Patrik Anselm, Vivida Assistans, svarar på frågor och kritik om assistansboenden
I april 2010 flyttade de första personerna in i Vivida Assistans första boende specifikt för assistansanvändare. Assistansboendet i Örebro innehåller totalt sex tvårumslägenheter med kök. I varje lägenhet finns en sovalkov för assistenterna, huset innehåller dessutom gemensamma utrymmen för samvaro och omklädningsrum för assistenterna.
IfA och DHR har kritiserat lösningar där assistansberättigade bor tillsammans och menar att det skapar segregering och riskerar leda till institutioner med gemensamma personalgrupper.
Patrik Anselm, informations- och marknadschef på Vivida Assistans svarar nedan frågor omassistansboenden och vilka som efterfrågar dessa.
Hur många assistansboenden ni har byggt och hur många planeras?
- Vi har byggt och invigt ett första assistansboende i Örebro. För närvarande håller vi på att projektera för ytterligare två boenden, ett i Katrineholm och ett i Motala. Mottagandet har varit positivt både från de boende och anhöriga samt från våra medarbetare.
Vad anser ni är fördelarna för de boende?
- De största fördelarna med vårt assistansboende är gemenskap och trygghet men ändå behålla den enskildes privatliv. Det bygger på valfrihet. Vi ser att det är av stor vikt att som funktionsnedsatt inte bli isolerad i en egen lägenhet utan att kunna ta del av en gemenskap, detta gäller även för våra medarbetare. Att bo tillsammans med andra ger också en ökad trygghet, det finns alltid någon annan som man kan fråga om hjälp.
Vad anser ni är fördelarna för assistenterna?
- För medarbetarna handlar det främst om att de får kollegor, i stor utsträckning blir det även samma fördelar som för de boende - gemenskap och trygghet.
Vem efterfrågar den här typen av boenden, och vad efterfrågar man?
- Alla med personlig assistans. Det är främst föräldrar till barn som fortfarande bor hemma som vill hitta en långsiktigt hållbar lösning för deras barn och där de ser att gruppboende inte är ett bra alternativ för deras barn.
Hur ser du på kritiken från bland annat IfAoch DHR att det skapas en segregering när personer med funktionsnedsättning bor i särskilda hus?
- Vividas assistansboende är sprunget ur ett direkt behov från våra kunder, en uttrycklig önskan om att inte bli isolerade utan att kunna få bo tillsammans med andra.
Hur ser du på samma organisationers farhågor att det finns en risk att det på sikt utvecklas gemensamma personalgrupper i boenden med gemensamma utrymmen där flera assistansberättigade bor?
- Idag bedrivs personlig assistans per individ. I ett arbetspass får man bara arbeta för en person. Samma assistent kan senare arbeta för en annan person i samma boende. En fördel kan vara att medarbetarna i boendet känner alla boende och snabbt kan rycka in om den ordinarie personalen är borta. Den personliga integriteten är viktig och det är den boende själv (eller i vissa fall deras gode man eller föräldrar) som får avgöra om de vill dela personal eller ej.
Kan ett motiv för att bygga assistansboenden vara att det är svårt att ge assistans till kunder som har assistanstimmar utspridda över dygnet?
- Nej, det i sig är inget motiv eftersom lagstiftningen uttrycker att man bara får arbeta för en person i taget.
Hur ser du på framtiden för assistansboenden?
- Det får framtiden visa. Finns behovet så kommer det säkert att byggas fler assistansboenden i framtiden.
Är det något du vill tillägga?
- Det viktiga är att utgå från den enskilde individens specifika behov och de ser ju olika ut från individ till individ. Det är också viktigt att se till att gruppen som bor tillsammans också kan fungera som en grupp och att de boende kan ha ett meningsfullt utbyte av varandra, säger Patrik Anselm.
Patrik Anselm intervjuades av Kenneth Westberg 2010-10-27
Vidare läsning
Artiklar i SHT, Svensk Handikapptidskrift: