Nina Muhonen – ”Viktigt att assistenterna har en professionell attityd”
När Nina Muhonen söker arbete talar hon inte om att hon sitter i rullstol eller har personliga assistenter, hon vill söka sina jobb på sina meriter.
– Att jag sitter i stol är helt irrelevant. Det har inget att göra med vad jag har för kompetens.
Handledare på Hermods
Just nu arbetar Nina Muhonen som handledare i utbildningsföretaget Hermods. Arbetssökande kommer från arbetsförmedlingen och Nina Muhonens uppgift är att hjälpa dem fram till ett arbete. Det handlar om att stödja, matcha och motivera.
– Jag har hand om ungefär tjugo deltagare, allt från högutbildade IT-killar till nyutexaminerade gymnasister eller 63-åriga verkstadsmekaniker.
Arbetsuppgifterna varierar:
– Det kan handla om att göra ett cv, hjälpa personen att marknadsföra sig eller skapa förståelse för hur arbetsmarknaden ser ut. Vissa dagar har jag möten med deltagarna på tu man hand, andra dagar lektioner eller föreläsningar.
Reagerar de på att du har personlig assistans och assistenter?
– Nej, det tycker jag inte att de gör.
Stora variationer på assistenternas uppgifter
De arbetsuppgifter som assistenterna har på Nina Muhonens arbetsplats skiljer sig från dag till dag berättar hon.
– Det kan vara allt ifrån att hämta papper, skriva upp närvaro på frånvarolistor, scanna in dokument, bläddra PowerPoint när jag har föreläsningar, eller då jag har datalektioner kanske jag behöver en assistent bredvid mig för att peka. Jag har dessutom massor av material som hela tiden måste uppdateras och tas om hand.
Var befinner de sig när du är på arbetsplatsen?
– Det beror på vad jag gör. Just nu sitter de utanför min dörr. Jag ropar eller larmar när jag behöver dem.
Händer det att assistenterna vill hjälpa till eller ge råd om hur du utför ditt arbete?
– Nej, det har aldrig hänt.
Handlar om kompetens
Nina Muhonen har dubbel assistans dygnet runt sedan hon skadade sig för ungefär tjugo år sedan. Hon förstod redan från början att utbildning är den viktigaste nyckeln till att komma in på arbetsmarknaden. Hon utbildade sig till beteendevetare och kognitiv terapeut och har haft en rad olika arbeten sedan dess. Bland mycket annat gymnasielärare i psykologi och projektledare för PA-tips, ett Independent Living Institute-projektet som samlar och sprider assistansanvändares bästa tips och råd till varandra.
– För mig handlar det i första hand om kompetens. Sedan har jag förstås inriktat mig på ett yrke som jag kan klara av att sköta från en stol.
Personkemin viktigast
Vissa assistansanvändare väljer assistenter utifrån kompetens på sitt eget område. En av tipsarna på PA-tips säger till exempel att han under den tid han pluggade mest anställde andra studenter som assistenter eftersom de var bra på att skriva anteckningar på föreläsningarna. Så gör inte Nina Muhonen.
– För mig är personkemin avgörande. Om den stämmer då funkar det på arbetet också. Det de gör för mig kräver ingen speciell kompetens på ”mitt” område och de lär sig det de behöver av mig. Men det underlättar att personen är ganska noggrann.
Om personkemin är viktig, hur hittar du rätt assistenter då?
– Jag har speciella frågor vid anställningsintervjun som handlar om typiska situationer i mitt liv där de sökande kan välja mellan olika alternativa svar. Beroende på vad de svarar kan jag få en hint. Men sedan måste de jobba ett par tre gånger för att jag verkligen ska kunna avgöra om personen passar.
Professionellt sätt på arbetsplatsen
Nina Muhonen betonar sitt eget behov av integritet och vill inte ha assistenter som ”står lutade över axeln”.
– Många andra assistansberättigade vill ha sina assistenter som sällskap men inte jag. De ska vara tillgängliga när jag behöver dem, inte annars.
Nina Muhonen säger också att hon pratar mycket med sina assistenter om vilka roller de ska ha i olika situationer och att det är viktigt vad de har för attityd på hennes arbetsplats och hur de beter sig mot hennes kollegor. Hon betonar en professionell attityd.
– Det är jätteviktigt att man visar att man är där för att göra ett jobb och att man inte slår sig ned i soffan och känner sig som hemma.
Hur vill du att de ska vara mot dina kollegor?
– Att de är trevliga men på ett ”formellt” sätt.
Men du vill inte att de umgås med dem?
– Nej, det är jag som har relationerna med mina arbetskollegor.
Hur gör du om en av dina kollegor tar kontakt med dem och försöker få till en relation på något sätt?
– Det har inte förekommit så jag vet inte. Men skulle det hända så får man ta den diskussionen med de personerna.
Funktionsnedsättningen irrelevant
När Nina Muhonen söker sina jobb talar hon inte om att hon sitter i rullstol eller att hon har assistenter. Hon vill söka sina jobb med de meriter hon har.
– Att jag sitter i stol är helt irrelevant. Det har inget att göra med vad jag har för kompetens eller yrkeskunnande. Det är inte förrän jag ska bli intervjuad som det är läge att berätta att ”så här ser det ut” eftersom det finns risk för att arbetsplatsen över huvud taget inte är anpassad.
Dåliga attityder
Det har hänt att hon stött på dåliga attityder när hon kommit till intervjun. Dels för att hon är rullstolsanvändare, dels för att ”hon har folk med sig också” – att hon har personliga assistenter.
Känner du att du att du gått miste om jobb på grund av det?
– Att jag sitter i stol? Ja, det har jag.
Så att det till och med varit uttalat?
– Ja, det har hänt ganska mycket saker i mitt yrkesliv... Men å andra sidan så skulle jag inte vilja vara på en sådan arbetsplats i alla fall. Om attityden, att man inte vill ge människor i en annorlunda situation en chans, märks redan i anställningsintervjun finns den troligtvis i hela företaget. Förmodligen är inte en sådan arbetsplats ett bra ställe i grund och botten.
Attityder på arbetsplatser
Attityderna på de olika arbetsplatserna Nina Muhonen arbetat på har skiljt sig mycket från varandra. Å ena sidan säger hon att det aldrig varit så dåligt att hon känt att hon måste sluta. Å andra sidan uppstår inte sällan problem. Hon berättar om ett ställe där det blev ”kontroverser kring assistenterna” om rent fysiska saker, till exempel om var de skulle sitta.
– Det blev jobbigt eftersom jag måste stå på mig åt flera håll samtidigt, både gentemot assistenterna och kollegorna.
Om det fungerar bra på en arbetsplats tror hon beror en hel del på om det finns en uttalad policy om mångfald och att alla ska få vara med.
– Det påverkar hela klimatet på arbetsplatsen. Man behöver ha mycket förståelse för att det ska funka. Det måste pratas om mångfaldsfrågor, det är inget som fungerar av sig självt. Det handlar dels om attityden hos arbetsledningen, men också om att själv vara aktiv och våga ta upp problem för att kunna lösa dem.
Överdriven tilltro till tekniken
Nina Muhonen använder en del tekniska hjälpmedel, framför allt ögonstyrning till datorn som underlättar otroligt mycket för henne. Men tron på tekniska hjälpmedel, som inte sällan politiker pratar om, att det till och med ska kunna ersätta personlig assistans, anser hon är avsevärt överdriven.
– I mitt fall är det så oerhört många aktiva och komplicerade insatser som måste göras så jag ser inte att det skulle vara möjligt att ersätta assistenterna med tekniska hjälpmedel. Men det beror förstås på vem det handlar om.
Vad som kan göras politiskt
På frågan om vad som skulle kunna göra politiskt återkommer Nina Muhonen till utbildning. Man har rätt att låta sjukersättningen vila i två år medan man tar studielån men det räcker inte, menar hon.
– Det är säkert många som vill plugga men under en sådan begränsad period kanske man inte hinner göra klart sina studier, och många vågar kanske inte chansa. Dessutom finns en risk för att man ska bli av med sjukpenningen helt.
Nina Muhonen vill också se insatser för att förändra attityder på arbetsplatser, att skapa tolerans och förståelse. Slutligen handlar det om fysisk tillgänglighet.
– På vissa ställen kommer man helt enkelt inte in på grund av att det inte finns en hiss. Ett problem är också att arbetsplatsen måste betala för tekniska hjälpmedel, vilket kan bli ytterligare en anledning för en arbetsgivare att inte satsa på en person med funktionsnedsättning.
Ser du någon politisk vilja idag på det här området?
– Nej, inte över huvud taget. Det finns inte ens en diskussion om vad som skulle kunna göras för att underlätta för personer med funktionsnedsättningar att kunna studera eller arbeta.
Bästa tipsen
Det absolut första tipset Nina Muhonen skulle ge en assistansanvändare som är på väg ut i arbetslivet är det samma som kanske gäller generellt: att skaffa sig en utbildning. Men hon menar att det är särskilt viktig om man har en funktionsnedsättning.
– Det viktigaste är utan tvekan att man har en utbildning, ett yrke i grund och botten och har en kompetens som efterfrågas.
Tips nummer två är av ett helt annat slag, att ha ett diskret larm.
– Mitt larm tycker jag är bra. Det är jätteskönt att kunna kalla till sig assistenten utan att behöva ropa, att man kan göra det på ett diskret sätt.
Ett drömjobb
Att få hjälpa andra personer ut på arbetsmarknaden säger Nina Muhonen är något av ett drömjobb för henne. Hon beskriver sig som en inkännande person, något som hon har stor nytta av i sitt arbete.
– Många som kommer till mig från Arbetsförmedlingen är uppgivna och nedstämda och bland det första jag får göra är att hjälpa de att se sina egna möjligheter.
Nina Muhonen har också hjälpt många att få jobb.
– Jag är bra på att se kvalitéerna hos de arbetssökande och vad arbetsgivare är ute efter. Ofta handlar det inte alltid om kvalitéer som syns i cv.et utan sådant som sitter i personligheten.
Rädsla bland assistansanvändare
Nina Muhonen säger att hon stöter på en viss rädsla hos assistansanvändare att våga ta steget ut på arbetsmarknaden. Och även om hon säger att det kräver en viss mental styrka så tycker hon att det lite sorgligt.
– Det ger ju så mycket tillbaka. När jag ser att jag har lyckats, att jag gjort att någon har fått ett arbete, den glädjen… man kan drabbas av tillfällig eufori, det är värt oerhört mycket.
Nina Muhonen intervjuades av Erik Tillander