Folkpartiet liberalerna - "Stoppa Försäkringskassans hårdare hållning och lyft in rätt till arbete och föräldraansvar i LSS"

Försäkringskassans och Regeringsrättens hållning att bedöma vilka delar i ett grundläggande behov som är integritetskänsliga kränker och diskriminerar den enskilde. Det förhindrar personer med funktionsnedsättningar att leva jämlikt och går stick i stäv med FN: s konvention i frågan.
Detta hävdar folkpartisterna Linnea Darell, ledamot i LSS-kommittén och Maria Lundqvist Brömster, ledamot i Socialutskottet, som tagit initiativ till en motion till riksdagen.

Riksdagsmotionen

Maria Lundqvist Brömster, folkpartistisk ledamot i Socialutskottet, är initiativtagare till motionen som hela partiet står bakom. Motionen kräver att rätt till arbete, att bilda familj och att i övrigt kunna leva jämlikt definieras tydligare i LSS-lagstiftningen.
- Försäkringskassans nya hållning och domen i Regeringsrätten diskriminerar personer med funktionsnedsättning, deras möjlighet att bilda familj, arbeta och kunna leva ett jämlikt liv. Detta går stick i stäv med FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Maria Lundqvist Brömster har även lagt motionen eftersom hon inte säkert vet när det kommer någon proposition utifrån LSS-kommitténs slutbetänkande.
- Vi vet att LSS-kommitténs arbete bereds på departementet men vi vet inte närmare när en proposition kommer. De här ändringarna är viktiga att få in i lagstiftningen så fort som möjligt. Föräldraansvaret skulle kunna lyftas in i barnperspektivet i LSS och rätten till arbete skulle kunna förtydligas i skrivningen om delaktighet i samhället, detta behöver fastställas i alla LSS-insatser, inte bara personlig assistans.
Motionen ger inte konkreta förslag, i den meningen att den talar om exakt hur man ska göra utan ger riktlinjer till en diskussion i Socialutskottet. Enligt uppgifter kommer motionen att tas upp under behandlingen av budgeten, som behandlas i utskotten under november och som debatteras och beslutas den 10 december i riksdagen.
- Ja, motionen kommer troligen att tas upp när budgeten börjar behandlas nu i höst, säger Maria Lundqvist Brömster.
Lars U Granberg, socialdemokratisk ledamot i Socialutskottet har i en intervju sagt att arbete och föräldraansvar borde uppmärksammas mer och hänvisat till FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning.
- Lars U Granberg har uttalat sig positivt i vissa frågor, dock oklart om det också är partiets uppfattning som han förmedlat i sina uttalanden, säger Maria Lundqvist Brömster.

Kritik mot Försäkringskassans hållning

Motionen riktar stark kritik mot Försäkringskassans bedömning av grundläggande behov som berättigar till personlig assistans. Sedan nov 2007 definierar Försäkringskassan (se intervju) olika integritetskänsliga delmoment och hävdar att bara dessa ska räknas vid bedömningen. Detta är enligt Linnea Darell, folkpartistisk ledamot i LSS-kommittén, helt förkastligt.
- Alla i kommittén var mycket besvikna på att Försäkringskassan satte igång med detta samtidigt som vi arbetade med de här frågorna.
Försäkringskassan hävdar exempelvis att en person som kan föra maten till munnen inte har ett grundläggande behov vid måltider, att få maten tillagad och uppskuren anses inte vara integritetskänsligt. Försäkringskassan sade nyligen i en intervju att de kan komma att definiera integritetskänsliga delmoment också vid personlig hygien och av/påklädning, Maria Lundqvist Brömster tar starkt avstånd från detta.
- Den nya handläggningen innebär i realiteten att man inte längre har individens behov och integritet i fokus, det är inte längre en individuell bedömning.
Maria Lundqvist Brömster är även kritisk till den regeringsrättsdom som bekräftat Försäkringskassans ståndpunkt i de här frågorna.
- Domen innebär att handläggaren får rätten att bedöma vad som är privat, känsligt utifrån den enskildes behov.

Utred 20-timmarsgränsen och gör individuella bedömningar

Enligt Linnea Darell valdes 20-timmarsgränsen av LSS-kommitten eftersom den redan fanns som en kostnadsuppdelande gräns mellan stat och kommun och att det innebar att statens kostnader inte ökade. Hon anser att det behövs en gräns eftersom LSS inte är någon allmän handikapplag utan en lag för de med de största behoven, men om den ska ligga på 20 timmar borde kunna diskuteras menar hon.
- Idag har det blivit en hysteri med absoluta gränser. Eftersom Försäkringskassan och SKL, Sveriges kommuner och Landsting, ogillar LSS skjuter de till absurditet in sig på att det ska finnas regler och gränser. Jag ser hellre att handläggaren kan föra ett resonemang med den sökande och i en individuell bedömning komma fram till en lösning. Folk vill i regel inte ha mer hjälp än vad de behöver, säger Linnea Darell och berättar att man i Linköping har ett system där den som är över 75 år inte behöver söka hemtjänst som bistånd utan kan vända sig till närmaste servicehus och begära de timmar man anser sig behöva.
- Är man inte nöjd med den hjälp som ges kan man vända sig till socialkontoret för att få ett beslut som går att överklaga. Det fanns en rädsla att detta skulle vara kostnadsdrivande, men det har det inte blivit, folk tar inte mer hjälp än de behöver.

"Om personlig service med boendestöd"

Idag kan man beviljas personlig assistans i kommunen om man har mindre än 20 timmar grundläggande behov per vecka. LSS-kommittén föreslår att dessa personer istället ska få LSS-insatsen "personlig service med boendestöd". Lars U Granberg, socialdemokratisk ledamot i Socialutskottet har i en intervju sagt att han vill slopa "personlig service med boendestöd". Linnea Darell är dock kritisk till den hållningen.
- Jag har omvärderat 40-timmarsgränsen på den nya LSS-insatsen, den sattes av ekonomiska skäl och är inte rimlig. Samtidigt är insatsen efterfrågad av många synskadade som inte anser sig få fullgod hjälp av ledsagning.
Synskadade tillhör väl inte personkretsen i LSS idag?
- Det beror på en i mina ögon felaktig regeringsrättsdom. Det är otroligt hur en rättslig instans har sådan makt och samtidigt hanterar detta så dåligt. Men när det blir en ny lagstiftning kan den här frågan tas upp igen.
Hur ser du på kritiken mot att "personlig service med boendestöd " ska likna hemtjänst och därmed har mindre valfrihet än assistans?
- Den ger inte samma utrymme som personlig assistans, det är riktigt. Samtidigt har det gjorts försök med brukarstyrd hemtjänst, där man får tid som man själv kan disponera. LOV, lagen om valfrihetssystem kommer också att skapa mer valfrihet i de kommuner som inför den.
Då beror det på vilken kommun du bor i..
- Ja, men samtidigt anser jag att det borde tydliggöras i lagstiftningen att det ska finnas samma valfrihet i övriga LSS-insatser som det finns i personlig assistans.
Behöver man då byta namn på de som har assistans i kommunala LSS-beslut?
- När personlig assistans förstatligas helt och hållet finns den inte som en kommunal insats. Det är nog viktigt att vara tydlig på den punkten.

"Trivselpengar" och ökade kostnader ledde fram till hårdare hållning..

Assistansens ökade kostnader tillsammans med debatten om "trivselpengarna" dvs att viss assistansersättning gick till privat konsumtion har enligt Linnea Darell nu skapat starka motkrafter som vill begränsa kostnaderna.
- Huvudskälet till att LSS-kommittén startades av den socialdemokratiska regeringen 2004, var de ökade kostnaderna, sedan tillkom debatten om "trivselpengar" ett år senare.
Att man 1994 missbedömde assistansens kostnader berodde enligt Linnea Darell på att LSS är en rättighetslag och att man helt enkelt inte visste hur stort behovet var.
- När jag talat med Bengt Westerberg säger han att det var omöjligt att veta hur stora kostnaderna för assistansen skulle bli, från början räknade man med ett genomsnitt på 40 timmar per person och vecka, idag ligger det på 109 timmar.
Linnea Darell anser dock att när det finns en rättighetslagstiftning så måste politikerna ta konsekvenserna av det, därför ville hon att LSS-kommittén skulle räkna av den kostnadsökning som kom av att man fick behålla assistansen efter 65 års ålder, en förändring som alla partier stod bakom 2001, politikerna borde ta konsekvenserna av att den rättigheten infördes menar hon.
- Det ville dock ingen ställa upp på, trots att kommittén konstaterar att rätten till personlig assistans efter 65 år förmodligen är det beslut som höjt kostnaderna mest under 2000-talet (sid 176 i slutbetänkandet).
Debatten om "trivselpengar" och att assistansmedel gick till privat konsumtion spädde på uppfattningen om att assistans var en lyxverksamhet som måste begränsas anser Linnea Darell.
- Detta skadade assistansens rykte oerhört, under flera år så kom trivselpengarna upp var vi än var och diskuterade, det tog över nästan allt annat. Men efter lagändringen juli 2008 om att all assistansersättning ska gå till assistans så borde den här frågan vara avförd från dagordningen.

Borde man få behålla en insats man en gång fått?

Socialstyrelsen sade i sitt remissvar till LSS-kommitténs slutbetänkande att man borde få behålla en insats man en gång beviljats även om lagstiftningen ändras. Linnea Darell tycker att det är mycket sympatisk tanke men att det skulle innebära starkt ökade kostnader.
- Vi hade diskussioner om detta i LSS-kommittén, men det föll i och med kravet på kostnadsreduktion. Om man fått behålla insatser enligt tidigare lagstiftning, hade det inte blivit mycket till besparingar, då hade finansdepartementet reserverat sig. Hade vårt uppdrag däremot varit att göra en översyn och ge utvecklingsförslag hade det varit en helt annan sak, men så såg inte våra direktiv ut från vare sig s-regeringen 2004 eller Alliansregeringen 2006, säger Linnea Darell.

Maria Lundqvist Brömster och Linnea Darell intervjuades av Kenneth Westberg 2009-10-27

Vidare läsning

Folkpartistisk motion till riksdagen