läs skrivbordsversionen istället
Försäkringskassan har inget riksdagsbeslut som grund för sin förändrade tolkning av vad som är ett grundläggande behov. Hela assistansen bör finansieras av staten och i samband med detta bör eventuellt Försäkringskassans 20-timmarsgräns för grundläggande behov ses över. Detta anser Anne Marie Brodén, riksdagsledamot och moderaternas representant i LSS kommittén, som även säger att tid där assistenten är till förfogande är en viktig del av personlig assistans.
- I propositionen begränsas besparingarna till dubbelassistans och vad jag erfar tänker regeringen inte lägga fler besparingar. Det är bra att man tittar på hjälpmedel och bostadsanpassning som alternativ till dubbelassistans.
Kostnadsökningen för assistansersättningen beräknas 2011 ligga på 7-8 % mot tidigare 16-17 %, enligt Försäkringskassans prognos. Anne Marie Brodén tror att lagändringen 2008 om att all assistansersättning ska gå till assistans har minskat kostnaderna. En annan förändring hon anser bör införas är ett differentierat schablonbelopp med olika ersättningsnivåer beroende på OB-ersättning.
- Det blir en viss besparing, men tanken är inte att styra att assistansen förläggs till dagtid utan att assistansanordnarna får rätt betalt.
Måste den assistansberättigade då planera in sina timmar vid bedömningen?
- Jo, men eftersom saker kan bli annorlunda mot hur man tänkt, kan det kanske gå att redovisa i efterhand, med en för och efterdebitering, det får inte bli för fyrkantigt.
En annan förändring som Anne Marie Brodén ser behov av är en avräkningsperiod på tolv månader istället för dagens sex månader.
- Det är bra om detta rättas till, egna arbetsgivare behöver kunna spara medel under ett års tid istället för att som idag återbetala oanvända medel var sjätte månad.
Anne Marie Brodén vill utöver den lagda propositionen se fler förändringar av lagstiftningen, nästa steg borde vara ett förstatligande av assistansen menar hon.
- I LSS-Kommitténs slutbetänkande föreslog vi att de 20 första timmarna i assistansen, den utökade assistansersättningen och sjuklönerna ska finansieras av staten istället för kommunerna. Det vore bra för alla inblandade att ansvaret inte delas mellan stat och kommun
Den föreslagna LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" ingår enligt Anne Marie Brodén i en lösning där assistansen förstatligas. Hon tycker fortfarande att insatsen behövs och att den ska administreras av kommunerna men att det samtidigt bör bli bättre bemötande och rimlighet i bedömningen när man prövas för att få assistans via Försäkringskassan. Lars U Granberg, socialdemokraternas talesperson i funktionshinderfrågor har kritiserat personlig service med boendestöd och förespråkat att istället lägga all assistans i statlig regi, även den som idag beviljas i kommunerna. Lars U Granberg har sagt att detta bör göras till valfråga i riksdagsvalet 2010.
- Lars U Granberg har haft flera uppfattningar, från att i LSS-kommittén tyckt att personlig service var en bra insats till att tycka att den inte ska finnas alls. Det olyckliga var kanske att vi landade på 20-timmarsgränsen.
Bör den sänkas?
- Ja, om assistansen förstatligas, bör man undersöka om gränsen för att få den nya insatsen personlig service ska ligga lägre än 20 timmar, exempelvis 10-15 timmar.
Personlig service med boendestöd har ju skapat mycket oro bland dem som har personlig assistans i kommunerna.
- Ja, det finns en rädsla att få en insats med sämre valfrihet. I LSS-kommitten konstaterade vi också att när en kommun är assistansanordnare är valfriheten mindre än hos en privat aktör. Kommunen har en tendens att organisera personlig assistans som hemtjänst och när folk en gång valt privata lösningar är det otänkbart att gå tillbaka till kommunala lösningar.
Hemtjänsten borde enligt Anne Marie Brodén också präglas av valfrihet och inflytande för den enskilde, LOV borde vara obligatorisk och kommunerna borde tänka på vad de kan lära av LSS-lagstiftningen.
- Men eftersom skillnaden är så idag stor bör eventuellt gränsen för att få den nya LSS-insatsen sänkas.
Det är bra att regeringen inte vill förändra de grundläggande behoven säger Anne Marie Brodén, som medger att det under en tid fördes en diskussion om detta i LSS-kommittén men att man landade i att rättighetslagstiftningen skulle vara oförändrad. Att Försäkringskassan nu i praktiken förändrat bedömningarna anser hon är mycket beklagligt.
- De har gjort det utan att vi förändrat lagstiftningen, det är samma lagstöd idag som 1994. Man måste ifrågasätta om Försäkringskassan kan göra en sådan omtolkning. Vi politiker har aldrig bestämt detta, men vi verkar ha myndigheter som tolkar in saker innan besluten tas. Det är tydligt att det är domstolsbeslut som påverkar detta.
Hur bör man agera mot Försäkringskassan?
- Vi för en diskussion med dem, vi hade generaldirektören hos oss i tisdags. Det är dock en självständig myndighet och jag förväntar mig att de lägger bra förslag.
Behöver lagstiftningen förtydligas annars.
- Om det inte stämmer med vår ambition och vilja får politiken titta på det, jag kan inte stödja en behovsbedömning som är kränkande för människor.
Det återstår alltså att se om det blir förtydliganden av lagen.
- Socialutskottet har inte lämnat något förslag ännu, vi får vänta tills det kommer.
Det finns kritik att politikerna inte agerar mot Försäkringskassan och att det sänds signaler från finansdepartementet att hålla nere kostnaderna.
- Jag är medveten om det, vi hade en bekymmersam kostnadsutveckling som ledde till LSS-Kommitténs direktiv om kostnadsdämpande åtgärder som kom från den förra regeringen. Nu har vi tagit bort trivselpengarna och det har blivit mer ordning på utbetalningarna. Kostnaderna har sjunkit så pass att det inte längre finns anledning att bromsa kostnadsutvecklingen så dramatiskt.
Däremot vill Anne Marie Brodén se fortsatt hårda tag mot fusk med assistansersättning.
- Jag reagerar starkt när Försäkringskassan i Halland upptäcker assistansföretag som fuskar med exempelvis svarta löner eller att man bluffar till sig assistansersättning, det måste finnas en effektiv kontroll.
Juni 2009 kom en dom i Regeringsrätten Mål nr 5321-07 som stödde Försäkringskassans hållning att dela in grundläggande behov i integritetskänsliga delar och att enbart de delarna ska räknas vid bedömningen om en person når upp till 20 timmar/vecka. Anne Marie Brodén tycker det är ett problem att enskilda domar kan förändra tillämpningen av bedömningar av assistans som gjorts på ett liknande sätt i femton år.
- Om en dom gällt ett annat specifikt fall kanske en annan "sanning" börjat gälla. Jag tror att man på Försäkringskassan gör så gott man kan. Men med en hårdare policy och med stöd från domar som stödjer en striktare linje vid bedömningar av personlig assistans får vi en verklighet som inte verka stämma med LSS-lagstiftningen.
Tomas Sundberg på Försäkringskassan sade att de måste följa regeringsrättsdomar, men att de har ett val när det gäller kammarrättsdomar..
- Det vet jag inget om men man måste vara försiktig med att låta domar överföras till nya fall utan stor eftertanke. Den enskildes bästa måste vara utgångspunkt, inte att spara pengar som innebär kostnader någon annanstans, säger Anne Marie Brodén.
Försäkringskassan har tillsammans med Socialstyrelsen i uppdrag att till mars 2011 skapa ett bedömningsinstrument för personlig assistans. Enligt Anne Marie Brodén är syftet i första hand att bedömningar av assistans ska göras på ett likartat sätt i olika delar av landet.
- I LSS-kommittén tryckte vi på att hänsyn ska tas till integritet, individens behov och man skapar en rättssäker hantering där individen förstår varför han/hon fått en viss mängd tid. På Försäkringskassan i Örebro fanns det ett mycket detaljerat sätt att bedöma assistanstid genom att räkna minutrar, det ville vi inte ha i LSS-kommittén.
Den modellen tillämpas ju mer och mer på kassan idag ..
- Precis, detta sker trots att Försäkringskassan satt med i utredningen, här måste vi politiker göra tydligt att ingen myndighet ska syssla med integritetskränkning eller diskriminering. Att till varje pris minska antalet timmar har aldrig varit vår avsikt.
Hur har det kunnat bli så här då?
- Vi övertog ett besparingsdirektiv på 3,5 miljarder från den socialdemokratiska regeringen. Det hade sin grund av den branta kostnadsutvecklingen på 15-20 procent per år, men nu finns det inte längre samma behov av besparingar.
Genomsnittet på 100 timmar per assistansberättigad som LSS-kommittén antog att instrumentet skulle landa innebar en besparing på ca 2.5 miljarder/år och var enligt Anne Marie Brodén ett mellanting mellan två ytterligheter, Örebros modell med minuträknande och andra län där man beviljade assistans i halv- och heldagar. Handikapp och brukarorganisationerna hoppade nyligen av samarbetet i att utveckla instrumentet, bland annat på grund av utvecklingen mot Örebromodellen.
- Jag haft mycket kontakt med Vilhelm Ekensteen och vi är överens om att det instrument som hittills kommit fram inte stämmer med diskussionerna vi hade i LSS-kommittén. Det 91-sidiga dokument som cirkulerat idagverkar ha som att syfte att människor ska komma under 20-timmarsgränsen, då har man misslyckats med vad reformen är till för.
Anne Marie Brodén menar att man behöverhitta någon form av schablonräknande även om man kanske inte konsekvent räknar hel och halvdagar.
- Då tror jag att den enskilde kan hitta en balans i vad han/hon vill lämna ut i sitt liv.
Ett stort problem är enligt Anne Marie Brodén att begreppet aktiv tid har smugit sig in i diskussionen, en förändring som skett på bara några år.
- Det började med att assistans ersattes med jour på natten vilket var besvärligt för många, nu har man börjat tala om att vissa perioder på dagen inte är aktiv tid och inte berättigar till assistans, här undrar jag hur det ska fungera i praktiken.
Behövs det tid när assistenten är till förfogande?
- En assistansberättigad kan beroende på funktionsnedsättningens omfattning ha olika behov av timmar och behöva organisera tiden för sina assistenter. Men att säga att en person med en stor funktionsnedsättning har passiv tid där han/hon klarar sig själv blir fel, dessutom finns det ingen som hela tiden är aktiv och gör saker, så lever inte jag mitt liv, jag vet inte exakt vad jag ska göra i framtiden.
Assistans ska enligt Anne Marie Brodén bygga på att vara delaktig och kunna leva som andra. Den som har en omfattande funktionsnedsättning behöver en person som hjälper sig både när han/hon är mer aktiv eller mindre aktiv.
- Man kan fråga sig varför vi ska räkna minutrar just i den här lagstiftningen, jag skulle ha större förståelse om det här instrumentet användes i hemtjänsten, säger Anne Marie Brodén som tycker det saknas förståelse av konsekvenserna om stödet slås sönder för de som haft assistans en längre tid.
- Man måste sluta klocka i minuter, om folk hamnar på19 timmar och 55 min och förlorar sin assistans, blir situationen orimlig.
Alla bör enligt Anne Marie Brodén få assistansersättning till sjukhusvistelse och till uppsägningslöner. Hon tycker det är olyckligt att Försäkringskassan även här förändrat sin tolkning av lagstiftningen så att enbart assistansberättigade som är egna arbetsgivare har rätt till uppsägningslön.
- Det är märkligt att det inte är lika regler för alla, det borde vara en månad för alla, jag tror inte detta handlar om pengar.
Borde det vara möjligt att få behålla sin assistans i sex månader vid sjukhusvistelse som LSS-kommitténs slutbetänkande föreslår?
- Frågan utreds av regeringen och jag tycker det vore bra om man bestämmer att man ska få stöd av assistans under en kortare tid men jag kan inte nu säga exakt hur lång tid det ska vara.
Regeringen vill ge Försäkringskassan i uppdrag att senast den 30 juni 2011 rapportera om utvecklingen av enhetligheten vid beslut om andra personliga behov och vilka eventuella åtgärder som är lämpliga att vidta, och att man ser detta som något som kan ge kostnadsdämpningar.
- Det är rätt att man tittar på det eftersom bedömningarna skiljer sig åt i landet. Om det blir kostnadsdämpande eller inte vet vi inte ännu.
Vilhelm Ekensteen frågar sig om man nu tänker gå vidare till andra personliga behov och spara pengar..
- Jag känner inte igen att vi tänkt så, det behöver bevakas, jag vill inte att vi hamnar i ytterligare en diskussion om att man urholkar iden med LSS-lagstiftningen.
Anne Marie Brodén beskriver att hon ofta blir förvånad över att det uppstår saker inom assistansen som man inte kunde föreställa sig.
- Vi som inte har en funktionsnedsättning behöver sätta oss i den andres ställe och värdera hur man skulle vilja ha det. I den mån jag kan prioritera vill jag göra det till dem som har de största behoven.
Anne Marie Brodén frågar sig ibland varför just den här lagstiftningen är så intressant att granska när det finns mycket annat som kostar pengar.
- Assistansen har haft en snabb kostnadsutveckling, är det bra eller dåligt kan man fråga sig. Om fler och fler fått möjlighet att leva ett aktivt liv är det bra. Men självklart måste det vara god kontroll på hur pengarna används. Det finns naturligtvis även andra grupper i samhället som behöver stöd.
Kanske LSS- lagstiftningen hela tiden förändrar livet för assistansberättigade?
- Ja, det är en sorts frigörelseprocess, att upptäcka vad man kan göra i livet och vilja göra mer kanske innebär fler assistanstimmar men ger även mer livskvalitet vilket påverkar hälsan, säger Anne Marie Brodén.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.