Jenny Persson Blom, Arbetsmiljöverket – ”Arbetsgivaren är alltid ansvarig för att skydda assistenterna mot smitta”
Vilket skydd behöver assistenterna om den assistansberättigade blir smittad av Coronavirus? Vad händer om skyddsutrustningen tar slut? Hur mycket får assistenter arbeta i en pandemisituation? Assistanskoll har intervjuat Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4) om smittrisker gäller även för personlig assistans, säger Jenny Persson Blom handläggare på enheten för kemiska, mikrobiologiska och toxiska faktorer, på Arbetsmiljöverket.
– Föreskrifterna kräver inte bara möjlighet till handtvätt och handdesinfektion. Vid arbetsmoment där det finns risk för kontakt med kroppsvätska ska arbetstagaren använda engångshandskar. Även plastförkläde, visir m.m kan vara aktuellt beroende på vilket arbetsmoment som ska utföras. Det gäller oavsett om den assistansberättigade själv är smittad eller inte.
Folkhälsomyndigheten har rekommendationer för vilken skyddsutrustning som ska användas vid vård i sjukvården, fortsätter Jenny Persson Blom.
– De rekommendationerna kan även vara aktuella även för arbetsgivare i personlig assistans vid val av skyddsutrustning.
Arbetsgivaren ansvarig för skyddsutrustning
Arbetsgivaren är ansvarig för att tillhandahålla och bekosta skyddsutrustning, och för att vidta åtgärder för att skydda sin personal, säger Jenny Persson Blom.
– Att använda personlig skyddsutrustning är endast en av flera åtgärder. Att se över scheman, arbetsrutiner och använda tekniska hjälpmedel m.m kan vara andra sätt att minska risken för arbetstagare.
Vad gör arbetsgivaren om det inte går att få tag i skyddsutrustningen?
– Arbetsgivaren alltid är skyldig att se till personalens säkerhet. I vissa fall kan det kanske bli fråga om att avsäga sig uppdrag om det inte går att säkerställa personalens säkerhet.
Kommunen har det yttersta basansvaret för insatsen personlig assistans, påminner Jenny Persson Blom.
– Det innebär att kommunen har ett ansvar vid tillfälliga utökningar av insatsen och att tillhandahålla och finansiera assistansen vid sjukdom och andra oförutsedda händelser.
Kan en anordnare då kräva att få skyddsutrustning från kommunen?
– Det bör vara en fråga för Socialstyrelsen.
Om den assistansberättigade är smittad
Säg att en assistansberättigad smittas av Corona och har milda symtom, och vistas i hemmet. Kan de personliga assistenterna fortsätta arbeta och under vilka förutsättningar? Vilken skyddsutrustning ska de ha? Vem tar beslut om detta? Jenny Persson Blom:
– Det är den som har arbetsgivaransvaret som ska göra en riskbedömning och vidta åtgärder för att skydda sin personal. Den skyddsutrustning som väljs baseras på arbetsgivarens riskbedömning och vilken typ av arbetsmoment som assistenten ska utföra. Vid behov ska arbetsgivaren göra en enskild riskbedömning av sin personal. Det kan till exempel vara aktuellt om personal tillhör en riskgrupp för svår sjukdom av covid–19, då kan det vara olämpligt att hen vistas i hemmet.
Kan personliga assistenter fortsätta arbeta, med skyddsutrustning om en assistansberättigad hamnar på sjukhus med Coronasmitta?
– Arbetsgivaren är alltid ansvarig för arbetstagarens säkerhet. Om arbetstagaren befinner sig på ett sjukhus måste det finnas en dialog mellan arbetsgivaren och verksamhetsansvarig på sjukhuset för att arbetstagaren inte ska utsättas för risker. Man behöver komma fram till om det är lämpligt att den personliga assistenten vistas på sjukhuset.
Om en anhörig är smittad
Också i en situation där en anhörig till den assistansberättigade är smittad och bor i samma hushåll har arbetsgivaren ansvaret, säger Jenny Persson Blom.
– Då ska arbetsgivaren göra en enskild riskbedömning av sin personal. Om tex den personliga assistenten tillhör en riskgrupp för svår sjukdom av covid–19 kan arbetsgivaren komma fram till att det vara olämpligt att hen vistas i hemmet.
Assistenternas ansvar att inte sprida smitta
Personliga assistenter ska alltid stanna hemma om de har luftvägssymtom, för att inte sprida smitta. Björn Olsen, överläkare och professor i Infektionssjukdomar, har i en intervju på Assistanskoll sagt att assistenter som befunnit sig i ett riskområde dessutom inte bör arbeta de första 14 dagarna efter att de kommit hem från resan.
Bör personliga assistenter som varit i kontakt med personer/anhöriga som har coronasmitta stanna hemma i 14 dagar?
– Det är en fråga för Folkhälsomyndigheten att svara på, säger Jenny Persson Blom.
Extra övertid och nödfallsövertid
Hur mycket kan personliga assistenter arbeta maximalt enligt dagens regelverk i ATL och kollektivavtal om många assistenter blir sjukskrivna pga Coronasmitta? Jenny Persson Blom hänvisar information om hur man kan agera i en pandemisituation på Arbetsmiljöverkets hemsida som säger att det tillfälligt går att arbeta extra övertid/mertid, nödfallsövertid och utan dygns–eller veckovila.
– Allmän övertid får tas ut med maximalt 200 timmar per kalenderår. Extra övertid får tas ut med maximalt 150 timmar per arbetstagare och kalenderår. Allmän och extra övertid får för varje arbetstagare totalt uppgå till som mest 48 timmar under en period om 4 veckor eller 50 timmar per kalendermånad.
Nödfallsövertid får tas ut då oförutsedda händelser vållat avbrott i en verksamhet eller hotat att medföra sådant avbrott eller skada på liv, hälsa eller egendom.
– Nödfallsövertid får då tas ut i den omfattning förhållandena kräver enligt 9 § ATL.
Kan avvika tillfälligt från dygns- och veckovila
I vanliga fall ska varje arbetstagare ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar, s.k. dygnsvila och minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 7 dagar, s.k. veckovila.
– Men arbetsgivaren får enligt 13 och 14 § ATL göra avvikelse från detta tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet, säger Jenny Persson Blom.
Finns dock gränser
Men det finns en yttersta gräns för hur mycket var och en totalt får jobba i 10b § ATL enligt informationen på Arbetsmiljöverkets hemsida. Den sammanlagda arbetstiden under en period av 7 dagar får som mest uppgå till 48 timmar under en beräkningsperiod på 4 månader. I kollektivavtalen kan beräkningsperioderna vara ännu längre. Beräkningsperioden innebär dock att man kan jobba betydligt mer än 48 timmar vissa veckor, så bestämmelsen medger stor flexibilitet i ett kortare perspektiv.
Vila och återhämtning viktigt
I en situation då undantag tillämpas är det ytterst viktigt att arbetsgivaren arbetar systematiskt med arbetsmiljön, enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter säger Jenny Persson Blom.
– Det måste finnas ett särskilt fokus på att arbetstagarna får den vila och återhämtning de behöver för att klara sina uppgifter på ett hållbart sätt.
Hur kan arbetsgivaren agera om det helt enkelt saknas assistenter, och det inte går få tag i assistenter? Ska de lämna över ansvaret till kommunen då?
– Det är inte en fråga som Arbetsmiljöverket kan svara på, Jenny Persson Blom.
Jenny Persson Blom intervjuades av Kenneth Westberg 202003-26
Vidare läsning
information från Arbetsmiljöverket om arbetstider i en pandemisituation
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)