Jonas Franksson, STIL – ”Lars Lööws utredning måste förhålla sig till riksdagens tillkännagivande”
Riksdagens tillkännagivande om grundläggande behov är ett genombrott. Även om Lars Lööws utredning inte får tilläggsdirektiv måste den ändå förhålla sig till tillkännagivandet, menar Jonas Franksson.
Den 17 mars röstade en riksdagsmajoritet bestående av C, L, KD, V, SD och MP för att huvudmannaskapsutredningen bör få ett tilläggsdirektiv om att utarbeta lagförslag som gör att alla grundläggande behov bli assistansgrundande i sin helhet. Jonas Franksson, ordförande i STIL, beskriver det som en seger för funktionsrättsrörelsen.
– Vi har arbetat för en förändring sedan 2009 när denna rättspraxis kom. Nu har riksdagen sagt att man ska se människans behov i sin helhet och inte stycka upp dem. Det är ett första steg mot en förändring. Jag är mycket glad över initiativet från Pia Steensland i KD och att hon drivit detta och samlat så många partier.
Järnaxeln bruten
Jonas Franksson har tidigare talat om en järnaxel av S och M i svensk politik då de partierna ofta haft majoritet i riksdagen, han konstaterar nu att axeln inte är lika stark.
– Efter valet 2018 har S och M inte majoritet, vilket gett intressanta öppningar i assistansfrågan. Nu har dessutom MP hoppat av regeringen och vågar gå emot S.
Allt är ett spel
Jonas Franksson jämför med sagan om de tre små grisarna och vargen, de två smågrisarna dansar och sjunger medan Bror duktig bygger hus inför bistra tider.
– S och M vill framstå som Bror duktig som tar ansvar medan de andra partierna dansar och sjunger. Men i verkligheten är allt bara ett spel, hade M stöttat de andra partierna hade S inte kunnat vara Bror duktig.
Det blir inget tilläggsdirektiv…
Assistanskoll har låtit samtliga riksdagspartier svara på frågor om bland annat tillkännagivandet. Mikael Dahlqvist i Socialdemokraterna tycker inte att regeringen ska ge utredningen något tilläggsdirektiv men att det kanske kan utredas i en senare utredning. Socialminister Lena Hallengren bekräftar till Assistanskoll att det inte är aktuellt att ge huvudmannaskapsutredningen något tilläggsdirektiv. Jonas Franksson beklagar detta och tror att det beror på Moderaternas hållning.
– Socialdemokraterna har stöd från Moderaterna, hade M istället stött tillkännagivandet skulle S ha mycket svårt att säga nej till tilläggsdirektivet.
Men utredningen måste ta hänsyn till riksdagsbeslutet…
Jonas Franksson anser däremot att Lars Lööws utredning av huvudmannaskapet för personlig assistans nu måste förhålla sig till riksdagens tillkännagivande oavsett om de får ett tilläggsdirektiv eller inte. På det viset är vinsten redan gjord säger han.
– Frågan om en undre gräns för att beviljas personlig assistans och hur man ska beräkna grundläggande behov kommer att dyka upp i utredningens arbete. Då är det tungt att en riksdagsmajoritet sagt att grundläggande behov ska räknas i sin helhet.
Jonas Franksson ser en parallell i att Lars Lööw sagt att han inte kommer utreda ett kommunalt huvudmannaskap som ett alternativ.
– Lars Lööw kan vara tydlig med att inte ska utreda ett kommunalt huvudmannaskap eftersom det finns en riksdagsmajoritet för ett statligt huvudmannaskap.
Helig allians mellan KD, V och L
Vad som sker i assistansfrågan beror mycket på vilka personer som representerar partierna säger Jonas Franksson. Pia Steensland i KD har drivit frågan intensivt i fyra år och Maj Karlsson i V har drivit frågan redan 2014.
– De har bildat vad jag skulle kalla en helig allians, tillsammans med Bengt Eliasson i L. Det är positivt att Centern nu verkar komma in i samma tänkande.
Centern har svängt
Att de grundläggande behoven ska räknas i sin helhet ser Jonas Franksson som en snabb lösning för att personer med behov av assistans ska få det. STIL vill egentligen gå längre.
– Vi är egentligen skeptiska till uppdelningen i grundläggande och andra personliga behov, och jag är glad att tex Centerns Sofia Nilsson säger till Assistanskoll att hon inte vill dela upp behoven utan se alla i sin helhet.
Har Centern blivit lite tydligare?
– Ja, tidigare har Centern hellre talat om företagande än rättigheter. Förändringen kan bero på att många rättighetsinriktade liberaler har sökt sig till Centern efter Liberalernas beslut att de kan tänka sig att bilda regering med stöd av SD.
Fler vill utreda 65-årsgränsen
I Assistanskolls frågor till riksdagspartierna vill alla utom S och M öppna för att ändra eller utreda om personlig assistans ska kunna beviljas efter 65 års ålder. Jonas Franksson ser det som något nytt och att det kan bero på större medvetenhet om Funktionsrättskonventionen.
– Åldersgränsen går ju emot Funktionsrättskonventionen som inte har några åldersgränser. Men återigen intar S och M rollen som Bror Duktig.
Statligt huvudmannaskap – vad sker efter valet?
Bara S är tveksamma till förstatligande av assistansen i svaren till Assistanskoll. Lars Lööw har sagt att han inte ska utreda kommunalt huvudmannaskap. Jonas Franksson tror att utredningen nu kommer föreslå statligt huvudmannaskap.
– Frågan är nu vad som händer med förslaget, det blir ju inte verklighet förrän det antas i riksdagen och vi vet inte hur riksdagen ser ut efter valet. Om L och MP åker ur och KD minskar skulle S och M få ett annat manöverutrymme och då vet man inte hur de ställer sig till Lars Lööws förslag.
Det handlar även om det finns drivande personer i Socialutskottet efter valet.
– Bengt Eliasson i L slutar och det är oklart om KDs Pia Steensland kommer in i riksdagen. Vi vet inte vilka nya som kommer.
Schablonbeloppet
Partierna svarar olika på Assistanskolls fråga om hur mycket schablonbeloppet ska räknas upp. Liberalerna vill höja mest, 3,5 %, andra vill att det ska följe löne- och prisutvecklingen, Moderaterna vill helt kunna prioritera efter budgetsituationen, Vänstern vill ha olika belopp beroende på verksamhetsform. Jonas Franksson tycker Vänsterns hållning är olycklig.
– Vänstern har en bra syn på rättigheter men tycker inte om vinster i välfärden. För schablonen borde de driva att man bestämmer att si och så mycket måste gå till tex lönekostnader eller administration. Vänstern borde prioritera assistenternas löner.
”Vi måste ligga på hela tiden”
Jonas Franksson tror inte assistansen blir en valfråga på samma sätt som 2018. Då vara situationen alarmerande dålig och regeringen hade misslyckats.
– Socialdemokraterna hade gjort bort sig och gått på barns assistans, vilket är oförlåtligt i Sverige. Nu är de tillbaka i matchen med Stärkt assistans och huvudmannaskapet och Mikael Dahlqvist öppnar faktiskt för att utreda behovsbedömningarna senare.
Jonas Franksson tänker att alla partier påverkas av att assistansen var en stor fråga 2018, man såg att frågan berör många människor.
– Det gjorde skillnad att assistansfrågan togs på allvar.
Vad bör funktionsrättsrörelsen göra för att sätta press?
– Vi måste ligga på hela tiden och driva på den positiva vågen med Stärkt assistansutredningen, statligt huvudmannaskap och tillkännagivandet om att grundläggande behov ska ses i sin helhet. Sedan måste vi fortsätta lägga egna förslag för att utveckla politiken. Det kan vi inte överlåta till politikerna, vi är de verkliga experterna. STIL kommer under valrörelsen att lägga fram förslag på hur en moderniserad assistanslagstiftning som går mer i takt med Funktionsrätts-konventionen kan se ut. Vi ser fram emot många intressanta diskussioner.
Kriget i Ukraina
Kriget i Ukraina kan på ett mycket brutalt sätt förändra situationen säger Jonas Franksson. Dels med flyktingar från krigsområdet och dels med påverkan på ekonomin och välfärdsstaten.
– Att det kommer flyktingar skulle kunna öka solidariteten, vår inställning till och ansvar för varandra. Det finns en stor enighet idag att hjälpa flyktingarna. Om det blir ekonomisk kris med stagflation, stigande räntor och kris kan det dock bli som vid flyktingvågen 2015 när man inte ville diskutera minoriteters rättigheter och personlig assistans, fortsätter Jonas Franksson.
– 2015 ställde finansministern kostnader för assistans mot flyktingar. Ingen ville tala om mänskliga rättigheter utan istället kriminalitet, lag och ordning.
Å andra sidan har Covidkris och Ukrainakrig avskaffat det ekonomiska ramverk där det finns pengar till en viss gräns och att man sedan måste spara.
– Nu finns det pengar till människor på flykt och även till Stärkt personlig assistans, det handlar om politisk vilja och prioriteringar.
Vilken regering är bäst efter valet?
Hur en S–ledd respektive M–ledd regering kommer att agera i assistansfrågan beror mycket på vilka partier de samarbetar med säger Jonas Franksson slutligen.
– Är L och MP kvar i riksdagen efter valet? KD får mer tyngd i en M regering om L är med. Sedan vet man inte hur mycket intresse för assistans som finns kvar när regeringsprogrammen ska förhandlas fram. Jag hoppas inte V tappar bort frågan om de vill satsa på bruksorter och bensinfrågor för bilburna. Är Centerns intresse något tillfälligt eller består det, undrar Jonas Franksson.