läs skrivbordsversionen istället

Kjell Carlsson, Södermalms stadsdelsförvaltning - " assistansberättigade bör ha stort inflytande hos den nye utföraren"

En ensam assistansanordnare kommer att få uppdraget som kommunal utförare till de assistansberättigade på Södermalm som väljer kommunen.
Kjell Carlsson, ansvarig tjänsteman för upphandlingen, säger att den assistansberättigades inflytande över hur assistansersättningen används och rekrytering av assistenter kommer att väga tungt vid valet av utförare.

Om upphandlingen

Upphandlingen omfattar alla assistansberättigade med LASS-beslut i Södermalms stadsdelsnämnd som valt kommunen som anordnare. I dagsläget innebär det drygt 50 av totalt 180 assistansberättigade. Utföraren som vinner upphandlingen övertar de som valt kommunen och måste sedan ge assistans till alla som väljer kommunen. Anbudsunderlaget, dvs villkoren för upphandlingen, blev offentligt den 22 oktober 2009. Sista anbudsdag är den 29 november, tilldelningsbeslutet sker i februari och verksamhetsövergången planeras enligt Kjell Carlsson till 1 maj 2010.
- Utföraren har uppdraget i fyra år, fram till sista april 2014 med möjlighet till förlängning i två år, därefter görs en ny upphandling.
Kjell Carlsson utformar underlaget tillsammans med en av förvaltningens upphandlare. I upphandlingen inkluderas även kompletterande SoL- eller LSS-insatser som de LASS - berättigade kan ha i form av hemtjänst, boendestöd eller personlig assistans enligt LSS.
- Det är för att den enskilde inte ska behöva ha sina insatser splittrade på flera utförare. Det gäller exempelvis för vissa över 65 år som inte kunnat få mer personlig assistans från Försäkringskassan, och därför fått hemtjänst eller mer personlig assistans enligt LSS beviljat av kommunen.
Vad sker med de som enbart har LSS-beslut på personlig assistans?
- De stannar i kommunens regi. Vad som sker med de längre fram kan jag inte svara på, men med tanke på vad som föreslås i LSS-kommitténs slutbetänkande verkar det sannolikt att den insatsen kommer att ersättas av LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" som då kanske blir föremål för ett kundvalssystem. Andra LSS-insatser som ledsagning och avlösning och även hemtjänst enligt Socialtjänstlagen, SoL, är redan upphandlade av Stockholms stad i kundvalssystem där det går att välja bland utförare som kommunen har avtal med.

Hur utföraren väljs ut och vilka krav som ställs

Utföraren kommer inte att väljas efter lägsta bud. Oavsett vilken utförare som får uppdraget kommer ersättning att betalas ut enligt gällande schablonbelopp från Försäkringskassan, fn 247 kr/assistanstimme. Utföraren får inte heller några extra medel det första året under verksamhetsövergången. Det som ska fälla avgörandet är enligt Kjell Carlsson den kvalitet som utföraren utlovar.
- Det är en förenklad upphandling enligt LOU. Först måste utföraren uppfylla de krav vi har på leverantören och på tjänsten. Därefter väljer vi ut det företag som i anbudsformuläret kan presentera mest mervärdespoäng enligt fem viktade utvärderingskriterier, alltså en bedömning hur mycket anbudsgivaren ger utöver våra grundkrav.
De fem utvärderingskriterierna är 1) den assistansberättigades inflytande vid rekrytering och anställning av assistenter. 2) Kontinuitet och tillgång till vikarier. 3) Den assistansberättigades inflytande över hur assistansersättningen används. 4) Utveckling av assistenternas yrkesroll. 5) Tillgång på arbetsledning för assistenterna.
Kjell Carlsson anser att den assistansberättigade bör ha möjlighet att påverka rekrytering och hur assistansersättningen används.
- Vår utgångspunkt har till stor del varit den assistansberättigades självbestämmande och möjlighet att påverka. Det kan röra lönesättning, hur mycket medel man har för utbildnings och kompetensutveckling eller till assistansomkostnader.
Gynnas en anordnare som har något särskilt kollektivavtal?
- Nej, det får vi inte göra enligt upphandlingsreglerna. Både företag och kooperativ kan delta i upphandlingen, alla anordnare behandlas lika.

Ken Gammelgård resursperson i utvärderingen

Vice ordföranden i det lokala handikapprådet på Södermalm, Ken Gammelgård, även förbundssekreterare på DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, har tagit del av och lämnat synpunkter på anbudsunderlaget berättar Kjell Carlsson.
- Vi har haft en bra dialog och Ken Gammelgård kommer att ta del av anbuden som kommer in.
Är det fler som är med i den processen?
- Nej, förutom att vi MBL-förhandlar med facken Kommunal, SKTF och SACO, de tar del av handlingarna före tilldelningsbeslutet.
Vad kan facken påverka i en MBL-förhandling?
- De kan inte stoppa upphandlingen, men de kan ge relevant kritik.

Inga riktlinjer för assistenters arbetsuppgifter

Vid upphandlingen i Visbyområdet på Gotland fanns det begränsningar (se intervju med Länsstyrelsen Gotlands län) i vad assistenterna får utföra i kommunal regi. I Gotlands kommun får assistenter inte utföra trädgårdsskötsel eller utföra städning av mer än två rum och kök för en ensamstående assistansberättigad. Enligt Kjell Carlsson finns det inga sådana riktlinjer i Södermalms stadsdelsnämnd.
- En kommun får inte ha riktlinjer som inskränker den assistansberättigades medbestämmande och självständighet, det måste hela tiden göras en individuell prövning. Länsstyrelserna gjorde en rapport för några år sedan som visade att många kommuner har riktlinjer som begränsar på ett felaktigt sätt. Det är väl ofta skrivningar som följt med från hemtjänsten.

Kommunens budget idag

Idag har Södermalms stadsdelsnämnd två assistansenheter, som även administrerar andra kompletterande insatser som de assistansberättigade kan ha. Kommunen administrerar ca 26 000 LASS - timmar per år vilket innebär en budget på ca 90 miljoner. Underskottet jämfört med vad Försäkringskassan betalar ut är enligt Kjell Carlsson ca 7 miljoner.
- Assistansverksamheten har gått med underskott i alla år, det är aningen högre just nu, eftersom antalet brukare nyligen minskade, vilket ledde till ett personalöverskott.
Är övertalig personal en orsak till att kommunen går back?
- Det kan vara så ja, en annan orsak kan vara att vi har höga overheadkostnader med lokaler som en privat anordnare kanske inte har.
Kan det även bero på att kommunen har högre ersättningsnivåer för exempelvis jourersättning i sitt kollektivavtal jämfört med privata anordnarne?
- Det kan säkert också bidra.

Villkor för personalen

Personalen som berörs av övergången och som erbjuds att följa med är ca 250 assistenter, 4 samordnare, 1 administrativ assistent och 2 enhetschefer. De behåller sina anställningsvillkor ett år efter övergången, därefter kan det bli förändringar vad gäller anställningsvillkor, arbetstid, timlön och jour/OB-ersättningar enligt Kjell Carlsson.
- Ja, de kan få andra villkor. Det beror på vilket kollektivavtal den kommande utföraren har och vad utförarens förhandlingar med facken leder till.
De privata kollektivavtalen skiljer sig från kommunens kollektivavtal HÖK och PAN exempelvis i att jour- och OB-ersättningar kan vara lägre (se fakta om kollektivavtal och anställningsvillkor). Arbetstiden/vecka kan bli något högre, 40 timmar/vecka istället för 37 timmar som är vanligt i HÖK-avtalet. Visstidsanställningar kan ersätta tillsvidareanställningar, så att anställningen knyts till den aktuella brukaren och varar så länge brukaren anlitar företaget. Kommunen har dock en skyldighet att försöka erbjuda ett nytt arbete till de som inte vill lämna sin kommunala anställning och de anställda erbjuds tjänstledighet i sex månader i samband med övergången om de inte vill följa med till den nya utföraren. Kjell Carlsson säger dock att det inte är säkert att det kommer att finnas nya arbeten för de som vill vara kvar i kommunal tjänst.
- I och med att vi upphandlar så mycket kanske det inte alltid finns arbeten kvar.
Vad händer då?
- Då kan de anställda sägas upp på grund av arbetsbrist, de får då lön under en uppsägningstid som vi förhandlar med facket om.

Den nya utföraren får själv stå för sjuklönekostnaderna

Den utförare som väljs kommer själv att få betala sjuklöner vid ordinarie assistents sjukdom. Kjell Carlsson motiverar det med att sjuklönerna redan idag ingår i de kommunala assistansenheternas budget.
- Det borde vara motiverande för att förbättra personalens arbetsvillkor.
Ser du någon risk att anställda med mer sjukfrånvaro kan missgynnas om anordnaren själv betalar sjuklönerna?
- Nej, det borde tvärtom vara en drivkraft att arbeta förebyggande för att minska sjukfrånvaron.

Om politiskt motstånd och andra stadsdelnämnder

När boendeservicen vid Krukmakarbacken i dåvarande Maria - Gamla stans stadsdelsnämnd avvecklades 2006 och assistansberättigade flyttades över till nybildade assistansenheter förekom det protester mot sättet detta sköttes på, exempelvis att assistansberättigade inte fick behålla sina assistenter, Kjell Carlsson förnekar dock att sådant inverkat på beslutet att upphandla.
- Nej, men jag vet att det fanns synpunkter på att man lade ner den enheten, det fanns många som bodde där och som upplevde att de förlorade en trygghet med en personalgrupp i huset.
Vänstersidan med S, V och Mp i stadsdelsnämnden är motståndare till upphandlingen. Enligt Kjell Carlsson har den politiska majoriteten i Stockholms stad beslutat att all verksamhet som inte är myndighetsutövning eller strategisk ledningsfunktion ska upphandlas i konkurrens.
- Hittills är det dock bara Södermalm som i Stockholms stad tagit beslut om att upphandla personlig assistans. Äldreomsorg upphandlas centralt, medans varje stadsdel själv upphandlar verksamhet med inriktning funktionsnedsättning.
Avvaktar de andra stadsdelsnämnderna vad som sker på Södermalm?
- Jag vet inte, jag har inte hört något från dem.

Uppföljning och utvärdering

Vid utvärdering av inkomna anbud deltar förutom Kjell Carlsson och ansvarig upphandlare även chefen för avdelningen Stöd och service till personer med funktionsnedsättning och en avdelningscontroller.
- Jag är dock den som ansvarar för uppföljningen, när vi kontrollerar om de i avtalet utlovade mervärdena blir verklighet.
Hur ska detta mätas?
- Genom att samtala med ansvariga i verksamheten, kontroll av rutiner och dokumentation och intervjuer med assistansberättigade.
Hur ofta ska det följas upp?
- Minst en gång om året, men de första åren bör det göras två gånger per år, höst och vår, säger Kjell Carlsson.

Kjell Carlsson intervjuades av Kenneth Westberg 2009-11-22


Vidare läsning om upphandlingen på Södermalm

Anbudsunderlaget med villkor för upphandlingen

Anbudsformulär, bilaga 1 till förfrågningsunderlaget

Avtalsförlaga, bilaga 2 till förfrågningsunderlaget

Förteckning över fastanställd personal

Förteckning över PAN-anställd personal

Förteckning över assistansberättigade med beviljade timmar

Information om faktureringsrutiner till Stockholms stad

Protest mot organisationsförändringar när assistansenheter ersatte boendeserviceenheten vid Krukmakarbacken

Skicka sidan till: