Urban Fernqvist, verksamhetsledare på Synskadades riksförbund, uttalar sig om "personlig service med boendestöd"

Flera har reagerat och hört av sig till Assistanskoll efter att flera politiker sagt att synskadade skulle ha nytta av den i slutbetänkandet föreslagna LSS-insatsen personlig service med boendestöd". Detta eftersom synskadade idag oftast inte räknas in i LSS personkretsar. Urban Fernqvist, verksamhetsledare på SRF, Synskadades riksförbund svarar nu på frågor om detta.

Hur reagerar du på uttalandena från Margareta B Kjellin, Maria Lundqvist Brömster och Linnea Darell om att synskadade bör ha nytta av den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd"?
- Det glädjer mig att de förstått vårt budskap. Linnea Darell, som deltog på vår kongress, uttalade då att synskadade troligen skulle vinna ett överklagande av avslag på den nya LSS-insatsen.

Hur ser situationen ut för synskadade idag, räknas man in i LSS personkretsar och får man del av LSS-insatser?
- Tyvärr, idag råder en oacceptabel rättsosäkerhet i denna fråga. Synskadade omnämndes i förarbetena till lagen som en grupp för LSS-insatsen ledsagning. En dom, med bekräftat avslag om ledsagning, har felaktigt kommit att tolkas som om synskadade ej tillhör personkretsen för LSS. Ett avslag för en individ kan rimligen
inte ligga till grund för ett generellt avslag för en grupp, där lagen bygger på individers behov. Dagens avslag i många kommuner bygger även på en annan
feltolkning. För behov av ledsagning, prövas individen mot kriterier för personlig assistans. Man bortser från kriterier om att ha svårt med orientering
eller kommunikation. Därför får allt färre personer med synskador ledsagning enligt LSS. Dock finns kommuner som tolkar lagen på ett annorlunda vis. Idag
får därför många synskadade betala uppåt 300 kr/timme för att kunna leva ett aktivt liv och främja sin hälsa, men då enligt SoL.

Vad har ni tidigare fått för svar från ledamöter i LSS-kommittén eller Socialutskottet i den här frågan?
- På en direkt fråga från mig till Kenneth Johansson, fick jag svaret att LSS-kommittén inte tänkte ändra i personkretstillhörigheten och därmed tolkade han det
som om vi inte finns med i lagens intentioner. Men andra ledamöters uttalanden känns mer lovande.

Vad skulle ni önska gjordes i den här frågan?
- Personer med grava synskador har påtagliga bekymmer att få sitt livspussel att fungera. Det handlar om ledsagning, men även att få hjälp med att läsa post
och annan information, sortering av tvätt, klädvård och annat som kan vara bekymmersamt i vardagslivet. Med dagens SoL-ledsagning, där den finns, så får
man inte gå och handla sin mat för dagen. Dessa brister visar sig i höga ohälsotal bland personer med synnedsättningar.
Regeringen måste tydliggöra gravt synskadades rätt till insatsen personlig service och stöd i boendet. Dagens rättsosäkerhet, där kommuner själva tolkar
av riksdagen antagen lagstiftning, måste undanröjas.
Sedan hoppas vi på att regeringen fångar upp bollen från LSS-kommittén. Dvs, stärka SoL så att fler kan åtnjuta service med eget val och bestämmanderätt.
Det gäller inte minst hemtjänsten. Valfrihetsreformerna får inte förbli vid enbart utökad konkurrens och möjligheter för serviceutförarna, säger Urban Fernqvist.

Urban Fernqvist intervjuades av Kenneth Westberg 2009-05-28

Vidare läsning

Margareta B Kjellin, moderat ledamot i Socialutskottet, svarar Lars U Granberg, Socialdemokraterna

Linnea Darell, Folkpartistisk ledamot i LSS-kommittén svarar Lars U Granberg, Socialdemokraterna

Gunnel Wallin, Centerpartistisk ledamot i Socialutskottet svarar Lars U Granberg

Maria Lundqvist Brömster, Folkpartistisk ledamot i Socialutskottet, svarar Lars U Granberg, Socialdemokraterna

Lars U Granberg - "Jag ser gärna en lägre tröskel för att få assistans"