Utredning om personliga assistenters villkor

Assistansanordnarna bör ta över sjuklöneansvaret för assistenterna. Anordnare bör ge kollektivavtalsliknande villkor för att få bedriva assistans. Socialstyrelsen bör skapa ett utbildnings och kunskapsmaterial för personliga assistenter. En förändring av Lagen om arbetstid i husligt arbete bör utredas. Det är några förslag från Lars Lööws utredning.

Lars Lööw har i utredningen Översyn av yrket personlig assistent - ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor haft i uppdrag att utreda personliga assistenters villkor, möjligheter till introduktion, information och fortbildningsinsatser samt föreslå åtgärder till förbättringar.
Kartläggningen har gjorts med hjälp av tidigare studier och statistik och en enkät som besvarats av ca 1 000 personliga assistenter. Utredningen har dock begränsats i den meningen att Lars Lööw inte fått föreslå ändrad lagstiftning i arbetsrätt, arbetsmiljö, utbildningskrav eller rätten till personlig assistans.

Slutsatser av kartläggningen

• Det finns omkring 100 000 personliga assistenter. Många är timanställda, arbetar deltid, eller bara enstaka timmar i veckan. Närmare 80 000 assistenter arbetar minst fyra timmar i veckan, av dessa är 70 procent kvinnor och 22 procent närstående till assistansanvändaren.
• Meningsfullt arbete. Personliga assistenter ser sitt arbete som meningsfullt och att de flesta trivs bra. Yrket kan se väldigt olika ut hos olika assistansanvändare.
• Konflikt mellan assistenters och assistansberättigades rättigheter. Eftersom ramarna för personliga assistenters arbetsuppgifter sätts av assistansanvändarnas behov av assistans och det samtidigt finns en arbetsmiljölagstiftning som har samma tyngd som LSS kan det uppstå diskussioner om vad de personliga assistenterna är skyldiga att göra.
• Korta Uppsägningstider. Assistenter har kortare uppsägningstider jämfört med vad som gäller i stort på arbetsmarknaden. Många är anställda ”så länge assistansuppdraget varar”. Uppsägningstiderna är då vanligen 14 dagar.
• Lagen om arbetstid i husligt arbete. 2 100 assistenter är anställda direkt av assistansanvändare som inte har tecknat kollektivavtal. De omfattas av Lagen om arbetstid i husligt arbete (Hushållslagen), vilket innebär att de kan sägas upp utan saklig grund och saknar skydd mot låga löner.
• Risker i arbetsmiljön. Personliga assistenter har liksom andra omsorgsyrken risker i arbetsmiljön i form av tunga lyft och utsatthet för hot och våld. Dessa risker kan dock särskilt gälla för personliga assistenter eftersom assistenternas arbetsplats ofta är någon annans hem och att man ofta arbetar utan kollegor och chefer. Om det uppstår problem eller diskussioner med assistansanvändaren eller närstående kan stödet från arbetsgivaren brista. Att många assistenter har anställningsvillkor som innebär korta uppsägningstider kan leda till att de inte vågar påtala brister i arbetsmiljön.
• Vem som är arbetsledare. Arbetsledningen av personliga assistenter ser väldigt olika ut. Det kan ligga hos assistansanvändaren, en företrädare för assistansanvändaren, en assistent (som kan vara närstående) eller en administratör hos assistansanordnaren. Hos privata och kooperativa assistansanordnare har assistenter oftare arbetsledande uppgifter.
• Otydligt ansvar vid vårdnära uppgifter. Personliga assistenter får ta ett för stort ansvar för vårdrelaterade uppgifter. Vid både egenvård och vid hälso- och sjukvård på delegation kan vara otydligt vilket ansvar assistenter, assistansanvändare, assistansanordnare och vårdgivare har.
• Osäkerhet om arbetsuppgifter. Personliga assistenter är ibland osäkra på om det ingår i deras arbete att utföra vissa uppgifter. Assistenterna är osäkra på arbetsuppgifter som tex hushållsarbete, vårdrelaterade uppgifter eller uppgifter som ställer assistenter inför moraliska eller etiska dilemman. Tre fjärdedelar av assistenterna uppger att de behöver öka sin kunskap för arbetet som personlig assistent.
• Introduktion i arbetet. Nio av tio assistenter hos kommuner och kooperativ har fått introduktion, jämfört med åtta av tio assistenter hos privata bolag. Knappt en femtedel, uppger att de gick en introduktionskurs inför sitt senaste assistansuppdrag.
• Oseriösa anordnare. Det finns fortfarande problem med oseriösa assistansanordnare, tex att personliga assistenter får dåliga villkor för att nå en högre lönsamhet. Det kan även handla om rena bidragsbrott, där assistansanordnare tillskansar sig assistansersättning på ett felaktigt sätt. Både assistansanvändare och personliga assistenter kan bli utnyttjade av oseriösa assistansanordnare.

Förslag från Lars Lööw

• Ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett nationellt utbildnings- och kunskapsmaterial. Materialet bör rikta sig till både personliga assistenter, assistansanordnare samt assistansanvändare och deras närstående.
• Kartlägg hur det förhöjda timbeloppet används. Det finns indikationer på att denna möjlighet inte används i så hög utsträckning, bla på grund av att det påverkar hur assistansanvändarna ska redovisa sina kostnader för assistansen.
• Ta fram ett kunskapsstöd för vårdnära uppgifter. Regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett kunskapsstöd om egenvård och hälso- och sjukvård på delegation inom personlig assistans
• Låt de privata arbetsgivarna ta över sjuklönekostnaden från kommunerna. Lagstiftningen bör ändras så att assistenternas arbetsgivare ansvarar för sin personals sjuklönekostnader och därmed får starkare ekonomiska incitament att förebygga sjukdom och arbetsskador för sina anställda. Detta bör dock inte gälla assistansanvändare som anställer sina egna assistenter.
• Krav på kollektivavtalsliknande förhållanden för att få anordna personlig assistans. Detta ska göra det svårare att anställa assistenter med dåliga villkor i syfte att uppnå hög lönsamhet. Detta säkerställer också att personlig assistenter är försäkrade på arbetet och att arbetsgivaren betalar in till en tjänstepension.
• Lagen om arbetstid i husligt arbete (hushållslagen) behöver anpassas till dagens förhållanden. Hushållslagen utformades innan personlig assistans infördes för att reglera arbetsvillkoren för hemhjälp och barnpassning. Förslag bör tas fram på hur lagstiftningen kan anpassas till dagens förhållanden.

Vidare läsning

Översyn av yrket personlig assistent - ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor