Föreningen JAG, Anna Strimbold - "Försäkringscentra har krävt att assistenter ska vara vakna och uppmärksamma under jourtid"

Två lokala försäkringscentra har enligt Föreningen JAG förlagt jourtid på natten och samtidigt krävt att assistenten ska vara vaken och uppmärksam. Detta går enligt Anna Strimbold, jurist på Föreningen JAG, emot gällande arbetsrätt.
Hon är även starkt kritisk till tänkandet att bevilja assistans enbart för aktiv tid eftersom det omöjliggör ett självständigt liv för assistansanvändaren.

Krav på att assistent ska vara vaken och uppmärksam under jourtid

Anna Strimbold berättar att två assistansberättigade som tidigare haft vaken natt med ordinarie arbetstid vid omprövningar istället fått jourtid på natten. Att man bedömer att det ska vara jourtid istället för ordinarie arbetstid behöver inte vara fel i sig enligt Anna Strimbold.
- Det kan ju vara så att behovet täcks av en assistent som har jour. I det här fallen har Försäkringskassan dock erkänt att de assistansberättigade behöver uppmärksamhet av en vaken assistent, men trots detta bedömt det som jourtid.
Detta menar Anna Strimbold är omöjligt för en arbetsgivare att acceptera. Under jourtid ska en assistent inte behöva vara vaken och uppmärksam utan han/hon ska kunna vila och rycka in och arbeta först när ett behov uppstår.
- De här båda besluten är överklagade, det är uppseendeväckande att Försäkringskassan gör på det här sättet. Jag vet inte om det handlar om en okunnighet om arbetsrätt eller om man bara testar vad som går att driva igenom.

Aktiv tid har slagit igenom vid dubbelassistans

En annan förändring som Anna Strimbold märkt det senaste året är att enbart aktiv tid beviljats vid dubbelassistans. Hon berättar om en medlem i Föreningen JAG som behöver en extra assistent för att kunna genomföra cykelträning. Hon hade tidigare beviljats dubbelassistans för en timme per träningstillfälle.
- I det nya beslutet får hon istället en halvtimme per träningstillfälle, eftersom man anser att den extra assistenten bara behövs när hon får hjälp på och av cykeln, och inte under själva träningen. Det innebär i detta fall att det bara går att genomföra hälften så många träningspass eftersom den extra assistenten i praktiken inte kan försvinna under träningspasset.

Kritisk till att bara bevilja assistanstid för aktiviteter

Arbetsgivarföreningen KFO har uttalat att Försäkringskassan börjat bevilja assistanstid enbart när specifika arbetsuppgifter utförs och dessutom lägga jourtimmar på dagen, Anna Strimbold menar att en sådan utveckling ifrågasätter hela syftet med assistansen.
- Vid ett möte med Försäkringskassan tillsammans med arbetsgivarorganisationer jämförde vi detta med att vi bara skulle få betalt när vi talade under mötet, och att man hade jour när man satt och lyssnade.
Om assistanstid bara beviljas för aktivitetstid skulle man i praktiken ändå ofta bli tvungen att föra ihop timmarna till en sammanhängande period för att få det att fungera och då har man inget stöd alls resten av tiden. Detta skulle tvinga många att flytta till gruppboenden eftersom det blir svårt att ge ett uppsplittrat stöd om en person lever självständigt i en egen bostad, menar Anna Strimbold.
- Det mest allvarliga är att assistansanvändarna får svårt att leva självständiga liv, men det blir även svårt att schemalägga, organisera stödet och att anställa assistenter. Människosynen i det tänkandet utgår från en sorts vård och institutionstänkande, långt ifrån lagens intentioner.

Ingår i en större bild där assistansersättning begränsas

Förändringarna verkar enligt Anna Strimbold ingå i en större bild med målet att begränsa assistansersättningen och dess kostnader. Ett annat exempel på detta är Försäkringskassans skärpning av 20-timmarsgränsen med integritetskänsliga delar av grundläggande behov.
- JAGs medlemmar märkte en förändring första gången 2006 när Försäkringskassan i ett internmeddelande sade att tvåårsomprövningen skulle ses som en ny förutsättningslös prövning av rätten till assistansersättning. Sedan kom Försäkringskassans internmeddelande i november 2007 om integritetsnära delar i grundläggande behov där den som kunde föra maten till munnen inte ansågs ha ett grundläggande behov. Nu har det utvecklats idéer med uppdelning i aktiva och passiva moment, vi har farhågor att detta även kommer att prägla hur bedömningsinstrumentet för personlig assistans används.
Anna Strimbold berättar att många assistansberättigade upplever sig kränkta av att uppge sina grundläggande behov vid omprövningar vartannat år och att en rädsla snabbt spridit sig bland assistansberättigade.
- Idag undviker många att söka fler assistanstimmar, även om de behöver det, av rädsla för att de istället ska bli fråntagna de timmar de har.
Vad behöver göras?
- Politikerna och lagstiftarna måste försvara assistansreformen och återgå till lagens intentioner, säger Anna Strimbold .

Anna Strimbold intervjuades av Kenneth Westberg 2010-11-28