Emelie Kagart, Grant Thornton – ”Vinstnivån i assistansbranschen ligger på cirka tre procent”
Assistansanordnarna får en mycket svår situation om schablonuppräkningen fortsätter vara låg. Assistentlönerna pressas ner och assistansberättigade med risker väljs bort, säger Emelie Kagart, ansvarig för branschgruppen vård och omsorg på Grant Thornton.
Det internationella revisions och rådgivningsföretaget Grant Thornton har på Vårdföretagarnas uppdrag i rapporten ”Den personliga assistansens samhällskostnader” granskat vad personlig assistans kostar jämfört med andra alternativ och jämfört privat assistans med kommunal assistans.
Stora problem om låg schablonökning fortsätter
Rapporten visar att anordnarnas vinst i form av rörelsemarginal EBIT låg mellan 2013–2022 i genomsnitt på 3,2%, vilket är relativt lågt i jämförelse med liknande branscher. Rapporten visar också att assistansersättningens timschablon höjdes med i genomsnitt 1,7 procent/år 2013–2023. Om den nivån fortsätter, samtidigt som löneökningarna i kollektivavtalet är högre kommer anordnarna få stora problem, säger Mats Fagerlund, som de senaste 15 åren arbetat med uppdrag i vård och omsorgssektorn på Grant Thornton.
– Vi hoppas att den här utvecklingen ska bromsas, men om den inte gör det finns det inte mycket mer effektiviseringar att göra. De mindre anordnarna får det jättetufft, de har mindre möjligheter att genomföra effektiviseringar eller att investera i innovationer än tex stora anordnare som Humana.
Vad kommer att ske med anordnarna?
– De seriösa med högst kvalitetstänk kommer kliva av först, när de inte vill tumma mer på kvalitet och när det saknas förutsättning att driva verksamheten vidare.
Privatanställda assistenters löner pressas
En annan effekt om timschablonen inte höjs tillräckligt är att det blir gynnsamt att ha stor personalomsättning, där ny personal får ingångslöner, säger Emelie Kagart.
– Det blir svårt att göra karriär eller komma in i arbetet som assistent när din lön ligger och tickar och du blir mer olönsam ju längre tid du arbetar i företaget. Detta trots att du får mer erfarenhet och gör ett bättre jobb. En ohållbar utveckling.
Återkrav ger osäkerhet
Försäkringskassans återkrav är en fråga anordnarna särskilt nämner, säger Mats Fagerlund. Återkraven ger stora risker och det finns en oklarhet om vilket ansvar anordnaren har att kontrollera de assistansberättigade och deras hem.
– Mindre aktörer kan inte alltid finansiera återkraven och det tar lång tid innan de avgörs i domstol. Det finns naturligtvis befogade återkrav, problemet ligger i att själva systemet är svårt att navigera i. Tidigare omprövades besluten vartannat år, vilket gjorde att det inte uppstod återkrav på samma sätt.
Riskanalyser av assistansberättigade
Det kan bli mer så att anordnarna inte tar emot assistansberättigade som innebär en risk för företaget för tex återkrav, säger Mats Fagerlund.
– Tillståndsprocesserna på IVO, senast med Humana, har gjort att anordnarna tvingats göra riskanalyser av assistansberättigade som vill välja de som anordnare.
Vem tar då dessa brukare som väljs bort?
– Kommunen eller mindre nogräknade aktörer.
Utländska aktörer vill inte investera längre
Utvecklingen för assistansen har skapat ett mycket lågt intresse för att investera i assistans, tex från riskkapitalbolag vilket tidigare var vanligt, säger Emelie Kagart
– Våra samtal med olika ägare och investerare visar ett tydligt minskat intresse, vilket påverkats särskilt av IVOs tillståndsprocess med Humana. I princip inga svenska eller utländska aktörer vill investera i personlig assistans, och en låg investeringsvilja påverkar exempelvis satsningar i form av utveckling och innovation negativt.
Om en anordnare har 10 % vinst
Kostnaden för en privat assistanstimme låg på 327 kr för 2022 vilket var något över schablonbeloppet på 319,70. Att anordnarna trots detta gör cirka 3 % vinst kan förklaras av att sjuklöner från kommunerna och personer med utökad timschablon inte är medräknat i anordnarnas intäkter, säger Mats Fagerlund.
– Vi valde bolag som renodlat driver personlig assistans, och har gått på deras offentliga årsredovisningar, men det kan ju finnas andra intäkter i bolagen.
Säg att en anordnare har 10 % i vinst, kan man vara en seriös anordnare då?
– Tveksamt om det är renodlad assistans i bolaget, det vore svårt med de förutsättningar som gäller i branschen.
Hur kan anordnare som inte är seriösa se till att få onormalt vinster?
– Det kan vara bedrägerier och fusk, manipulerade behov osv. Tyvärr finns det alltid sådana aktörer, men det verkar ha minskat i omfattning efterhand som kontrollen ökat, säger Mats Fagerlund.
Kommuners assistans kostar cirka 30 % mer
Rapporten visar också att kommunalt utförd assistans kostar cirka 30 % mer per assistanstimme än privat utförd assistans under 2021–2022. Förklaringar som nämns i rapporten är tex sjuklöner men det påverkar även att kommunanställda assistenter idag har högre medellöner än privatanställda, förhållandet var motsatt år 2014.
Är det så att kommunernas kollektivavtal tickar på för många fastanställda medan de privata tvingas spara in pga timbeloppet?
– Det är nog inte helt osannolikt, säger Mats Fagerlund.
Kommunernas kostnader beror väl också på deras kollektivavtal, med 38 tim arbetsvecka, högre jourersättning, mer fasta anställningar med längre uppsägningstid?
– Det finns förklaringar där. Kommunernas verksamhet kan ju gå med stora underskott utan att de läggs ner. Privata bolag har inte den möjligheten, då går de i konkurs.
Lätt politiskt infekterad debatt
Mats Fagerlund säger att det lätt blir en politiskt infekterad debatt om assistans och han hoppas att rapporten kan föra in fakta i diskussionen.
– Debatten om vinster i sektorer som finansieras av stat och kommun blir lätt politiskt infekterad. När man diskuterar om företagen ska kunna göra vinster börjar man ofta inte i fakta utan i en politisk åsikt och utgår från den. Man bör se om en insats är kostnadseffektiv och uppfyller det vi vill istället för att diskutera om bolagen ska göra två eller fyra procents vinst, säger Mats Fagerlund
Mats Fagerlund och Emelie Kagart intervjuades av Kenneth Westberg 2024-04-24
Vidare läsning
Rapporten ”Den personliga assistansens samhällskostnader - är personlig assistans för dyrt”