exempelvis skola, barnomsorg eller korttidsvistelse.
Innebär detta att fler kommer att hänvisas till annat stöd, exempelvis från kommunen?
- Det kan det göra, säger Tomas Sundberg som samtidigt säger att situationen blir annorlunda om det föreligger särskilda skäl.
- Vid en prövning av särskilda skäl bedömer vi om funktionsnedsättningen och därmed assistansbehovet är så pass omfattande att personalen i exempelvis daglig verksamhet inte klarar att hjälpa personen, om så är fallet kan personen räkna tid för grundläggande behov även där.

Endast integritetskänsliga delar i ett grundläggande behov ska räknas med vid bedömningen om personen är assistansberättigad

Försäkringskassan hänvisar i den nya vägledningen(sid 59) till Regeringsrättsdomen (Mål nr 5321-07). Tomas Sundberg menar att den stödjer Försäkringskassans hållning att endast de delar som är integritetskänsliga i de grundläggande behoven ska räknas med i bedömningen om en person når upp till 20 timmar grundläggande behov/vecka.
- Domen säger att inte alla praktiska hjälpbehov i de grundläggande behoven per automatik ger tid, vilket styrker vår uppfattning kring måltiderna, dvs att personen måste kunna äta själv för att ha ett grundläggande behov.
Kan det leda till att ni kommer att definiera integritetskänsliga delmoment även i andra grundläggande behov?
- Ja, det kan det göra, exempelvis för personlig hygien och av och påklädning, där kan det komma förändringar från oss framöver i form av nya direktiv till våra handläggare.
I en intervju kritiserar Mathias Blomberg på CJ Advokatbyrå en kommun som driver frågan att hårtvätt och torkning efter dusch inte är integritetskänsligt nog för att det ska vara ett grundläggande behov som berättigar till assistans. Tomas Sundberg anser att den domen kan komma att få konsekvenser även för Försäkringskassans framtida hållning.
- Ja, det är ett pågående ärende som rör den här frågeställningen, vi avvaktar med intresse vad utfallet blir.

Om hur Försäkringskassan bildar och driver sin uppfattning

Advokat Mathias Blomberg säger i en intervju att det drivs en konsekvent linje från Försäkringskassan och vissa kommuner i att minska antalet beviljanden, och att det verkar som att sänds signaler från regeringen till Försäkringskassan om att minska antalet beviljanden. Tomas Sundberg bemöter detta.
- Jag håller inte med om att det kommer signaler från vår uppdragsgivare. Detta handlar om att vi på Försäkringskassans huvudkontor anser att tillämpningen sett för olikartad ut i landet, många av våra handläggare har tidigare haft en för vid tillämpning av det allmänna rådet om måltider. Vi vill förtydliga vad vi anser och har då gått ut med att man måste kunna föra maten till munnen för att ha ett grundläggande behov vid måltider.
Tomas Sundberg menar att Försäkringskassans hållning styrs dels av rättsutvecklingen och dels av att Försäkringskassan som myndighet bildar och driver en självständig uppfattning.
- Det ingår i vårt uppdrag att tolka regelverket. Håller inte vår tolkning i domstolarna då ändrar vi den, vi följer alltid högsta instans.
Är alternativet att politikerna ger nya direktiv?
- Ja, om regering eller riksdag inte håller med om domstolsutvecklingen och den uppfattning vi driver får de ändra på lagstiftningen.
Anser ni att kommunerna borde ansvara för stöd till en större andel av de som har funktionsnedsättningar än vad som hittills varit fallet?
- Det är en fråga som vi som myndighet inte har någon uppfattning om.

Om oanvända medel för assistansomkostnader kan användas efter byte av anordnare

Skatteverket sade tidigare i en intervju att om en kund har oanvända omkostnadsmedel hos sin assistansanordnare och byter anordnare, kan de sparade medlen bekosta assistenters omkostnader eller användas till lön till assistenter hos den nye anordnaren. Detta förutsätter dock att den tidigare anordnaren och kunden avtalat om detta innan kunden gjorde bytet. I Försäkringskassans vägledning(sid 156) framgår det att Skatteverkets regler är det som gäller efter att en assistansberättigad köpt assistans.
- Försäkringskassan talar inte om exakt hur man kan göra, det blir en fråga mellan anordnaren och Skatteverket. När du köper assistans för hela schablonbeloppet går pengarna in i anordnarens näringsverksamhet, då gäller samma skatteregler som för alla andra företag och Skatteverket får avgöra hur anordnaren beräknar intäkter, kostnader och vilka avdrag som kan göras, säger Tomas Sundberg.

Tomas Sundberg intervjuades av Kenneth Westberg 2009-10-07

Vidare läsning

Försäkringskassans Vägledning om Assistansersättning 2003:6 Version 5

Information från Försäkringskassan om nyheter i den senaste vägledningen 2009-09-14