Vilhelm Ekensteen, IfA- Intressegruppen för Assistansberättigade - "Vill regeringen att Försäkringskassan ska presentera nya nedskärningsförslag?"

Vilhelm EkensteenEnligt Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson finns det idag ett adekvat lagstöd vad gäller beslut om grundläggande behov. Med tanke på Försäkringskassans tolkning av vad som är ett grundläggande behov är detta oroande enligt Vilhelm Ekensteen, Ordförande i Intressegruppen för Assistansberättigade.
Han frågar sig också om uppdraget till försäkringskassan att utreda enhetligheten vid andra personliga behov innebär att försäkringskassan ska presentera ytterligare nedskärningsförslag.

Kritisk till att regeringen inte agerar mot försäkringskassans tolkning

Vilhelm Ekensteen är, efter regeringsrättens dom och Försäkringskassans tillämpning oroad över att regeringen, inte avser att förtydliga lagstiftningen med avseende på vad som räknas som grundläggande behov.
- Jag tycker det är bekymmersamt att man inte satt in Maria Larsson ordentligt i frågan. Tolkningen av lagen tenderar nu att skada dess syften och då är det ett politiskt ansvar att förtydliga lagstiftningen. Jag håller med Maria Larsson om att det är viktigt att behovsbedömningsinstrumentet blir bra, men instrumentet är avsett att så långt möjligt objektivt fastställa den assistansberättigades behov och kan inte påverka konsekvenserna av regeringsrättens dom och Försäkringskassans tillämpning av denna.
Rätten till personlig assistans pga de grundläggande behoven utgör enligt Vilhelm Ekensteen hjärtpunkten i assistansreformen. Om rätten till assistans pga grundläggande behov beskärs till följd av regeringsrättens dom att endast odefinierat integritetskänsliga behov ska räknas blir följderna mycket allvarliga för många med stora funktionsnedsättningar säger han.
- Det hade varit betydligt lugnare om Maria Larsson, statsrådet med ansvar för reformen, hade sagt sig vara uppmärksam på detta och inte hänvisat till behovsbedömningsinstrumentet, som fastställer behov men inte om de är grundläggande och än mindre på vilket sätt de är integritetskänsliga eller inte.
Hur ser du på att regeringen inte ser något behov av att förtydliga
att assistans ska ges för att kunna arbeta och utöva föräldraansvar?
- Den här diskussionen är lite otydlig. Den som har rätt till personlig assistans har redan i dag en i lagen klart uttalad rätt till assistans för att kunna arbeta. När det gäller föräldraskapet är lagen däremot otydligare. Försäkringskassans vägledning är klarast. Det som här gör sig gällande är den stora oron för de nya behovsbedömningarna som jag just berört, dvs att man ska bli av med rätten till assistans och därmed inte få det till arbete eller föräldraansvar. En rädsla som för övrigt gäller alla som står inför de nya behovsbedömningarna och berör alla personliga behov utöver de basala med mat, hygien, kläder. Återigen tror jag att politikerna måste bevaka behovsbedömningarnas konsekvenser och ta sitt ansvar, säger Vilhelm Ekensteen.

Vill regeringen att försäkringskassan ska göra ytterligare nedskärningar?

Regeringen vill ge Försäkringskassan i uppdrag att senast den 30 juni 2011 rapportera om utvecklingen av enhetligheten vid beslut om andra personliga behov och vilka eventuella åtgärder som är lämpliga att vidta, och man ser detta som något som kan ge kostnadsdämpningar.
- Vi är från brukarhåll de första att vilja ha korrekta behovsbedömningar. Att behoven ska tillgodoses förutsätter vi dock. Så uttrycker sig också LSS-kommittén. Därför är det klart att det här nya uppdraget till Försäkringskassan reser ett stort frågetecken. Ska Försäkringskassan presentera nya nedskärningsförslag? Frågan är: ska våra behov tillgodoses eller inte? För den som är assistansberoende berör ofta varje minut livsnerven. Det gäller faktiskt livet för oss. När ska vi få trygghet och tillförsikt i vår assistans, undrar Vilhelm Ekensteen.
Har du några andra synpunkter på lagrådsremissen?
- Begreppet aktivitet har kommit att stå i centrum för behovsbedömnings-diskussionen. I lagrådsremissen skriver man att LSS-kommittén menar att tid mellan olika aktiviteter inte ska berättiga till assistans. Jag anser dock att en så ensidig hänvisning till kommitténs slutbetänkande är missvisande. På sid 469-470 i LSS-kommitténs slutbetänkande står nämligen: "Vid beräkning av stödtiden måste den personliga assistansens syften och mål vara vägledande. De aktiviteter som den enskilde beviljas tid för ska kunna inrymma tid då de personliga assistenternas arbetsuppgift är att vänta och finnas till hands för de behov som kan uppstå...". Jag menar att ett bortseende från detta citat skulle vara en anmärkningsvärd förvanskning av slutbetänkandet. Poängen är att LSS-kommittén sagt att tid mellan aktiviteter inte ska ge assistans men att tid för väntan inom en aktivitet ska beviljas, säger Vilhelm Ekensteen.

Vilhelm Ekensteen intervjuades av Kenneth Westberg 2010-02-20

Vidare läsning

Regeringens lagrådsremiss: Personlig assistans m.m. - åtgärder för ökad kvalitet och trygghet

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. (SOU 2008:77)

Folkpartiet liberalerna - "Stoppa Försäkringskassans hårdare hållning och lyft in rätt till arbete och föräldraansvar i LSS"

Mathias Blomberg, CJ Advokatbyrå - "det drivs en konsekvent linje i att begränsa antalet beviljanden av personlig assistans"

Försäkringskassan, Tomas Sundberg - "Instrumentet kan komma att leda till ett minuttänkande"

Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Vi kan komma att definiera integritetskänsliga delar i fler grundläggande behov än måltider"

Vilhelm Ekensteen, IfA - Intressegruppen för assistansberättigade - "Assistansreformen riskerar att slitas i trasor"

Skicka sidan till: