Assistanskoll » Lena Retzius, Kommunal - "13 600 assistenter kommer att bli arbetslösa"

Lena Retzius, Kommunal - "13 600 assistenter kommer att bli arbetslösa"

Kommunal är mycket kritiskt till slutbetänkandets förslag om en enhetlig behovsbedömning där assistans inte ges för passiv tid, när assistenten är tillfälligt overksam, det är en återgång till hemtjänst menar Lena Retzius, ombudsman och företrädare på Kommunal för ca två tredjedelar av landets assistenter.

En femtedel av assistenterna blir arbetslösa

Om förslagen i slutbetänkandet genomförs kommer 13 600 assistenter att förlora jobbet enligt Kommunals beräkningar, siffran beräknas utifrån en genomsnittlig sysselsättningsgrad på 69 procent hos drygt 70 000 assistenter.
- Vi har räknat ut att minskningen av timmar genom en enhetlig behovsbedömning innebär att 11 000 assistenter blir arbetslösa. 1300 försvinner om dubbelassistansen minskas med 20 procent och ytterligare 1300 om det femte grundläggande behovet "ingående kunskap" slopas. Vilka möjligheter kommer de assistenterna att ha när de kommer ut i den väntade massarbetslösheten?

Om behovsbedömningen som förväntas minska antalet assistanstimmar

En enhetlig behovsbedömning förväntas enligt slutbetänkandet skära ner det genomsnittliga antalet assistanstimmar per assistansberättigad från dagens 108 till 100. Försäkringskassans behovsbedömning i Örebro lyfts fram som ett exempel på en modell där aktiv tid, alltså just den tid då personen behöver hjälp, läggs ihop när assistanstimmarna beräknas. Passiv tid mellan perioder av aktiv tid räknas inte med. Lena Retzius ser en stor fara i att använda sig av den så kallade Örebromodellen och tar IfA:s Ordförande Vilhelm Ekensteen som exempel.
- När han var med på LSS-Kommitténs möten, satt assistenten och väntade vilket kan ses som passiv tid. Är tanken då att assistenten ska arbeta någon annanstans om det inte ges assistansersättning för den tiden, undrar Lena Retzius.
Hon menar att resultatet blir att assistansen förlorar det som gör den till assistans, och att det istället blir ett steg tillbaka till hemtjänst. Om assistans inte ges för passiv tid kommer alla att bli lidande.
- Vilken typ av arbeten blir det, jo låga deltider där du springer runt hos många brukare med obetald restid däremellan. Flexibiliteten för brukarna försvinner och deras liv beskärs, det var inte tanken med LSS.
Hur ser du på argumentet att det är olika i olika delar av landet och att man inte protesterar mer där timmarna är mindre?
- Lika villkor är bra för att motverka diskriminering av assistansberättigade. Vi är inte emot en enhetlig behovsbedömning, men vi vänder oss mot den här modellen, utifrån konsekvenserna för våra medlemmar.

Kritisk till minskning av dubbelassistans

Minskningen av dubbelassistans med 20 procent riskerar enligt Kommunal att försämra assistenternas arbetsmiljö. Det verkar som att LSS-kommittén anser att det finns dubbelassistans som egentligen inte behövs menar Lena Retzius.
- Dubbelassistans har beviljats av en anledning och vi ser en arbetsmiljömässig risk om den dras in, det blir alltid en ensam assistent kvar.
Lena Retzius menar att Isåfall ska bostadsanpassningar och hjälpmedel vara helt klara innan dubbelassistansen dras in, och den ensamme assistenten måste tillåtas använda hjälpmedlen.
- Det har förekommit att den assistansberättigade och anhöriga inte velat använda hjälpmedlen för att det är för bökigt eller att man kanske tycker att liften är för ful att ha i lägenheten.

Positivt om slutbetänkandet

Lena Retzius nämner även några punkter i slutbetänkandet som hon är positiv till. Bland annat att ett barnperspektiv införs i lagstiftningen och att det blir krav på tillstånd och kontroll av assistansanordnarnas verksamhet via Länsstyrelserna.
- Det är särskilt bra att det blir krav på avtal mellan den assistansberättigade och anordnaren där det preciseras vad assistansen innebär.

Vill ha krav på kollektivavtal

Den fråga som Kommunal ofta förknippas med är krav på kollektivavtal för assistansanordnarna, i slutbetänkandet finns inget sådant krav.
- Nej, vi har med en åsnas envishet krävt detta. Det är anmärkningsvärt, alla säger att det är viktigt men det går inte att få politisk enighet om det. Trots att även moderaterna säger att det är bra med kollektivavtal vill de inte ha det här.
Är det vanligt att det saknas kollektivavtal bland assistansanordnarna?
- Det är kanske femton företag på riksplanet som ligger på mitt bord just nu, det har väl blivit något bättre de senaste åren.

Rätt till assistansersättning vid sjukhusvistelse och till uppsägningslöner bör skrivas in i lagen

Att slutbetänkandet föreslår assistans i upp till sex månader vid en sjukhusvistelse tycker Lena Retzius är bra, men om det bara gäller egna arbetsgivare vilket är försäkringskassans linje sedan somras så är det inte mycket värt eftersom de egna arbetsgivarna bara är tre procent av de assistansberättigade.
- Försäkringskassan har haft en generös tolkning tidigare, där detta gällde även de som köper assistans av en anordnare. Sedan kom en kammarrättsdom 2005 som hävdade att bara egna arbetsgivare ska få assistansersättning vid sjukhusvistelse och för uppsägningslöner.
Förändringen har enligt Lena Retzius skapat stora problem, bland annat på grund av uppsägningstiderna i kollektivavtalen.
- I avtalet med Almega/Vårdföretagarna fick vi exempelvis in att assistenterna ska ha en månads uppsägningstid vid sjukhusvistelse och om brukaren avlider. Nu får arbetsgivarna ingen ersättning för detta, vissa företag klarar det medans andra har stora svårigheter. Det här är ett gemensamt problem för assistenter, assistansberättigade och assistansanordnare, säger Lena Retzius som anser att lagtexten måste skrivas så att en utökning till sex månader alltid gäller för alla assistansberättigade.

Risk att jourtid på natten lyfts bort

Slutbetänkandet för en diskussion om att stöd till jourtid på natten skulle kunna ges utanför assistansersättningen, eventuellt från kommunen. Detta vore enligt Lena Retzius en kraftig försämring.
- Här är vi rädda för att man överväger att inte bevilja assistansersättning på natten utan låta kommunen ta behovet med nattimmarna. Då skulle särskild personal komma in på jourtimmarna, vilket skulle innebära dåliga arbetsförhållanden för den personalen och en uppsplittrat stöd till den enskilde.

Om den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd"

Den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" ska ges till de som inte når över 20 timmar i veckan för grundläggande behov. Detta berör främst personer med kommunala assistansbeslut och innebär att deras assistenter skulle byta arbetsgivare till kommunen och arbeta i en mer hemtjänstlik insats som dessutom ska ha ett tak på 40 timmar i veckan. Lena Retzius är mycket kritisk till detta.
- En ny yrkesgrupp skapas där yrkesrollen och arbetsförhållandena är mycket oklara, är det assistans, hemtjänst eller ett mellanting?
Ledande folkpartister har sagt att de som får den nya LSS-insatsen borde få välja i samma utsträckning som i assistans och vara kvar hos sina assistansanordnare..
- Varför ska det då ändras överhuvudtaget, så är det ju inte tänkt, det är tänkt för att spara pengar. De vill sätta ett golv för kostnaden och låta kommunerna ta den.

Differentierad schablon hotar OB-ersättningarna i kollektivavtalen

Lena Retzius tycker att LSS-kommittén borde ha hållit fast vid det tidigare 85-procentförslaget med kravet på att minst 85 procent av assistansersättningen ska gå till assistenternas lönekostnader. Förslaget med en differentierad assistansersättning, med ett belopp mellan 6-22 och ett annat mellan 22-06 kommer enligt Lena Retzius att hota kollektivavtalen.
- Det är ogenomtänkt eftersom det i kollektivavtalen finns OB på kvällarna mellan 19-22 och ytterligare högre OB från 18 eller 19 på helger och storhelger, vi vill kunna höja de ersättningarna varje avtalsrörelse, men det kommer att finnas en stor ovilja mot detta nu.
Styr politikerna kollektivavtalen här?
- Ja, eftersom arbetsgivarna kan vilja utforma avtalen efter de nya gränserna, säger Lena Retzius.

Lena Retzius intervjuades av Kenneth Westberg 2009-01-20